STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Räntorna steg medan dollarn och oljepriset rörde sig allt tydligare i takt i spåren av vapenvilan mellan USA och Iran, vilket har fört sambandet mellan tillgångarna nära rekordnivåer.

Europeiska räntor steg med tyska tvååringen 9 punkter upp till 2,57 procent, medan tioåringen var 9 punkter högre till 3,02 procent jämfört med svensk stängning på onsdagen.

En indikator som mäter korrelationen mellan amerikansk råolja och dollarindex över en 30-dagarsperiod har stigit kraftigt sedan början av mars och närmar sig toppnivåerna som senast sågs när president Donald Trump tillkännagav omfattande handelstullar förra året, skrev Bloomberg News.

På onsdagen föll dollarn med som mest 1,1 procent till den lägsta nivån på fyra veckor, samtidigt som oljepriset rasade kraftigt efter nyheten om vapenvilan. Under torsdagen stabiliserades dock dollarn i takt med att oljepriset återhämtade sig, bland annat efter signaler om att vapenvilan kan vara bräcklig inför fredssamtal planerade till fredagen.

Enligt Noah Buffam på CIBC Capital Markets saknas det för närvarande andra tydliga drivkrafter på valutamarknaden, vilket gör att sambandet med oljepriset dominerar. Samtidigt bidrar risken för ett sammanbrott i förhandlingarna till att upprätthålla en viss riskpremie i dollarn, skrev Bloomberg News.

Oljepriserna fortsatte att stiga under torsdagen i takt med att osäkerheten kring den sköra vapenvilan i Mellanöstern ökade. Oron gäller framför allt energiflödena genom Hormuzsundet, där rederier fortfarande är försiktiga med att återuppta transporter. Brentoljan steg med 4 procent till 98:50 dollar per fat, medan den amerikanska WTI-oljan ökade med 6 procent till 100:80 dollar per fat.

Samtidigt visade amerikanska data att kärn-PCE steg med 0,4 procent i februari jämfört med föregående månad, vilket var i linje med analytikernas förväntningar. I årstakt uppgick ökningen till 3,0 procent, något lägre än januaris nivå på 3,1 procent.

Även den bredare inflationen enligt PCE-deflatorn uppgick till 2,8 procent i februari, oförändrat jämfört med månaden innan och i linje med prognoserna.

De privata inkomsterna minskade dock oväntat med 0,1 procent, jämfört med en väntad ökning på 0,3 procent, medan privatkonsumtionen steg med 0,5 procent, i linje med förväntningarna. I januari ökade inkomsterna med 0,4 procent och konsumtionen med 0,3 procent.

PCE-inflationen var i linje med Federal Reserves antagande. Tidigare har KPI visat en uppgång med 2,4 procent i februari jämfört med samma månad året innan.

De amerikanska obligationsräntorna steg jämfört med svensk stängning på onsdagen, där tvåårsräntan steg med 4 punkter till 3,80 procent och tioårsräntan steg med 7 punkter till 4,31 procent.

I Europa visade tysk statistik på en tudelad utveckling. Exporten ökade med 3,6 procent i februari jämfört med föregående månad, vilket var klart över förväntningarna på 1,0 procent, samtidigt som importen steg med 4,7 procent.

Handelsbalansen visade därmed ett överskott på 19,8 miljarder euro, ned från 21,2 miljarder månaden före men över prognosen på 18,5 miljarder euro. Samtidigt sjönk industriproduktionen med 0,3 procent i februari, vilket var svagare än väntningarna om en uppgång på 0,9 procent.

Enligt Commerzbank har den tyska industrin fortsatt svårt att få upp momentum, och nedgången i industriproduktionen pekar mot en svag utveckling under första kvartalet jämfört med slutet av 2025. Banken bedömer att ekonomin sannolikt endast vuxit marginellt och att utvecklingen i nya orderingångar ger begränsat hopp om en tydligare förstärkning framöver.

Även ING Economics ser tecken på en svag utveckling och menar att industridata tyder på att ekonomin var på väg mot kontraktion redan före konflikten i Mellanöstern. Nedgången i februari understryker de utmaningar industrin står inför, och enligt banken tycks ekonomin åter ha fallit in i en kontraktionsfas.

Elvira Haradinaj +46 8 5191 7931

Nyhetsbyrån Direkt