STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Ett utdraget krig i Mellanöstern kan leda till lägre tillväxt, högre inflation och en svagare arbetsmarknad.

Det spår Konjunkturinstitutet, KI, i sin konjunkturuppdatering på onsdagen.

I scenariot antas konflikten orsaka mer omfattande och långvariga störningar i energileveranser och globala leveranskedjor än i huvudscenariot. Detta driver upp energipriser, importpriser och kostnader för insatsvaror, samtidigt som kronan försvagas och inflationsförväntningarna stiger.

Den ökade osäkerheten får hushåll och företag att agera mer försiktigt, vilket dämpar efterfrågan både globalt och i Sverige. Exporten påverkas negativt, samtidigt som hushållens köpkraft urholkas av högre priser och ökat försiktighetssparande, vilket pressar konsumtionen.

Företagens investeringar utvecklas också svagare till följd av högre räntor och mer osäkra framtidsutsikter. Sammantaget leder detta till att BNP-tillväxten blir lägre än i huvudscenariot.

Arbetsmarknaden försvagas i takt med den lägre aktiviteten. Sysselsättningen ökar långsammare och arbetslösheten blir högre och ligger kvar på en förhöjd nivå under flera år.

Samtidigt stiger inflationen till följd av högre energipriser, dyrare import, stigande löner och en svagare krona. Trots högre nominella löneökningar utvecklas reallönerna svagare.

Mot bakgrund av det ökade inflationstrycket väntas Riksbanken höja styrräntan mer än i huvudscenariot. Den högre räntenivån bidrar till att motverka kronförsvagningen, men dämpar samtidigt efterfrågan ytterligare, skriver KI.

Den svagare ekonomin innebär lägre skatteintäkter, samtidigt som högre arbetslöshet ökar transfereringarna till hushållen. Det offentligfinansiella sparandet försämras därmed och statsskulden ökar något mer än i huvudscenariot.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt