STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Räntorna i euroområdets kärna steg på måndagen, med den tyska tvååringen upp 2 punkter till 2,56 procent. USA-räntorna steg också lite, medan dollarn tappade något.

Europabörserna steg svagt, medan oljan handlades högre, med Brent nästan 2 procent upp till 107 dollar per fat.

Iran har lämnat ett nytt förslag till USA om att öppna Hormuzsundet och avsluta kriget, uppgav källor för Axios, men USA har inte kommenterat förslaget. Händelseutvecklingen i helgen har annars inte tagit några kliv framåt för att öppna Hormuzsundet, eller med konkreta nya förhandlingar i sikte.

Marknaden har en hektisk vecka framför sig, med rapporter från bland annat Alphabet, Amazon, Meta och Microsoft.

Data på måndagen visade att det tyska konsumentförtroendet sjönk till -33,3 jämfört med -28,1 föregående månad, och fortsatte därmed en fallande trend sedan mitten av 2025.

En ECB-enkät bland företag visade samtidigt på stramare finansieringsvillkor, samtidigt som de antagna prishöjningarna och inflationsförväntningarna stiger betydligt i spåren av konflikten i Mellanöstern.

Det belyser dilemmat när centralbankerna i Japan, USA, Kanada, euroområdet och Storbritannien lämnar räntebesked i veckan. Samtliga väntas hålla oförändrat.

"Den rätta strategin för dessa centralbanker är att avvakta och se just nu, med tanke på osäkerheten kring situationen i Gulfen samt bristen på klarhet kring hur energichocken kommer att slå igenom på tillväxt och inflation", sade Tomasz Wieladek på T Rowe Price till Financial Times.

De policyansvariga vill veta om vi är på väg in i en situation liknande den 2022, då inflationen steg mycket mer än väntat, och det kan de helt enkelt inte bedöma utifrån en enskild månads data.

Över veckans möten vilar just minnen av den senaste stora inflationsuppgången, då många centralbanker anklagades för att ha agerat för långsamt för att dämpa prisökningarna.

ECB:s chefekonom Philip Lane sade dock i förra veckan att de är försiktiga med att dra förhastade slutsatser.

"Tills vi vet mer om hur länge detta krig kommer att pågå är det verkligen svårt att veta om det kommer att visa sig vara en tillfällig fas eller en mycket större chock för den europeiska ekonomin", sade han.

Morgan Stanley-ekonomen Jens Eisenschmidt tror att tidpunkten då ECB "först på ett korrekt sätt kan bedöma om den behöver agera kommer tidigast i juni, möjligen ännu senare", medan Katharine Neiss på PGIM Fixed Income framhöll att ECB faktiskt "är den enda centralbanken som har fått ned inflationen till 2 procent."

Fed-guvernören Christopher Waller har varnat för att den högre inflationen från kriget, men också tullarna, kan erodera allmänhetens förtroende för inflationsmålet. Ju längre inflationen är hög, desto större risk att den blir bestående.

Fed-mötet kan bli Jerome Powells sista som chef. Den republikanske senatorn Thom Tillis, som sitter i senatens bankutskott, har släppt sin blockad av Kevin Warshs nominering till ny Fed-chef efter att justitiedepartementet lagt ned sin brottsutredning av Powell.

En konkret fråga blir då om Powell stannar kvar som guvernör till början av 2028, som han har rätt till, eller slutar i Fed, som traditionen bjudit när en chef avgår.

Det som kan tala för att stanna är att Powell vill betona Feds oberoende under en tid då han känt det hotat, det som talar emot är att det kan försvåra för Warsh som ny chef.

Marknaden ser för närvarande en viss sannolikhet att Federal Reserve sänker räntan senare i år. För ECB är två höjningar inprisat i år, men med en relativt liten sannolikhet att de höjer nu, utan då snarare i juni med nya prognoser.

Datamässigt ligger veckans fokus på preliminära BNP-utfall för första kvartalet, inflation i euroområdet och USA och industri-PMI i flera länder.

Svenska räntor steg några punkter, medan kronan stärktes 5 öre till 9:19 mot dollarn och 3 öre till 10:79 mot euron.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt