STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Extremväder är inte längre ett framtidsscenario utan en ekonomisk realitet. För Norden innebär klimatförändringarna både möjligheter i form av högre avkastning i jordbruket, samt risker genom större prisvolatilitet och pressade statsfinanser.

Den verkliga kostnaden ligger inte bara i förstörda skördar eller översvämmade hus, utan i den långsiktiga pressen på produktivitet, tillväxt och stabilitet.

Det framgår av Swedbanks nya rapport om klimatets ekonomiska effekter.

Juni 2025 blev den tredje varmaste globalt som någonsin uppmätts. I Västeuropa noterades den varmaste junimånaden hittills, med temperaturer på uppemot 48 grader i Portugal och nya rekordnivåer i både Spanien och Storbritannien. Den typen av extremväder påverkar ekonomin på flera sätt.

Enligt Swedbank, som hänvisar till en ny ECB-studie, leder värmeböljor till minskad produktivitet och lägre investeringar, medan torka slår hårt mot arbetsmarknaden och stormar driver på migration. Effekterna kan bli långvariga, upp till fyra år efter själva väderhändelsen.

En direkt följd av extremväder är stigande matpriser. När skördar slås ut stiger priserna på spannmål, frukt och grönsaker, vilket sprider sig vidare till kött, mejeriprodukter och restaurangnotor. Effekterna kan komma både snabbt och med lång eftersläpning: den svenska torkan 2018 har fortfarande en påverkan på köttpriserna sju år senare.

En studie som citeras i rapporten visar att kakaopriser steg med 280 procent i Västafrika efter extrem värme 2024, medan rispriser i Japan ökade med 48 procent samma år. Sådana chocker bidrar till ökad prisvolatilitet och kan driva på lönespiraler.

Samtidigt som Sydeuropa plågas av hetta, har Baltikum under sommaren 2025 drabbats av extrema regnmängder.

I Estland låg nederbörden 150 procent över det normala i juni, vilket förstörde stora delar av spannmåls- och potatisskörden. Liknande mönster syntes i Lettland och Litauen, där även frost i maj slog ut fruktharvestar. Följden blir högre priser på inhemska livsmedel, vilket riskerar att spä på inflationen i regionen.

Swedbank hänvisar till beräkningar från Europeiska miljöbyrån (EEA), som visar att de ackumulerade direkta ekonomiska förlusterna från extremväder mellan 1980 och 2023 i genomsnitt motsvarade omkring 1.700 euro per person i EU:s medlemsländer. I Sverige var kostnaden betydligt lägre, cirka 400 euro per capita, medan Danmark drabbades hårdare med över 1.600 euro; motsvarande 3 procent av BNP 2023. Relativt BNP sticker Baltikum ut, där jordbrukets större betydelse och svagare ekonomi gör regionen mer sårbar. Särskilt Lettland utmärker sig, med en påverkan som överstiger 5 procent av BNP.

De växande klimatrelaterade riskerna är inte bara en fråga för jordbruket. De påverkar också penningpolitiken genom mer volatil inflation.

ECB-chefen Christine Lagarde varnade nyligen för att klimatkrisen kan driva upp matpriser mer än väntat. Samtidigt ställs finanspolitiken inför ökade behov av investeringar i klimatanpassning, allt från elnät och järnvägar till sjukhus och vattenförsörjning måste rustas för ett förändrat klimat.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt