Som väntat drämde Riksbanken till med ytterligare en dubbelhöjning i samband med torsdagens penningpolitiska besked. Styrräntan ligger nu på 3,50 procent och det förtjänar att påminnas om att den låg på 0 procent för bara lite mindre än ett år sedan. Så det är en dramatisk penningpolitisk åtstramning som skett under det senaste året. Det är de facto den snabbast åtstramning sedan vi fick en oberoende Riksbank och flytande växelkurs i början av 1990-talet.

Riksbanken flaggar dessutom för att det är aktuellt med en ytterligare räntehöjning med 25 punkter antingen i juni eller september. Det var samtidigt två i den numera femhövdade riksbanksdirektionen som reserverade sig mot beslutet av att höja styrräntan med 0,5 procentenheter och dessutom reserverade sig mot prognosen för styrräntan.

Anna Breman och Martin Flodén förespråkade en mindre räntehöjning men en räntebana som samtidigt signalerade en hög sannolikhet för ytterligare räntehöjningar. Så lite tveksamt om reservationen ska tolkas särskilt duvaktigt. Snarare är de så att Breman och Flodén vill hålla alla dörrar öppna vad gäller den framtida penningpolitiken givet stabila inflationsförväntningar, nedreviderade tillväxtprognoser och måttliga löneökningar.

En klok reservation enligt oss på Placera eftersom effekten av de räntehöjningar som redan genomförts ännu inte gett fullt genomslag i ekonomin. Dessutom faller inflationen (KPIF) i ganska snabb takt under det här året och väntas, enligt Riksbankens egen bedömning, landa kring inflationsmålet på 2,0 procent framåt mitten av 2024. För att den prognosen ska realiseras tror vi på Placera att en ytterligare räntehöjning varken ger till eller från.

Den breda inflationen, KPI, där även effekten av ränteförändringar räknas in, väntas däremot landa på 4,0 procent under 2024. Så det blir ytterligare ett mycket tungt år för de svenska hushållen.

Riksbanken har den här gången ganska lite att säga om kronan utan konstaterar rätt krasst att en starkare krona vore önskvärt men att en svag krona inte varit någon avgörande faktor bakom den kraftiga inflationsuppgången. Ett tydligt avsteg från det förra räntebeskedet där kronan, kanske lite olyckligt, fick ganska stor uppmärksamhet i pressmeddelandet. Den här omsvängningen tror vi är ett bidragande skäl till att kronan försvagats sedan räntebeskedet kom.

Dessutom tillkommer förstås att Riksbankens räntebana trots allt indikerar att den svenska styrräntan över tid kommer att ligga under motsvarande räntor i stora delar av den övriga världen. Den norska folio-räntan kanske undantaget. Sen får vi se vad ECB hittar på i samband med sitt räntebesked i nästa vecka.

Riksbanken räknar med att 2023 och 2024 blir några förlorade år ur tillväxtsynpunkt. I år väntas svensk BNP falla med 0,7 procent för att stiga med måttliga 0,2 procent under 2024.

Så sammantaget ett tämligen väntat penningpolitiskt besked från Riksbanken sida. Att två ur direktionen reserverar sig och att räntebanan, trots allt, är förhållandevis försiktigt har bidragit till att marknadsräntorna sjunkit något efter räntebeskedet.

Huruvida Riksbanken mäktar med en ytterligare höjning innan semestrarna gör sitt intåg tycker vi på Placera har ungefär 50 procents sannolikhet. Men höjer de inte i juni så tror vi inte det kommer en räntehöjning i september heller.

Att den här åtstramningsperioden har vissa likheter med åtstramningarna 2006 – 2008 gör oss ändå lite nervösa. Förhoppningsvis ska det inte sluta riktigt lika illa den här gången.