STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) ECB-ledamöterna ansåg i juli att osäkerheten var fortsatt hög och att det då var rätt att lämna styrräntan oförändrad, efter att ha höjt i juni.

Det framgår av protokollet från ECB:s policymöte den 23 juli. Vid mötet lämnade ECB depositräntan oförändrad på 2,25 procent.

"Sammantaget konstaterades att det var ett rimligt beslut att avvakta och göra en ny bedömning av situationen i september. Marknadsaktörerna verkade också ha en god förståelse för ECB:s reaktionsfunktion", står det i protokollet.

Ledamöterna betonade att inkommande data gav starka skäl för att göra ett uppehåll i räntehöjningarna. Läget bedömdes vara bräckligt snarare än akut, och den övergripande basprognosen var i stort sett oförändrad.

Den något avtagande underliggande inflationen samt det faktum att lönedynamiken fortsatt låg i linje med inflationsmålet var faktorer som talade för att avvakta.

De långsiktiga inflationsförväntningarna var också fortsatt förankrade kring målet. Dessutom fanns det få tecken på att andrahandseffekter hade börjat materialiseras.

Eftersom tjänstemännens analys visade att den hittillsvarande inflationsuppgången nästan helt kunde hänföras till utvecklingen inom energi, med i princip inget bidrag från den samlade efterfrågan eller finanspolitiken (till skillnad från inflationsuppgången 2021–2022), hävdades att en räntehöjning inte skulle angripa den underliggande orsaken till den stigande inflationen.

Samtidigt varnades det för att tona ned dagens inflationsproblem.

"ECB-rådet borde i stället upprepa sitt åtagande att föra tillbaka inflationen till målet inom rimlig tid och agera därefter", står det.

Under ett antal veckor hade situationen faktiskt varit mer gynnsam än i juni, och det var först den senaste försämringen av konflikten som gjorde att utsikterna i stort sett återgick till basprognosen från juni.

Mot denna bakgrund betonades att räntehöjningen i juni hade stärkt ECB-rådets position, genom att tydliggöra rådets beredskap att agera.

En del ledamöter noterade att inkommande data gjorde att de inte hade motsatt sig en räntehöjning, och att värdet med att avvakta var litet. De såg också argument för att föra räntan in i lätt åtstramande territorium.

Trots dessa farhågor var samtliga ledamöter beredda att ställa sig bakom beslutet att hålla styrräntorna oförändrade, under förutsättning att kommunikationen betonade ECB-rådets tydliga åtagande att föra inflationen till målet.

Den centrala frågan är fortfarande huruvida den nuvarande inflationsuppgången återspeglade en kortvarig utbudsstörning eller om den signalerade bredare underliggande pristryck.

Ledamöterna ansåg att de ännu inte hade tillräckligt god överblick för att avgöra vilket av dessa scenarier som var mest sannolikt, och samtidigt utrymme att avvakta mer information.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt