STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Riksgälden har i sin nya prognos reviderat upp de primära utgifterna med 24 miljarder kronor i år och med 28 miljarder kronor nästa år, främst på grund av uppreviderade försvarsutgifter.

Det skriver Riksgälden i sin rapport om lånebehovet.

Ökningen av försvarsutgifterna beror bland annat på en ny bedömning av hur snabbt utgifterna realiseras och på att stödet till Ukraina har specificerats och tidigarelagts.

Regeringens aviserade bemyndiganderam till försvaret för de så kallade "läglighetsköpen" har också bidragit till upprevideringen. Ramen är på totalt 25 miljarder kronor där beställningar får läggas under 2025 för leverans under 2026 till 2028. Riksgälden antar att 10 miljarder kronor av denna ram påverkar 2026 års utgifter.

Riksgälden konstaterar att precis som i flertalet andra EU-länder ökar försvarsutgifterna i Sverige.

Under prognosåren fortsätter försvarsutgifterna att öka och budgetposten är därmed ett av de största utgiftsområdena i budgeten.

"Den globala geopolitiska utvecklingen har de senaste åren bidragit till att en rad länder har ökat försvarsutgifterna. De senaste månaderna har denna utveckling accentuerats i och med att såväl EU som helhet som flera av dess största ekonomier har presenterat stora satsningar på försvaret", skriver Riksgälden.

I Sverige föll försvarsutgifterna som andel av BNP under lång tid, från runt 4 procent i början på 1960-talet till cirka 1 procent 2017. Därefter har de ökat allt snabbare, delvis som en följd av Sveriges inträde i Nato, och var förra året ungefär 2 procent av BNP.

Ökningstakten de senaste åren är stor i såväl kronor som procent. För 2025 och 2026 räknar Riksgälden med att ökningen blir knappt 30 miljarder kronor respektive cirka 15 miljarder kronor, vilket innebär att försvarsutgifterna blir drygt 160 miljarder kronor 2026.

De kommande åren väntas alltså försvarsutgifterna fortsätta att öka förhållandevis snabbt, inte minst mot bakgrund av förslagen i budgetpropositionen och stödpaketen till Ukraina.

Utvecklingen med ökande försvarsutgifter är också i en bredare bemärkelse i linje med regeringens förväntningar att Nato i sommar enas om ett nytt mål. Detta bedöms hamna mellan 3 och 4 procent av BNP och regeringen har kommunicerat ambitionen att mittpunkten – 3,5 procent av BNP – ska nås till 2030.

Detta mått på försvarsutgifter, baserat på Natos definition, är dock bredare och inkluderar bland annat beredskapsutgifter.

Satsningen på försvaret har hittills skett inom det finanspolitiska ramverket och dess utgiftstak och överskottsmål.

Regeringen kommer att återkomma med ytterligare detaljer om den långsiktiga finansieringen i höstens budgetproposition, men har redan annonserat en finansieringsmodell som innebär att den största delen av finansieringen initialt sker via lån för att sedan successivt övergå till balans från år 2035, skriver Riksgälden.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt