(tillägg: från stycke fyra)

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Skuldkvoten fortsätter att stiga och många hushåll är känsliga för högre ränta.

Det skriver Finansinspektionen (FI) i sin bolånerapport på onsdagen.

FI konstaterar att nya bolånetagare tog 12 procent större lån i fjol jämfört med 2020. Den genomsnittliga bruttoskuldkvoten för nya bolånetagare steg från 307 till 327 procent, vilket är den högsta nivån sedan FI:s bolånekartläggning startade.

Om skuldkvoten beräknas med nettoinkomst ökade den från 411 till 440 procent. Låntagare som bor i bostadsrätt ökade sin genomsnittliga skuldkvot mest. Under 2021 ökade andelen med en skuldkvot på över 450 procent med drygt 3 procentenheter till 14,4 procent.

Andelen som hade en skuldkvot på över 450 procent var därmed nästan tillbaka på en lika hög nivå som innan FI införde det skärpta amorteringskravet (år 2017 var

andelen 15,0 procent).

Att andelen sjönk i samband med skärpningen, för att sedan stiga under de senaste åren, kan bland annat bero på en normalisering av en amorteringstakt på över 2 procent. Dessutom kan unga med höga skuldkvoter acceptera en högre amorteringstakt eftersom de förväntar sig en god inkomstutveckling framöver. I genomsnitt har de kvar en skuldkvot på över 450 i 3,5 år.

"Det skärpta amorteringskravet har fungerat som en broms mot stigande skuldkvoter. De stora skulderna innebär att låntagarnas privatekonomi blir mer ansträngd när räntorna nu stiger", skriver FI.

Överlag har nya bolånetagare marginaler för att klara betalningarna på sina lån vid en sämre ekonomisk situation. Men eftersom de har tagit större bolån i förhållande till sin inkomst, är de mer känsliga för högre ränta än tidigare, vilket i sin tur kan leda till dämpad konsumtion.

"Att fler nu binder sina bolån är ett sätt att öka motståndskraften mot stigande räntor. Men vi anser att det behöver bli enklare och billigare för hushållen att säga upp sina bolån i förtid", säger generaldirektör Erik Thedéen i en kommentar.

Den genomsnittliga skuldkvoten steg till rekordnivå, medan belåningsgraden sjönk något. Andelen nya bolånetagare med riktigt höga skuldkvoter är tillbaka på ungefär samma nivå som före amorteringskravet. Det är också fler nya bolånetagare än tidigare som hade stora lån både i förhållande till bostadens värde och till inkomsten.

I bolånekartläggningen 2021 hade 6,3 procent av låntagarna både en skuldkvot över 450 procent och en belåningsgrad över 70 procent. År 2020 var andelen 5,8 procent. Högt belånade hushåll är mer sårbara när nu bolåneräntorna stiger.

Det är en högre andel hushåll som får underskott när FI nu antar att deras ränta ökar till 7 procent. Det beror troligen på att bankerna har sänkt sin kalkylränta, vilket stöds av att andelen som får underskott vid 5 procents ränta inte ökade. Mot den ökade räntekänsligheten står att fler har bundit sin ränta jämfört med åren dessförinnan.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt