Svensk BNP sjönk med 0,9 procent mellan tredje och fjärde kvartalet i fjol. Det var ett betydligt dystrare utfall än väntan även om det fanns tydliga indikationer på att det skulle bli en svag tillväxtsiffra. Ett starkt bidragande skäl var att produktionen inom näringslivet sjönk med 1,8 procent mellan kvartalen.

Dessutom har hushållen hållit lite hårdare i plånboken när elpriserna rusat, inflationen varit rekordhög och Riksbanken höjt räntan. Den privata konsumtionen sjönk ändå med måttliga 0,2 procent mellan kvartalen. Så hushållen har ändå spenderat efter bästa förmåga.

Det har samtidigt funnits små förhoppningar om att svensk ekonomin skulle kunna ta lite bättre fart i inledningen av 2023. Att de sammanvägda inköpschefsindexen för industri- och tjänstesektor i både USA och EMU-området åter hankat sig över den 50-nivå som, enligt tumregeln, markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång har bidragit till detta.

Natten till onsdag publicerades dessutom de officiella februariindexen för Kina och det blev en rejäl studs uppå för både industrin och tjänstesektorn med index på 52,6 respektive 56,3. En uppgång som marknaden spänt har väntat på allt sedan den kinesiska ledningen började lätta rejält på Covid-restriktionerna. Det spär förstås på hoppet om att den globala ekonomin ska lyckas undvika en djupare nedgång under 2023.

Baksidan av det myntet är ändå att det samtidigt ökar trycket på centralbankerna att strama åt penningpolitiken ytterligare. Prissättningen på räntemarknaden indikerar nu att ECB och Riksbanken höjer räntan till 4 procent fram mot det tredje kvartalet i år och att Federal Reserves styrränta ska toppa någonstans kring 5,5 procent.

Hur det blir med den saken återstår förstås att se och av det lilla konjunkturlyft för Sverige som många säkert hoppas på syns det ännu inga tydliga tecken på.

Inköpschefsindexet för svensk industri landade på 47,0 i februari. Visserligen oförändrat jämfört med föregående månad men ändå ett utfall som för sjunde månaden i rad ligger utanför tillväxtzonen. Däremot finns små tecken på en förbättring på sina håll. Delindexet för orderingången stiger 45,3 till 47,9. Visserligen ingen nivå att yvas över med det tycks ändå som att fallet i orderingången är på väg att bromsa in.

Indexet för produktion ligger visserligen under 50-strecket med ett värde på 47,5 men indexet för planerad produktion under de komman halvåret steg till 61,2. Så än tycks inte industriföretagen ha tappat hoppet om konjunkturutvecklingen. Dessutom fortsätter leveransstörningarna att minska i snabb takt samtidigt som prisökningarna mot insatsvaror dämpas. .

Dystrare är det att indexet över sysselsättning sjönk till 49,6. I sig ingen oroväckande låg nivå men det är första gången på två år som indexet indikerar att företagen drar ner på personal.

Sammantaget tolkar vi på Placera utfallet för industriindexet åt det marginellt positiva hållet. Att företagen börjar skära ner på personal är ändå en varningssignal och kommer som ett ovälkommet besked för redan hårt pressade hushåll.