STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna inledde tisdagen uppåt men sjönk sedan tillbaka i spåren av signaler, om än vaga, om ökat oljeflöde från Mellanöstern.

Tyska räntor var vid svensk stängning 1 punkt ned, och sedan i fredags har den tyska tioåringen sjunkit 8 punkter.

Även USA-räntorna sjönk med tioåringen ned till 4,95 procent, medan dollarn tappade till 157:3025 mot yenen och 1:1450 mot euron.

Oljepriserna sjönk med Brent ned 1,5 procent till 99 dollar per fat.

Vändningen kom efter att Kyodo News rapporterat att Iran har föreslagit att återöppna Hormuzsundet inom sju dagar om USA häver blockaden.

En talesperson för revolutionsgardet i Iran sade att de måste förhandla om det ligger i landets nationella intresse. På annat håll höll Saudiarabien på att testa en återstart av sin East-West-ledning.

Sammantaget drog det ned oljepriserna och räntorna. De ihärdigt högre energipriserna har annars varit korrelerade till den successiva ränteuppgången.

Greg Ip, kommentator på Wall Street Journal, lyfte fram de fortsatta riskerna för andrahandseffekterna på inflationen från uppgången i energipriserna.

Han hänvisade till Michael Gapen på Morgan Stanley som noterat att andrahandseffekterna på inflationen till stor del fallit i glömska under de senaste decennierna, eftersom de flesta av oljechockerna under de senaste 40 åren tenderat att vara ganska kortvariga.

"Exempelvis låg oljepriset omkring 200 dagar efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 på 7 dollar under priset före invasionen. När företag inte räknar med att högre energikostnader blir bestående försöker de inte heller i lika hög grad höja sina priser", skrev han.

Men den här prisuppgången ser inte ut att bli lika kortvarig.

Omkring 200 dagar efter att USA och Israel attackerade Iran ligger oljepriset (WTI) 25 dollar över nivån före attackerna.

"Med minskad kapacitet för tankfartyg och raffinaderier, uttömda europeiska lager och en minskande buffert i form av högre amerikansk export och lägre kinesisk import ser oljepriserna sårbara ut för ytterligare störningar", varnade Morgan Stanley.

ECB:s chefekonom Philip Lane sade till Le Temps att en ny våg av höga energipriser betyder att euroområdets inflation kommer att vara förhöjd under en längre tid än vad ECB tidigare räknat med.

"Vi ser nu en andra våg av prisökningar, inte bara för olja utan även för gas", sade han.

"Vi bedömer att denna andra våg av energiprisökningar bör leda till högre och mer ihållande inflation, innan den sjunker mot vårt mål från och med mitten av 2027", tillade han.

Marknaden ser framför sig tre-fyra räntehöjningar under det kommande året, men med ovisshet om oktobermötet.

För Federal Reserve ser marknaden en sannolikhet på cirka 57 procent att de höjer räntan i oktober.

Fed-chefen i St Louis, Alberto Musalem, sade att fler höjningar kommer att krävas för att Fed ska nå sitt inflationsmål, då både en ihållande efterfrågan och återkommande utbudsfaktorer fortsätter att bidra till förhöjda inflationsrisker.

"Jag bedömer att utan ytterligare åtstramning av penningpolitiken är det mer sannolikt att inflationen ligger betydligt över vårt mål på 2 procent om 18 månader än att den ligger vid målet", sade han.

Även brittiska räntor sjönk på tisdagen, med tioåringen 1 punkt ned.

Budgetunderskottet i augusti var dock större än väntat, vilket ökar pressen på finansminister John Healey. Banan avviker från budgetkontoret OBR:s prognos.

"Utsikterna för statens upplåning på medellång sikt ser betydligt mer utmanande ut än i mars. Uppgången i brittiska statsobligationsräntor sedan OBR:s vårprognos har halverat Healeys finanspolitiska manöverutrymme", sade Matt Swannell, rådgivare till ITEM Club, till Reuters.

Kronan stärktes 2-3 öre mot dollarn och euron. Riksbankens räntebesked på torsdagen väntas landa i oförändrat, men den nya räntebanan spås ha dragits upp i viss mån.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt