STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Svenska räntor steg i linje med övriga Europa på torsdagen, med tyska räntor 7 punkter upp i korta änden. Dollarn stärktes initialt men tappade under eftermiddagen, med dollarindex ned till 99,62 och euro/dollar kvar strax över 1:15.

Centralbanker signalerade på torsdagen sammantaget en mer avvaktande men samtidigt stramare penningpolitisk hållning i ett läge präglat av geopolitisk osäkerhet och stigande energipriser. Obligationsmarknader globalt har reagerat kraftigt, där stigande oljepriser i spåren av kriget i Mellanöstern drivit upp inflationsförväntningar och lett till en snabb omprissättning av räntebanor.

Rörelserna har varit störst i korta räntor. I USA steg tvåårsräntan som mest till 3,95 procent och sjönk sedan tillbaka till 3,84 procent, medan brittiska motsvarigheter steg över 28 punkter till 4,38 procent för att sedan dra sig tillbaka till 4,29 procent. Marknaden har därmed gått från att prisa in räntesänkningar till att i stället förvänta sig höjningar, eller åtminstone en längre period av oförändrade räntor.

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent och signalerade att den väntas ligga kvar där under 2026, samtidigt som osäkerheten kopplad till Mellanösternkonflikten lyftes fram. Högre energipriser väntas tillfälligt pressa upp inflationen och dämpa tillväxten.

Nordea och SEB räknar med att räntan kommer ligga stilla under innevarande år, medan Swedbank ser uppåtrisker och en möjlig höjning nästa år. Samtidigt tyder Origo Groups mätningar på fortsatt stabila inflationsförväntningar bland aktörer på den penningpolitiska marknaden.

I euroområdet höll ECB räntan oförändrad men tydde på ökad vaksamhet mot inflationsrisker. Inflationen väntas stiga till 2,6 procent i år samtidigt som tillväxtutsikterna försämras. Enligt ING Economics kommer ECB att låta mer hökaktig, men i praktiken avvakta utvecklingen i energipriserna.

Bank of England höll också räntan stilla med en tydligt hökaktig ton. BOE skrev att "MPC är uppmärksam på den ökade risken för inhemskt inflationstryck genom andrahandseffekter i löne- och prissättningen". Chefen Andrew Bailey sade att politiken måste "svara på risken för en mer ihållande effekt på brittisk KPI-inflation". Marknaden har därefter prisat in flera räntehöjningar.

Omsvängningen i marknadsförväntningar har varit snabb.

"Det fanns en konsensusvy att detta skulle gå över relativt snabbt", sade Brij Khurana på Wellington Management till Bloomberg News. "Rädslan finns nu i marknaden att detta kan pågå mycket längre", tillade han.

Stigande energipriser och ökade störningar i globala leveranskedjor förstärker centralbankernas dilemma. Thierry Wizman på Macquarie konstaterar att "centralbanker börjar nu hantera utsikterna för högre inflation genom att justera sin guidning bort från räntesänkningar och mot höjningar", och att fokus hittills legat mer på inflation än på sysselsättning.

I USA har Federal Reserve lämnat räntan oförändrad, men marknaden prisar inte längre in en sänkning.

Fed-chefen Jerome Powell betonade att ytterligare framsteg i inflationsbekämpningen krävs innan lättnader kan bli aktuella. Samtidigt framhöll Blackrocks Gargi Chaudhuri att "Fed är mer benägen att fokusera på tillväxtchocken och lätta på penningpolitiken om ekonomin försvagas".

Tom di Galoma på Mischler Financial Group sade att "allt detta drivs av Bank of Englands räntebeslut eftersom marknaderna förväntar sig höjningar på 50 punkter nu under 2026", och att "obligationsmarknaderna i Europa är i fritt fall och det driver också upp de amerikanska avkastningarna". Han tillade att "Irankriget som skulle kunna pågå i månader i stället för veckor är den nuvarande tanken".

Samtidigt kom svaga USA-data på torsdagen. Försäljningen av nya enfamiljshus i USA sjönk 17,6 procent i januari jämfört med månaden före, till en säsongsjusterad årstakt på 587.000 enheter, lägre än väntade 720.000 och föregående månads 712.000 enheter.

Elvira Haradinaj +46 8 5191 7931

Nyhetsbyrån Direkt