STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) EU-länder försöker samordna en möjlig färdplan för fred i Ukraina, men diskussionen om hur Rysslands frysta tillgångar ska användas har blivit alltmer splittrad.

Det rapporterar Financial Times, med hänvisning till källor med insyn.

Bakgrunden är EU-kommissionens förslag om ett reparationslån på 140 miljarder euro, baserat på frysta ryska centralbankstillgångar. Samtidigt har Donald Trumps försök att driva fram en Ukraina-uppgörelse utan att rådgöra med Europa ökat pressen på EU att komma överens.

Vid ett digitalt möte mellan EU:s utrikesministrar på onsdagen krävde unionens utrikeschef Kaja Kallas och flera andra att processen skyndas på. Men Belgien, där merparten av tillgångarna finns och som hittills motsatt sig upplägget, reagerade defensivt.

Belgiens utrikesminister Maxime Prévot kallade förslaget "äventyrligt och farligt". Han framhöll i stället ett alternativt kommissionsförslag om att emittera gemensam EU-skuld för att stödja Ukraina.

I ett parallellt möte med EU-ambassadörer stödde den belgiska representanten att kommissionen arbetar vidare med juridiska förslag för både gemensam skuld och reparationslånet.

En talesperson för Prévot förnekade att detta innebär en positionsförändring och upprepade att Belgien föredrar ett marknadsbaserat EU-lån.

Euroclear, EU:s största centralförvarare (CSD), med säte i Bryssel som hanterar huvuddelen av tillgångarna, delar oron för att institutionen kan bli ansvarig för juridiska och finansiella risker.

I ett brev till kommissionsordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa varnar Euroclears vd Valérie Urbain för att upplägget saknar rättslig praxis och riskerar att uppfattas som "de facto-konfiskering".

Hon varnar för att det riskerar att skada attraktiviteten hos de europeiska finansmarknaderna och investeringsklimatet i Europa.

"Den resulterande riskpremien kommer att leda till en varaktig ökning av europeiska statspappersspreadar och höja lånekostnaderna för alla medlemsstater", skriver hon i brevet.

Urbain sade att initiativet skadade investeringar på kontinenten "eftersom investerare, särskilt statliga förmögenhetsfonder och centralbanker, kommer att uppfatta detta initiativ som likvärdigt med konfiskering av centralbanksreserver, vilket undergräver rättsstatsprincipen".

Hon pekar även på risken för rysk vedergällning mot medlemsländerna, vilket väcker liknande farhågor som gemensam skuld, något Tyskland och andra länder motsätter sig av budgetskäl.

Inför EU-toppmötet i december växer frustrationen.

"Vi måste lösa finansieringen för att hålla Ukraina flytande … det är dags att sluta prata och börja agera", sade en högt uppsatt EU-diplomat.

David Furuholm +46 8 5191 7931

Nyhetsbyrån Direkt