Flera valutaområden har gått i samma riktning som Riksbanken vill göra, det vill säga ersätta traditionella interbankräntor (IBORs, InterBank Offered Rate), med transaktionsbaserade referensräntor.

Swestr är en förkortning av Swedish krona Short Term Rate och är en referensränta som beräknas och publiceras av Riksbanken. Den sätts utifrån de transaktioner som görs från en bankdag till nästa i svenska kronor.

”Det är inte så att Sverige är ensamma om att göra det här, vi är snarare lite efter omvärlden”, säger Ulf Stejmar, senior rådgivare på avdelningen för finansiell stabilitet på Riksbanken.

Ulf Stejmar

”Det finns en vilja hos Riksbanken att införa en transaktionsbaserad referensränta dels för att undvika de bedömningar som naturligt finns i Stibor, dels för att harmonisera med andra viktiga länder som gått åt det hållet.”

Än så länge används nästan bara den gamla, om än reformerade, referensräntan. Du har säkert hört talas om Stibor (Stockholm Interbank Offered Rate) eller Libor (London Interbank Offered Rate).

Referensräntor används som ett gemensamt riktmärke vid prissättning av finansiella kontrakt. Det kan till exempel innebära att en ränta på en obligation sätts till 3-månaders Stibor + 3 procentenheter (300 baspunkter).

Trots att marknaden inte använder Swestr ännu, fyller den ändå en funktion, i form av att vara en ”fall back-ränta”, det vill säga en reservreferensränta när Stibor av någon anledning inte publiceras.

Filip Andersson är chefsanalytiker på Danske Bank. Han har svårt att se att marknaden kommer att byta till Swestr i en nära framtid.

Filip Andersson

”Det är inte en enkel manöver att få marknaden att gå över så länge Stibor är godkänd som referensränta av Finansinspektionen. För många aktörer är det enklast att bara fortsätta som tidigare.”

Stibor har ändrats och anpassats och sedan i våras är den godkänd av Finansinspektionen (SFBF blev en auktoriserad administratör av Stibor) att den uppfyller kraven enligt benchmarkförordningen.

”Swestr används inte i någon större utsträckning, eftersom Stibor fortfarande finns, till skillnad från USA och Storbritannien där man upphört att publicera Ibor-räntor, vilket tvingat marknaden att gå över till den nya typen av referensränta”, säger Filip Andersson.

Swestr publiceras på Riksbankens hemsida.

Eftersom Stibor är godkänd kan man fråga sig hur marknaden ställer sig till att byta, då det kan kräva förändringar i system och riskhantering. Den stora praktiska skillnaden är att motsvarigheten till 3-månaders Stibor (den referensränta som används mest), blir tillbakablickande, det vill säga att man vet räntan för de tre månaderna först i efterhand.

Ulf Stejmar ser Svenska bankföreningens konsultation om övergången till Swestr som ny referensränta för kortaste löptiden som ett tecken på att det ändå finns en vilja hos marknaden att göra övergången.

Konsultationen som Svenska Bankföreningen gjort, och som precis avslutats, gäller dock bara Stibor T/N (Tomorrow/Next), alltså den kortaste löptiden.

”Vi försöker uppmuntra och övertyga om att det är ett steg i rätt riktning”, säger Ulf Stejmar.

”Marknaden vill ju ha en trovärdig referensränta och det finns fördelar med att referensräntor i olika länder är lika uppbyggda.”

I euroländerna används Euribor på längre löptider parallellt med €ster, vilket även skulle kunna vara fallet i Sverige om Swestr i första hand ersätter Stibor T/N.

”Det är väl två system som kan leva sida vid sida ganska länge antagligen. Det är upp till marknaden hur snabbt det går”, säger Ulf Stejmar, som tror att det första steget är de kortaste löptiderna.

Swestr är en inlåningsränta som inte har något inslag av bedömningar utan endast baseras på faktiska transaktioner.

Stibor är en utlåningsränta som delvis bygger på transaktioner, men också på bedömningar och indikationer.

”Skillnaden mellan Swestr och Stibor är snarare vilka transaktioner som används som underlag, av vilka aktörer som rapporterar transaktionerna och även hur transaktionerna sedan behandlas för att få fram en fixing”, säger Filip Andersson.

Swestr är dessutom ingen utlåningsränta utan en inlåningsränta. Stibor däremot ska återspegla en utlåningsränta, så därför lägger man till en spread på de rapporterade transaktionerna.

Den nuvarande Swestr är på 3,888 procent (4 oktober 2023). Den baseras på transaktionerna mellan banker och finansiella institut, icke-finansiella bolag och Riksgäldskontoret. Det är bara transaktioner på 10 miljoner kronor och mer som utgör underlag för beräkningen.

Det måste vara en viss grad av robusthet, annars måste Swestr beräknas med en alternativ metod.

Det är Riksbankens penningpolitiska motparter som rapporterar in vad som sedan utgör transaktionsunderlaget. För att det ska anses tillräckligt robust finns tre krav. Den totala transaktionsvolymen ska vara 6 miljarder kronor, det ska minst vara tre rapportörer och en enskild rapportör får maximalt stå för tre fjärdedelar av den totala transaktionsvolymen.

Riksbanken trimmar också bort extremvärden, innan beräkningen av Swestr görs. Hela uträkningen görs enligt internationell praxis.

Bakgrunden till de nya referensräntorna

Under finanskrisen 2008 och 2009 var likviditeten tidvis väldigt dålig mellan bankerna. De vågade helt enkelt inte låna ut till varandra. Då rådde en osäkerhet om Stibor verkligen speglade marknadsförhållandena som rådde. Det finns också en risk att någon försöker manipulera räntan när beräkningen görs utifrån inrapporterade bud och bedömningar.

Inte minst blev Liborskandalen, som du kan läsa mer om nedan, ett kvitto på att manipulationer förekom i flera internationella banker.

I och med benchmarkförordningen ville man att de så viktiga referensräntorna inte skulle bestämmas av bedömningar. Efter många år av internationella utredningar och rapporter började Arbetsgruppen för alternativa räntor (AGAR, i Svenska Bankföreningens regi) där Riksbanken deltog att i början av 2019 att ta fram den transaktionsbaserade referensräntan Swestr. Riksbanken tog senare över arbetet och började publicera Swestr i september 2021.

Sedan två år tillbaka har man kunnat använda Swestr i finansiella kontrakt. I Storbritannien har man motsvarigheten SONIA (Streling Over-Night Indexed Average), i USA Sofr (Secured Overnight Financing Rate) och i euro-området €STR (Euro Short Term Rate).

Även andra centralbanker såsom den norska, danska och japanska har sina egna transaktionsbaserade referensräntor.

Fakta: Liborskandalen – historiens största finansiella bedrägeri

Liborskandalen var en serie av bedrägerier där flera internationella storbanker med Barclays i spetsen manipulerade Libor-räntan. Syftet var att bankerna skulle göra vinster på handel med finansiella instrument, men också att bankerna skulle framstå som mer kreditvärdiga.

Liborskandalen kallas historiens största finansbedrägeri och uppdagades 2012. Manipulationen hade troligen förekommit sedan början av nittiotalet enligt uppgifter från bland annat Financial Times, BBC och Reuters.

Kostnaderna för att Libor hölls konstlat låg är svåra att överblicka. Bland annat handlade det om miljarder dollar som amerikanska kommuner gått miste om för att deras ränteswappar som de köpte inte längre följde prisförändringarna på kommunobligationer (som inte följde Libor).

Barclays, UBS, Royal Bank of Scotland, JP Morgan, Citi, HSBC och Deutsche Bank var några av de banker som tillsammans fick böta över 100 miljarder kronor.

Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration.

Följ mig gärna på X

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter, Spotify och Soundcloud