STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna sjönk inledningsvis svagt på fredagen men vände senare upp, med tyska räntor 2 punkter högre, där ett något högre inflationsutfall för eurozonen bidrog. Euron sjönk åter under 1:15-strecket mot dollarn, till 1:147. Oljepriserna sjönk först, trots att konflikten i Mellanöstern trappats upp, men vände senare upp med Brent på drygt 88 dollar per fat.

Kronan försvagades åter över 11-strecket mot euron, med 2 öre till 11:00, och med 6 öre mot dollarn till 9:59.

Fredagens viktigaste makro-data var det preliminära KPI-utfallet för eurozonen i juli.

Inflationstakten (HIKP) i euroområdet steg till 2,9 procent i juli, från 2,8 procent i juni, enligt Eurostats snabbestimat. Väntat var just 2,9 procent, enligt Trading Economics konsensusprognos.

Kärninflationen steg däremot till 2,5 procent från 2,4 procent föregående månad, över väntade 2,4 procent.

Priserna på energi, industrivaror och tjänster ökade alla från föregående månad, medan livsmedel, alkohol och tobak sjönk.

Inflationsstatistiken adderar argument till ECB:s hökar, men ledamöterna kommer att ha ytterligare ett KPI-utfall att väga in före nästa rådsmöte den 10 september.

Commerzbank noterade att uppgången till stor del berodde på energipriserna. Enligt banken markerar uppgången i kärninflationen sannolikt början på en ökning av kärninflationen, eftersom företag förväntas vältra över sina ökade energikostnader på kunderna i allt högre grad allt eftersom året fortskrider.

"De förnyade stridigheterna mellan USA och Iran gör också en andra räntehöjning från ECB alltmer sannolik. Å ena sidan stöder den överraskande uppgången i kärninflationen denna uppfattning. Å andra sidan närmar sig den totala inflationen allt närmare ECB:s prognoser, där ECB har tagit hänsyn till två räntehöjningar. Slutligen kommer ECB sannolikt att underskatta de indirekta effekterna på kärnräntan under det kommande året", skrev Commerzbank.

Annan statistik på fredagen visade att den tyska arbetslösheten steg till 6,4 procent i juli, från 6,3 procent i juni, och att antalet arbetslösa ökade med 6.000 personer, ungefär i linje med väntade +5.000 personer.

USA-räntorna steg på fredagen, med den tvååriga räntan 5 punkter upp till 4,28 procent och tioåringen 7 punkter upp till 4,73 procent, jämfört med svensk stängning på torsdagen.

Statistik på eftermiddagen visade att de amerikanska arbetskraftskostnaderna steg med 0,9 procent under andra kvartalet, över väntade 0,8 procent. Komponenten för lönekostnader ökade med 0,9 procent, efter +0,8 procent under kvartalet före, medan komponenten för extra löneförmåner ökade med 1,0 procent (+1,2).

Chicago PMI steg mer än väntat i juli, och det gjorde även det definitiva Michiganindexet över det amerikanska konsumentförtroendet. Det steg till 55,2 i juli från 49,5 i juni. Väntat var ett slutligt index på 54,0, enligt Trading Economics konsensusprognos, i linje med det preliminära utfallet.

De ettåriga inflationsförväntningarna sjönk till 4,2 procent, jämfört med 4,6 procent i juni.

På valutamarknaden tappade yenen på morgonen mot dollarn, efter en kraftig förstärkning med som mest 3,3 procent på torsdagseftermiddagen som ledde till spekulationer om att myndigheterna intervenerat. På fredagsförmiddagen stärktes yenen åter, med nya interventionsspekulationer som följd. Vid svensk stängning stod yenen i 159:4 mot dollarn, jämfört med 158:9 vid samma tid dagen före.

Bank of Japan (BOJ) höll som väntat sin styrränta oförändrad på 1,00 procent, beslutet fattades med röstsiffrorna 8-1.

BOJ bedömer att riskerna för ekonomin är relativt balanserade, men att inflationsrisken främst pekar uppåt. Utvecklingen i Mellanöstern, valutamarknaden samt den globala AI-sektorn var avgörande för beslutet och utsikterna framåt.

Vidare i Asien sjönk Kinas inköpschefsindex för industrin oväntat under 50-strecket, till 49,2 i juli, från med 50,3 föregående månad.

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt