(tillägg: från stycke 8)

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Frågan om en svensk e-krona behöver tas upp på nytt och processen måste starta redan nu.

Det sade förste vice riksbankschef Aino Bunge i ett tal på SNS på torsdagen.

I takt med att blockkedjeteknik, tokenisering och nya privata betalningslösningar växer fram förändras förutsättningarna på betalningsmarknaden snabbt. Utvecklingen tvingar centralbanker världen över att ompröva fundamentala frågor som vilken form centralbankspengar ska ha, vem som ska ha tillgång till dem och hur de ska användas i en mer digital och geopolitisk osäker omvärld.

Framväxten av stablecoins, digitala tillgångar vars värde är kopplat till exempelvis en valuta, är ett tydligt exempel. Tekniken kan medföra fördelar, bland annat genom enklare gränsöverskridande betalningar. Än så länge är marknaden begränsad och används främst vid handel med kryptotillgångar, men den växer snabbt.

"Men marknaden växer snabbt och en utbredd användning kan dock föra med sig risker. Skulle marknaden bli systemviktig anser jag att avvecklingen av stablecoins bör ske i centralbankspengar", säger Bunge.

Centralbanker kan i så fall behöva utveckla sina tjänster för att möjliggöra avveckling av tokeniserade transaktioner direkt i centralbankspengar.

Samtidigt driver eurozonen på arbetet med en digital euro som ska vara tillgänglig för allmänheten, fungera offline och stärka unionens självständighet i betalningssystemen. Det kan få konsekvenser även för Sverige. Enligt Bunge behöver frågan om en e-krona tas upp på nytt, inte minst eftersom både beslutsprocess och implementering tar tid.

"Jag anser att det behövs en debatt om vilka implikationer ett införande av digital euro får för Sverige. Vi behöver återigen ta upp frågan om en e-krona … Vi behöver därför komma i gång redan nu", sade hon.

Samtidigt lyfte Bunge att den geopolitiska utvecklingen påverkar betalningsmarknaden mer direkt än tidigare och lyfte sanktionerna mot Rysslands betalinfrastruktur som exempel.

Även Sveriges säkerhet står på spel. Det digitala betalningssystemet är beroende av el och datakommunikation och är därmed utsatt för cyberhot och fysiska angrepp. Bunge framhöll att illvilliga aktörer kan försöka destabilisera samhällsviktig infrastruktur och att betalningssektorn därför måste vara vaksam och samarbeta med myndigheter.

För att möta både tekniska och geopolitiska utmaningar fortsätter Riksbanken att integrera svensk betalningsinfrastruktur med europeiska system. Sverige använder redan TIPS för omedelbara betalningar och under nästa år ska TIPS Cross-Currency lanseras för att möjliggöra omedelbara betalningar mellan svenska kronor, euro och danska kronor.

Riksbanken planerar även att flytta delar av RIX till Eurosystemets T2 samt att på sikt ansluta till T2S för värdepappersavveckling. Flytten till T2 väntas vara klar 2030.

Bunge betonade också Riksbankens växande ansvar för att betalningar ska fungera i kris och krig. Riksbanken har identifierat kritiska företag, stärkt kontantkedjan och inrättat samverkansstrukturen Civil Beredskap Betalningar (CBB).

Ett konkret mål är att fysiska betalkort ska fungera offline i upp till sju dagar senast den 1 juli 2026.

Den privata sektorn spelar en avgörande roll. Bankerna behöver utveckla fler omedelbara betaltjänster, i dag erbjuder de stora bankerna främst Swish, medan nordiska grannländer har bredare direktbetalningslösningar.

Hon uppmanade svenska aktörer att ansluta sig till TIPS Cross-Currency för att erbjuda konkurrenskraftiga internationella tjänster, så att konsumenter inte tvingas vända sig till exempelvis stablecoins vid gränsöverskridande betalningar.

David Furuholm +46 8 5191 7931

Nyhetsbyrån Direkt