GÖTEBORG (Nyhetsbyrån Direkt) Fokus i Europas försvarssamarbete och upphandlingar väntas förflyttas geografiskt närmare Sverige eftersom de länder som nu rustar upp mest ligger i Sveriges närhet.

Det säger Carl-Johan Bergholm, chef för Saabs största affärsområde Surveillance, till Nyhetsbyrån Direkt under en intervju vid affärsområdets Göteborgskontor, som har växtvärk i spåren av de senaste årens militära upprustning.

"De som är tidigast att öka försvarsutgifterna är Norden, Polen, de baltiska länderna och Tyskland. Det kommer att förflytta fokus åt vårt håll när det gäller europeisk upphandling och vad det blir för försvarslösningar. Sedan är relationerna till Storbritannien, Frankrike och USA extremt viktiga för att ha en total förmåga försvarsmässigt. Men Sverige är mer i fokus nu än tidigare eftersom vår region drar i att accelerera försvarsförmågan i Europa", säger Carl-Johan Bergholm.

Relationen mellan Europa och USA har knakat i fogarna sedan Donald Trump återigen blev amerikansk president, med spänningar kring både handelsrelationer och framtiden för det amerikanska militära engagemanget i Europa. Vissa har befarat att en eventuell rörelse inom EU i riktning mot att "köpa europeiskt" relativt sett skulle kunna missgynna Saab eftersom bolaget har en hel del verksamhet kopplad till länder utanför EU såsom USA och Storbritannien.

När det gäller USA-exponering brukar Saabs vd Micael Johansson framhålla att beroendet går i båda riktningar, vilket han menar minskar risken för nyckfullt amerikanskt agerande. Carl-Johan Bergholm tror att det kommer att vara viktigt att ha en balans i verksamheten.

"Vi kommer att behöva nära samverkan och mycket system som är samordnade med USA som är en väldigt viktig partner, både för försvaret och för oss som industri. Den länken kommer att fortsätta att vara extremt viktig, men balansen behöver förändras och Europa behöver ta större ansvar för sin egen försvarsförsörjning", säger Saab-företrädaren som tror att det kommer att vara nya samarbeten inom Europa som bygger förmågan att skala upp försvarskapaciteten.

Samtidigt som det har dryftats farhågor för sämre försvarssamarbete med USA har just spänningarna över Atlanten, sedan USA:s nya administration signalerat att Europa måste ta ett ökat ansvar för sin egen säkerhet, gynnat Saab och andra europeiska försvarsföretag, att döma inte minst av de kraftigt stigande aktiekurserna i sektorn sedan dess.

Sedan årsskiftet har Saab-aktien stigit runt 110 procent, efter stark utveckling även under de närmaste föregående åren sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina inleddes 2022.

Bild: Carl-Johan Bergholm, chef för Saabs affärsområde Surveillance. Foto: Nyhetsbyrån Direkt

Försvarsmarknaden är speciell genom att staten har flera viktiga roller att spela, både som beställare och reglerare. Hur anser du att svenska staten och regeringen sköter sig?

"Försvarets materielverk (FMV) har gjort en signifikant upprampning av sin förmåga. Nu har Sverige till slut också tagit fram en försvarsindustristrategi. Det är ett behov som vi har sett länge. Sverige är ett av få länder som har haft en försvarsindustri, men egentligen ingen uttalad strategi. Vi behöver utveckla vår samverkan nu när vi växer. Saab har egentligen inte tid eller kraft att göra något som inte upplevs som relevant ur ett svenskt perspektiv - i varje fall inte från verksamheten i Sverige. Vi behöver vara väldigt synkroniserade och utveckla vår relation ytterligare. Vi växer snabbt och det läggs mer beställningar, men vi behöver även säkerställa att vi har en samsyn på framtiden."

Sverige är en relativt ny medlem i Nato medan andra Nato-länder har varit med länge i de strukturer som finns inom alliansen. Ibland ska exempelvis konsortier mellan olika försvarsföretag etableras inom olika områden, i samverkan med stater. Är Sverige en nybörjare i Nato-sammanhang eller har landet kommit i gång bra?

"Jag tycker att Sverige har kommit in bra i det. Vi har ju även tidigare varit en del i flera av dessa samarbetsstrukturer, om än inte lika integrerade. Vi har många samarbeten och är nog ganska bra på det. För 10-15 år sedan sökte industrier samarbeten för att se till att man inte förlorade i konkurrenskraft - nu är fokus snarare att söka samarbeten för att kunna accelerera sin förmåga att leverera system. Från att kanske ha varit lite rävspel är det nu en mycket mer samarbetsorienterad dialog med andra industrier i Europa", säger Saab-företrädaren.

"Jag upplever att vi får ett väldigt stort intresse från andra företag i att hitta utrymmen där vi kan bidra. Samtidigt får andra länders försvarsindustri en annan tillgång till vår hemmamarknad Sverige efter Nato-inträdet. Det är andra sidan av myntet", konstaterar Carl-Johan Bergholm.

Har Saab genomfört alla nödvändiga investeringar för att vara Nato-kompatibla eller ligger det delvis även framför er?

"I alla områden där vi exporterar har vi även historiskt exporterat en stor andel material till andra Natoländer. En förändring är att i långsiktiga program har vi nu en annan position att söka samarbeten och en större tillgång till Natoupphandlingar, men jag skulle inte säga att vi har en ryggsäck av anpassningar som vi behöver göra. Den förändringen gjorde Sverige långt tidigare när man säkrade att vi integrerade Nato-datalänkar och liknande i våra system. Det ligger bakom oss", säger Surveillance-chefen.

Det mesta av Nato-ländernas militära utrustning finns hos enskilda medlemsländer, men Nato har även en del gemensamma resurser. Alliansens nuvarande centrala flotta av spanings- och ledningsplan från Boeing bedöms behöva ersättas av en ny generation kring 2035. I fjol valde dock Nato att gå vidare med att köpa åtminstone sex nya plan från Boeing, en upphandling som Saab enligt tidigare uttalanden inte var nöjda med.

"Vi har en relevant produkt som är i produktion. Nato behöver värdera vilka lösningar de behöver ersätta med och vi är jätteintresserade av att bedriva den dialogen", säger Surveillance-chefen.

Är denna potential en del i er bedömning om att ni behöver ha en produktionskapacitet för ert radarspaningsplan Globaleye på fyra system per år från 2030?

"Nato behöver skala upp sin förmåga – antingen via olika länders bidrag eller via den centrala Natoresursen. Vi säkerställer att vi har en kapacitet som kan möta en sådan diskussion och sådana behov", svarar Carl-Johan Bergholm.

Hur relevanta är Surveillance när det gäller Natos luftförsvarsplaner?

"Vi har integrerat många olika typer av system i det svenska luftvärnet och våra integrationer ger en bra grund för interoperabilitet, alltså förmågan att samverka med andra. Detta skulle även kunna bidra till att lösa andra kunders integrationsbehov. Sedan har vi även missilverksamheten i Dynamics där vi både har egna missilsystem som kan vara en del av de här lösningarna, men också samarbeten med de stora europeiska och amerikanska missilleverantörerna. Det är stor del av hur vi närmar oss det."

Att skjuta luftvärnsrobotar såsom Saab Dynamics Robot 70 mot enskilda drönare förefaller kostsamt om det kommer många små drönare samtidigt. Hur fungerar Surveillance integration av radarsensorer mot luftvärnslösningar med mindre ammunition?

"Vi ser det som olika lager på löken. Det vi demonstrerade på Tofta skjutfält på Gotland nyligen tillsammans med armén är en del av en systemlösning som kan skalas beroende på behov. Jag tror att hela spektrumet behövs – annars kommer mättnadsattacker att kunna slå ut hela förmågan hos de avancerade systemen", säger Surveillance-chefen.

På senare tid har Ryssland utökat luftattackerna mot Ukraina, inte minst genom ett stort antal drönarattacker.

I slutet av juni visade Saab och armén inom Försvarsmakten upp ett antal luftförsvarslösningar som bland annat kan användas mot drönare.

Johan Lind +46 8 5191 7954

Nyhetsbyrån Direkt