STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Även om centralbankerna höjer räntorna och inflationen trycks tillbaka kommer räntorna inte att sjunka till låga nivåer.

Det säger SEB:s chefekonom Jens Magnusson i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt.

Räntorna på statsobligationer med längre löptider har stigit kraftigt och ligger på de högsta nivåerna på årtionden i många stora ekonomier. Stora upplåningsbehov, höga energipriser till följd av situationen i Mellanöstern och konkurrensen från privat upplåning är några av förklaringarna till de höga räntorna.

"Räntorna är ett symptom på mycket av det som händer i världen. Om inflationshotet lägger sig lite och centralbankerna kommer att kunna vara lite mer aggressiva kan säkert de långa räntorna komma ned lite, men vi tror ändå inte att de kommer ned till de låga nivåer vi såg för ett par år sedan", säger Jens Magnusson.

Den svenska tioårsräntan ligger på den högsta nivån sedan 2011, men Jens Magnusson påpekar att den ligger på 3 procent medan den amerikanska ligger på över 5 procent. Den svenska statsskulden ökar dock och Riksgälden, som sköter Sveriges upplåning, kommer att behöva "låna oerhört mycket pengar" de närmsta två åren. Jens Magnusson säger att det "inte är någon kris", men att det kommer att bli dyrare när ränteläget går upp.

Ett land som hamnat i fokus den senaste tiden på grund av sina ekonomiska problem är Frankrike, där räntespreaden mellan den franska och tyska tioårsräntan nått eurokrisnivåer. Det har diskuterats om den franska "räntesituationen" kan sprida sig, men någon sådan risk ser chefekonomen inte i nuläget.

"Att spreaden mot den tyska räntan ökat tyder snarare på att det inte direkt sprider sig. Det antyder att Frankrike just nu är lite av ett specialfall, med uppenbara politiska och ekonomiska problem. Det blir protester när det ska göras någon typ av ekonomisk förändring och det finns en oförmåga att sjösätta budgetar som får ned budgetunderskottet på sikt. Det påminner lite om USA, men det har blivit en mer akut situation i Frankrike", säger Jens Magnusson.

Det har spekulerats i om Europeiska centralbanken ska gå in och köpa värdepapper i Frankrike genom sin mekanism TPI, men Jens Magnusson ser inte det som troligt i nuläget. Skulle dock räntorna öka till 6-8 procent är situationen en annan.

Ett problem som chefekonomen lyfter är att finanspolitiken och penningpolitiken nu verkar gå i otakt, där politiken strävar efter en expansiv finanspolitik för att stimulera ekonomin medan centralbankerna "försöker att bromsa" genom att höja räntorna. I bästa fall vill finans- respektive penningpolitiken samma sak, uppger Jens Magnusson.

"Nu är vi litegrann i ett riskscenario där politikerna och finanspolitiken fortsätter att trycka på med stora underskott, men så länge vi har situationen i Mellanöstern och en besvärlig energimarknad finns risk att man släpper i väg inflationen för mycket. Då blir centralbankerna nervösa och vi får ett motsatsförhållande. Det är inte en bra situation", säger han.

När det kommer till läget i den svenska ekonomin är chefekonomen positiv då produktionen inom industrin är god och den svenska exporten går starkt. Ett orosmoln är att den kommande regeringen inte kommer att ha ett lika stort finanspolitiskt utrymme.

"Vi kan inte låna så mycket som vi gör nu. Vi måste återvända till bättre efterlevnad av det finanspolitiska ramverket. Jag tror dessutom att de mer hökaktiga tongångarna från Riksbanken tyder på att svenska hushåll fortfarande är räntekänsliga. Höjer Riksbanken räntan flera gånger kommer hushållen förmodligen att bli nervösa och hålla hårdare i plånboken. Då kan vi förlora det fina tillväxtmomentum vi har nu", säger Jens Magnusson.

Linnea Nordström +46 8 5191 7903

Nyhetsbyrån Direkt