STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Räntorna sjönk, dollarn tappade, oljan föll och börserna fick en skjuts uppåt på onsdagen, efter att USA och Iran meddelat en två veckors vapenvila.

Europaräntorna sjönk kraftigt, med tyska tvåårsräntan 27 punkter ned, och även USA-räntorna sjönk 10-12 punkter med tvååringen på 3,75 procent.

Dollarn tappade från 160 till 158:20 mot yenen och upp nära 1:17-nivån mot euron. Dollarindex föll från 100 till 98,75.

Svenska räntor var ned 15-20 punkter medan kronan stärktes 32 öre till 9:22 mot dollarn och 26 öre till 10:78 mot euron.

Brent föll mer än 16 procent till 90:80 dollar per fat och naturgaspriset i Europa (TTF) sjönk cirka 15 procent till 44 euro per MWh. Guldet var upp 2 procent i ett mer riskvänligt sentiment.

Trump hade på tisdagen trappat upp sina hot och skrev om att "en civilisation kommer att dö", om inte Iran öppnade Hormuzsundet före klockan 2 natten till onsdagen, svensk tid.

Men hotet avblåstes och förbyttes till en vapenvila, och förhandlingar, som enligt Iran ska inledas på fredagen.

Båda parter har utropat sig till segrare och mycket är oklart i vilken mån de kan komma överens.

Donald Trump sade själv att Iran tillmötesgått många av kraven och att han vill se ett samarbete mellan USA och Iran gällande Hormuzsundet.

Flera fartyg uppges ha passerat Hormuzsundet på onsdagen, men det har också varit en rad påstådda attacker trots vapenvilan.

Clayton Seigle vid Center for Strategic and International Studies sade att det verkliga lackmustestet blir om fartygsoperatörer ändrar sitt beteende efter vapenvilan och kanske någon form av försäkran om att fartyg är säkra.

Andra lyfter fram den fortsatta osäkerheten om varaktigheten i uppgörelsen.

"Det ger i praktiken ett visst andrum från den eskaleringsbana de befann sig på, men det är uppenbart att vi fortfarande är långt ifrån någon form av lösning på konflikten, än mindre de underliggande problemen", sade Michael Singh, med erfarenhet från det nationella säkerhetsrådet under George W. Bushs tid, till Bloomberg News.

Roberto Mialich på Unicredit skrev att dollarn riskerar ytterligare nedgångar om kriget i Iran avslutas eller blir en riskfaktor för Trumpadministrationen. Om riskaversionen minskar innebär dollarns roll som säker tillflykt att den bör tappa sitt grepp, vilket syntes efter Trumps vapenvila.

"När konflikten väl definitivt är över väntas marknaderna åter fokusera på de faktorer som tyngde dollarn före krigsutbrottet", skrev han enligt Wall Street Journal.

Det grundläggande temat sedan konflikten inleddes har varit oro för högre inflation och i förlängningen stagflation, med åtföljande dilemma för centralbankerna. Förväntningarna om penningpolitiken har åkt jojo.

På en dryg vecka har marknaden gått från att prisa in tre räntehöjningar från Riksbanken fram till årsskiftet, till att nu se en och en halv, noterar SEB.

För ECB har förväntningarna om räntehöjningar dragits ned från tre till två, och för Federal Reserve ses nu sannolikheten för en räntesänkning i december åter ligga över 50 procent.

Men onsdagens kraftiga rörelser har inte helt eroderat skiftningen sedan slutet av februari, precis innan USA och Israel inledde attackerna mot Iran.

Jämfört med då handlas den tvååriga amerikanska statsobligationen ändå 25 punkter upp, den tyska 44 punkter upp och dollarn är 2,5 procent starkare mätt som dollarindex.

"Ibland har sådana här händelser, även när de rullas tillbaka, förändrat psykologin kring vad som sannolikt blir nästa steg för de flesta centralbanker. Den här tillfälliga oljeprischocken har fört investerare närmare sanningen, som är att inflationen faktiskt har varit ihållande hög de senaste tre åren", sade Andrew Lilley på Barrenjoey till Reuters.

Enskilda rörelser kan vara svåra att urskilja ur den allmänna dollarrörelsen, men "kiwi-dollarn" kan ha fått lite extra skjuts av en lätt hökaktig ton i budskapet från Nya Zeelands centralbank, som dock höll räntan oförändrad.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt