STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Sverige står inför ett demografiskt skifte. När befolkningstillväxten tydligt bromsar in håller arbetsutbudet tillbaka den långsiktiga tillväxten i svensk ekonomi.

Det skriver Nordeas seniorekonom Anna Westlund i en temaartikel i bankens konjunkturprognos, som publicerades på onsdagen.

Hon noterar att Sveriges befolkning mellan åren 2000 och 2019 ökade med i snitt 75.000 personer, en stark tillväxt såväl historiskt som jämfört med många andra europeiska länder.

Befolkningsökningen i arbetsför ålder (15-74 år) har framförallt drivits av invandring och ökningen av den utrikes födda befolkningen har därmed motverkat att den inrikes födda befolkningen har minskat sedan några år tillbaka.

"Invandringen har nu minskat samtidigt som barnafödandet är historiskt lågt. Detta har sammantaget medfört att befolkningstillväxten bromsat in påtagligt", skriver Anna Westlund.

Sverige är inte ensamt om att ha ett arbetskraftsutbud som växer långsammare, utan lägre barnafödande och en åldrande befolkning är ett internationellt fenomen. I vissa länder minskar arbetskraftsutbudet till och med.

Enligt SCB:s prognos blir befolkningstillväxten låg även framöver och Sveriges befolkning väntas öka med sammanlagt omkring 250.000 personer de kommande tio åren, eller i genomsnitt 0,2 procent per år.

Förklaringen är fortsatt låga födelsetal och låg nettoinvandring, och samtidigt blir vi allt äldre.

"Därmed utgörs en växande andel av befolkningen av personer som har lämnat arbetsmarknaden och försörjningsbördan ökar för dem som arbetar", konstaterar seniorekonomen och tillägger att befolkningen i arbetsför ålder växer med i genomsnitt med cirka 25.000 personer eller 0,3 procent per år de kommande tio åren.

Hon konstaterar att grunden för ekonomisk tillväxt är att arbetsutbudet eller produktiviteten ökar.

Produktivitetstillväxten kan variera mycket över tid, men har varit i snitt 1,5 procent per år de senaste 40 åren. Sedan finanskrisen har tillväxten dock varit betydligt svagare, knappt 1 procent per år.

"Den lägre produktivitetstillväxten är en internationell trend och det finns ingen entydig förklaring. Utveckling framöver är därför osäker", enligt Nordea-ekonomen.

Arbetsutbudet bestäms av befolkningen, hur stor andel av denna som arbetar samt av arbetstiden. I Sverige är arbetskraftsdeltagandet generellt högt och även om det inom vissa grupper skulle kunna öka så är möjligheterna att öka deltagandet ytterligare begränsade. Främst är det befolkningstillväxten som styr utbudet på lång sikt.

Under åren 2000-2019 var BNP-tillväxten i Sverige i snitt 2,2 procent, där såväl en relativt stark befolkningstillväxt som en ökande sysselsättningsgrad bidrog.

Nu när befolkningstillväxten bromsar in samtidigt som utrymmet att öka arbetskraftsdeltagandet ytterligare är begränsat så innebär det att långsiktig BNP-tillväxt bromsar in, konstaterar Anna Westlund.

Om produktivitetstillväxten återhämtar sig till det historiska snittet skulle den långsiktiga BNP-tillväxten ligga kring 1,8 procent, jämfört med snittet på 2,2 procent. Men om den inte återhämtar sig dämpas tillväxten ytterligare, till närmare 1,3 procent.

"När arbetskraftsutbudet håller tillbaka tillväxten utgör därmed produktivitetens utveckling en större andel av tillväxten i ekonomin", slår seniorekonomen fast.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt