STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Världsekonomin hade rätt bra momentum och vore det inte för kriget i Mellanöstern hade IMF sett skäl för en uppreviderad tillväxtprognos. Nu innebär även deras mest hoppfulla scenario en nedrevidering.

Det sade IMF-chefen Kristalina Georgieva inför IMF/Världsbankens vårmöte, enligt ett förskrivet anförande.

Med tanke på osäkerheten kommer IMF:s konjunkturprognos nästa vecka att innehålla flera scenarier, från en relativt snabb normalisering till ett där olje- och gaspriser förblir höga under lång tid och där andrahandseffekter får fäste.

Starka investeringar i AI och teknik, stödjande finansiella förhållanden och andra faktorer gav tidigare ett betydande momentum. Men skador på infrastruktur, störningar i leveranskedjor, förtroendeförluster och andra långvariga effekter ger skäl att dra ned tillväxtprognosen. (I januari spådde IMF en global tillväxt på 3,3 procent i år.)

Ett bra exempel är Qatars Ras Laffan-komplex. Där produceras 93 procent av Gulfens flytande naturgas, LNG, varav cirka 80 procent går till Asien-Stillahavsområdet, som nu lider av allvarlig bränslebrist.

Anläggningen har varit stängd sedan början av mars och kan ta 3–5 år att återställa till full kapacitet. Även i bästa fall kommer det inte att ske någon enkel återgång till läget före kriget.

En varnande signal är att fartygstrafiken genom Bab el-Mandeb i Röda havet ännu inte har återhämtat sig från tidigare störningar, den ligger kvar på cirka hälften av 2023 års nivå.

"Vi vet alltså inte hur framtiden ser ut för trafiken genom Hormuzsundet eller återhämtningen av regional flygtrafik", sade hon.

Det vi vet är att tillväxten blir lägre, även om freden blir varaktig. Vi vet också att effekterna varierar kraftigt mellan olika länder. Länder som kan exportera olja och gas utan störningar påverkas minst. Däremot drabbas länder som direkt påverkas av kriget, samt länder beroende av importerad energi hårdast.

Utbudschocken har varit stor, global och asymmetrisk.

Oljepriserna har fallit men ligger fortfarande betydligt högre än före kriget. Avbrotten i utbudet kommer under en tid att ha spridningseffekter, som nedstängningar av oljeraffinaderier, brist på raffinerade produkter, ökad osäkerhet om livsmedel och störningar i leveranskedjor.

Chocken verkar genom tre kanaler: prispåverkan och bristsituationer, inflationsförväntningar och finansiella förhållanden.

Hur allvarlig effekten blir beror i stor utsträckning på vilket politiskt handlingsutrymme länder har, inklusive tillgång till strategiska olje- och gasreserver.

Vi har varit här tidigare, på 1970-talet och tidigare under detta decennium. Vi vet att en betydande del av chocken så småningom avtar, vilket lämnar oss i en ny jämvikt. Utbudet återhämtar sig och efterfrågan anpassar sig. Ny kapacitet tillkommer, och energieffektiviteten ökar.

Världen har sedan 1980-talet blivit successivt mindre energiintensiv, vilket dämpar chocken. Förnybar energi har ökat sin andel, men olja är fortfarande vår viktigaste energikälla.

När världen anpassar sig är det viktigt att vi fortsätter sträva efter energieffektivitet och diversifiering av energikällor. Länder bör undvika ensidiga åtgärder, som exportrestriktioner och priskontroller, som ytterligare kan förvärra situationen.

Utöver detta är vaksamhet och handlingsförmåga avgörande. Utmaningen blir att upptäcka när förändrade förhållanden för oss från ett läge till ett annat.

"För närvarande finns det ett värde i att avvakta och observera, där centralbanker betonar sitt åtagande för prisstabilitet men i övrigt avstår från åtgärder, med en starkare beredskap att agera om trovärdigheten hotas", sade hon.

Finanspolitiken bör ge riktat och tillfälligt stöd till de mest utsatta, i linje med medelfristiga budgetramar.

Om inflationsförväntningarna riskerar att släppa ankaret och utlösa en inflationsspiral bör centralbanker agera kraftfullt med räntehöjningar. Dessa kommer naturligtvis att dämpa tillväxten.

Om en kraftig åtstramning av de finansiella förhållandena tillför en negativ efterfrågechock utöver utbudschocken, återgår penningpolitiken till en svår balansgång, medan finanspolitiken, endast om utrymme finns, skiftar till noggrant kalibrerat stöd för efterfrågan, sade hon.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt