STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna stiger något på torsdagen, med tyska räntor 1-2 punkter högre. Euron har stärkts till närmare 1:16-nivån mot dollarn medan börserna är blandade. I Sverige ser Riksgälden ett betydligt ökat lånebehov kommande år.

I Storbritannien tycks finansminister Rachel Reeves i alla fall tillfälligt hållit "bond vigilantes" borta, med fallande räntor och starkare pund efter budgetpresentationen.

Bland annat har den tioåriga statsobligationen netto sjunkit 3 punkter till 4,47 procent. Pundet har stärkts från 1:3170 till 1:3210.

Rachel Reeves avvisade på torsdagen kritik om att budgeten höjt skatterna för att finansiera högre välfärdsutgifter, och sade att hon är redo att vidta ytterligare åtgärder för att stärka den brittiska ekonomin.

"Det finns mycket mer jag kommer att göra för att få vår ekonomi att växa och göra det bättre för arbetande människor", sade Reeves enligt Reuters.

Reeves budgetplan innehöll stora skattehöjningar för att lugna obligationsinvesterare om att hon kan nå sina mål, samtidigt som hon finansierar de högre välfärdsutgifter som lagstiftare i det styrande Labourpartiet kräver.

Analytiker noterar att mycket av de högre offentliga utgifterna kommer under de kommande åren, medan huvuddelen av skattehöjningarna först träder i kraft mot slutet av decenniet.

ING skriver att obligationsinvesterare var nöjda, men att de finanspolitiska orosmolnen inte har försvunnit.

Den stora positiva nyheten var att budgetutrymmet ökade till 22 miljarder pund, men en stor del av ökningen berodde på uppdaterade prognoser från budgetkontoret OBR. Dessutom skjuts större delen av den finanspolitiska åtstramningen på framtiden, med i princip ingenting som träder i kraft redan 2026.

"För tillfället finns ett visst lugn, men vi kan mycket väl stå inför ny osäkerhet snart igen", skriver ING.

Den största vinnaren var 30-åriga statsobligationer, som sjönk 15 punkter som mest. Detta efter att skuldhanteringskontoret DMO kraftigt minskat andelen långfristiga obligationsemissioner, efter minskad efterfrågan.

"Även euroområdet bör överväga att minska emissionen av 30-åriga obligationer för att hantera den minskade efterfrågan", skriver ING.

USA-räntorna sjönk inför Thanksgiving, med tvååringen ned till 3,49 procent. Dollarindex är något upp till 99,60.

Federal Reserves Beige Book, ett underlag inför Fed-mötet i december, gav en blandad men övervägande mjukare bild av den amerikanska ekonomin. Sysselsättningen minskade marginellt, prisökningarna var måttliga och hushållens konsumtion föll ytterligare.

Marknaden ser en sannolikhet på cirka 85 procent att Fed sänker i december.

Den nyzeeländska dollarn har fortsatt att stärkas till 0:57-nivån mot USA-dollarn.

Nya Zeelands centralbankschef Christian Hawkesby (snart efterträdd av Anna Breman) sade på torsdagen att det nu finns en hög tröskel för ytterligare räntesänkningar, vilket förstärker signalen om att lättnadscykeln sannolikt har nått sitt slut.

Bedömningen att det skulle krävas en betydande förändring i utsikterna för att få centralbanken att sänka räntorna ytterligare "skulle vara en konsekvent tolkning" av de nya prognoserna, sade han enligt Bloomberg News.

Svenska räntor steg mer än övriga Europa i långa änden, med tioåringen upp 5 punkter till 2,75 procent.

Riksgälden ser i sin nya prognos ett klart större underskott och därmed lånebehov de kommande åren.

Underskottet väntas bli 103 miljarder kronor i år och 173 miljarder kronor nästa år, 94 miljarder kronor mer än i förra prognosen, främst på grund av expansiv finanspolitik. För 2027 spås ett underskott på 194 miljarder kronor 2027.

Riksgälden höjer därför emissionsvolymen av statsobligationer ytterligare, till 216 miljarder kronor nästa år, och där emissionsvolymen per auktion dras upp från 6 till 8 miljarder kronor. Riksgälden överväger även att ha tätare auktioner.

Upplåningen är större än väntat, bedömare hade spått ett underskott på mellan 145 och 160 miljarder nästa år och 140-170 miljarder år 2027.

Konjunkturinstitutets barometerindikatorn steg till 101,7 i november från 100,9 i oktober. Den största förändringen skedde inom byggverksamhet där konfidensindikatorn stärktes till 102,5, men även tjänstesektorn och industrin förbättrades.

Efter att ha stigit sex månader i rad minskade däremot hushållen konfidensindikator något, till 96,1 från 96,8, med försämrad syn på den egna ekonomin.

Prisplanerna i näringslivet var oförändrade i november, över det historiska snittet, men sjönk i handeln, medan anställningsplanerna steg. Hushållens inflationsförväntningar ökade.

"Sammantaget tyder både KI:s konjunkturbarometrar och hårda data på att återhämtningen har påbörjats. Konsumentförtroendet behöver dock förbättras under de kommande månaderna för att stödja både vår syn och Riksbankens prognos om en fortsatt konsumtionsledd återhämtning 2026", skriver Handelsbanken.

torsdag kl 10.50 (onsdag kl 16.15)

===================================

USD/SEK 9:4873 (9:5092) EUR/USD 1:1579 (1:1591)

EUR/SEK 10:9862 (11:0224) USD/JPY 156:35 (156:45)

Ty obl 2 2,04 (2,03) Ty obl 10 2,69 (2,69)

US obl 2 3,49 (3,50) US obl 10 4,00 (4,03)

Sv obl 2 2,02 (2,00) Sv obl 10 2,76 (2,70)

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt