STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Efter tydliga tecken på en ljusning i svensk ekonomi i slutet av 2025 har inledningen av 2026 varit mer dämpad. Svaghetstecken kunde ses redan före krigsutbrottet i Mellanöstern och har nu tilltagit.

Det skriver Svenskt Näringsliv (SN) i en konjunkturprognos.

Svenskt Näringsliv reviderar därför ned sin tillväxtprognos för i år och spår en BNP-ökning på 2,3 procent, men höjer prognosen till 2,9 procent nästa år. I mars såg de en tillväxt på 3,1 procent i år och 2,6 procent nästa år.

"I slutet av förra året såg vi tydliga tecken på att återhämtningen tagit fart, men sedan hände återigen något nytt som man inte kunnat förutse", säger chefekonom Sven-Olov Daunfeldt.

SN tror att den kalla vintern och högre energipriser har bidragit till att hålla tillbaka försäljningen i handeln och delar av tjänstesektorn.

Den ökade geopolitiska osäkerheten har därtill påverkat investeringsbeslut och framtidstro bland både företag och hushåll. Detta bekräftas också av Svenskt Näringslivs Företagarpanel, som visar att planerna för investeringar, lönsamhet och försäljning har dämpats under våren.

Men bilden av rådande stämningsläge är splittrad mellan olika delar av näringslivet. För handeln, transportsektorn och tillverkningsindustrin som helhet försämrades nuläget tydligt i början av året. Högre råvaru- och energipriser gör att energiintensiva branscher, som kemiindustrin och delar av basindustrin, har drabbats hårt sedan konflikten i Mellanöstern bröt ut. För andra delar av tillverkningsindustrin, särskilt kopplade till försvar, elektrifiering och infrastruktur, är efterfrågan däremot betydligt starkare.

För exportbranschen är den internationella miljön mer utmanande och tillväxtutsikterna för flera av Sveriges viktigaste handelspartners har försämrats, medan osäkerheten kring energipriser, handel och geopolitik är fortsatt hög och

fordonsbranschen möter ett tilltagande konkurrenstryck från Kina.

Mer inhemskt orienterade branscher gynnas av att löneökningar och låg inflation successivt förbättrar hushållens köpkraft. Genomförda skattesänkningar och sänkt moms på livsmedel bidrar också.

SN gör också bedömningen att byggsektorn kommer att ge mer positiva bidrag till BNP-tillväxten framöver.

Sven-Olov Daunfeldt vågar sig inte på att sia om när kriget i Mellanöstern kan ta slut utan hänvisar till terminspriserna på olja.

"Vårt huvudscenario är att marknaden har rätt, men blir det ett mer utdraget krig kan effekterna bli ännu värre", säger han.

Chefekonomen ger samtidigt regeringen rätt i att Sverige har ett bättre utgångsläge än många andra länder, med låg inflation och ett mindre fossilberoende.

När det gäller Riksbanken konstaterar han att den låga inflationen nu talar för en räntesänkning, men säger att vi i det här läget vet att det kommer att komma inflationstendenser längre fram, med sju-nio månaders fördröjning.

Svenskt Näringsliv bedömer dock att Riksbanken låter styrräntan ligga stilla under såväl 2026 som 2027.

"Jag tycket inte att Riksbanken behöver följa med ECB uppåt om de skulle höja sin ränta i juni", säger han, men tillägger att det finns en risk för det. Det skulle vara ett felbeslut och motverka finanspolitiken och påverka hushållen negativt.

"Den bästa strategin borde vara att vänta och se eftersom det inte finns några inflationsimpulser här och nu", säger chefekonomen.

Ur ett bredare perspektiv kan det svaga inflationstrycket i Sverige kopplas samman med att Sverige i praktiken hade en mer åtstramande räntepolitik än de flesta andra europeiska länder efter inflationsuppgången 2022–2024, då svenska hushåll till följd av hög andel rörliga räntor var betydligt mer räntekänsliga.

Det har, enligt SN, bidragit till sämre utveckling för tillväxt och köpkraft som fortfarande hänger kvar, och som nu dämpar prisökningarna mer än vad som annars hade varit fallet.

Beträffande arbetsmarknaden skriver SN att utvecklingen sammantaget tyder på att konjunkturavmattningen i början av året redan har satt vissa spår på arbetsmarknaden.

Prognosen är att arbetslösheten ska sjunka från 8,8 procent förra året, till 8,5 procent i år och 8,0 procent nästa år. I mars var prognoserna 8,4 respektive 7,7 procent.

Än så länge ligger företagens anställningsplaner fortfarande över det historiska genomsnittet och företagen ser allt lägre risk för varsel i närtid.

"Men så länge situationen i Mellanöstern förblir låst är det dock troligt att företagen kommer bli mer avvaktande till att nyanställa. Vid en ytterligare inbromsning i svensk och global ekonomi kan vissa företag också tvingas minska sin personalstyrka", skriver SN.

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt