STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Det vore bättre för Ukraina att satsa på att återerövra Donbas och Krim genom att erbjuda ett bättre samhällsalternativ till Ryssland, snarare än att försöka göra en återerövring med militära medel.

Det säger Marko Papic, chefsinvesteringsstrateg vid kanadensiska BCA Research, i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt där han visserligen förespråkar stort vapenstöd till Ukraina, men samtidigt uttrycker rejäl skepsis kring Ukrainas förmåga att vinna tillbaka de ockuperade områdena militärt.

"Landet behöver släppa tanken på återerövring, frysa konflikten längs de nuvarande frontlinjerna och komma överens om att vara oense med Moskva – kanske under de kommande 50–100 åren – om vem dessa territorier tillhör", säger han.

Återerövringen av förlorade territorier bör ske genom en kamp om ideologi, vilja och samhällssystem - precis som Östtyskland och Östeuropa 'återerövrades' av väst från Ryssland utan att ett enda skott avlossades, argumenterar strategen.

"Förlust av territorium behöver inte innebära förlust av suveränitet. Ukraina behöver moderniseras och bli en skinande fyr för kapitalism och demokrati i det postsovjetiska området. Genom en sådan framtid blir återerövring möjlig. Vem säger att invånarna på Krim eller i Donbas om 20–30 år inte gör uppror mot den halvmedeltida autokrati de lever under? Det är en betydligt mer genomförbar form av 'återerövring'", resonerar Marko Papic.

För att Ukraina ska kunna vara en stark och välmående buffertstat mot Ryssland behöver landet ett 10–20 år långt avbrott från kriget, anser han.

"Ukraina behöver beväpnas, integreras i EU:s institutioner och få hjälp att utvecklas till ett lika avancerat samhälle som Sydkorea eller Västtyskland – garnisonstater som blev västvärldens försvarsmur mot sina fiender", säger Marko Papic som anser att Ryssland kan besegras på idéernas slagfält.

"Det Europa så småningom kommer att inse är att Putin bör få sin lilla, meningslösa geografiska seger för att Europa ska kunna vinna den långsiktiga kampen mot Moskva. Det finns inget defaitistiskt i detta synsätt - bara ett rationellt, kallt och machiavelliskt långsiktigt tänkande", hävdar han.

Västvärlden har gett omfattande ekonomiskt och militärt stöd till Ukraina. Väst ökar nu sin vapenproduktion kraftigt för egna behov, vilket skulle kunna stärka möjligheterna att även tillhandahålla mer vapen till det krigsdrabbade landet.

Kommer den ökade vapenproduktionen i Europa och USA att gynna Ukraina?

"Absolut, på någon slags grundläggande plan. Det Ukraina behöver, enligt min uppfattning, är dock ett slut på kriget. Jag har noll tilltro till att Ukraina militärt kan återerövra de förlorade territorierna. Det är en fantasi som kommer att tömma Ukraina på resurser, inte minst män i stridsför ålder", svarar han.

Oavsett hur många vapen väst skickar kommer den militära konflikten enligt Marko Papic i grunden att förstöra Ukraina innan den förstör Ryssland.

På senare tid anses Ukraina dock ha uppnått vissa militära framgångar genom inte minst drönarattacker. Landet har bland annat pressat Ryssland vid Krimhalvön och i Svarta havet.

Vad leder Ukrainas långdistansattacker mot Rysslands olje- och gasexport till?

"För det första orsakar attackerna brist på rysk export av raffinerade oljeprodukter, samtidigt som Moskva tvingas kraftigt öka sin råoljeexport när landet sitter med extra råolja. Det dämpar bristen på råolja, men förvärrar kostnaden för raffinerade produkter och den Hormuz-relaterade situationen", säger Marko Papic.

Han anser att världen har blivit allt för beroende av raffinerade produkter från platser med betydande geopolitiska risker och att fler raffinaderier borde byggas på ställen där geopolitik inte sätter käppar i hjulen.

Marko Papic bedömer att många länder nu bygger upp sin fysiska infrastruktur för en multipolär värld och att detta kommer att skapa vinnare inom råvaror, energi och industri, något han menar syns i stigande industrimetallpriser. Världen investerar i produktionskapacitet, drivet av den geopolitiska utvecklingen.

"För det andra orsakar de ukrainska attackerna problem för vanliga ryska medborgare. De undergräver Putins outtalade överenskommelse med befolkningen: att situationen på hemmaplan ska förbli opåverkad i utbyte mot deras stöd för kriget", fortsätter han.

Ökar Ukrainas långdistansattacker sannolikheten för fred?

"På kort sikt: absolut inte. De är farliga för Europa som helhet, eftersom Ryssland sannolikt kommer att svara genom att rikta in sig på europeisk infrastruktur. En del av detta har redan inträffat. Ryska drönare har observerats i Europa. Det pågår sannolikt en hel del sabotage där Ryssland kan förneka inblandning. Moskva vill visa Europa att Ryssland kan orsaka Europa smärta, precis som Kiev har gjort mot Ryssland", säger Marko Papic.

"På lång sikt anser jag däremot att en kortsiktig upptrappning är nödvändig för att få slut på kriget. Ryssland måste förstå att även landet självt kan drabbas. På lång sikt kan vi äntligen vara på väg in i 'förlängningsperioden' av den här konflikten", resonerar han.

Europa behöver enligt Marko Papic börja engagera sig i förhandlingar med Ryssland.

"Det är chockerande att Europa i praktiken har svartlistat Ryssland som vore det Nazityskland. Att de diplomatiska ansträngningarna läggs ut på USA är extremt farligt eftersom det inte finns något bevis för att Trump-administrationen kommer att försvara Europas intressen", säger strategen.

Kommer den relativa politiska enigheten i Europas hållning mot Ryssland att bestå framöver?

"Ja. Partiet AfD i Tyskland vill ha en betydligt varmare relation till Ryssland, men jag ser inte något totalt övergivande av Ukraina. Vad jag ser är att européer inser att liberala värderingar och små ukrainska flaggor på Twitter-profiler inte avvärjer ryska robotar när de flyger mot ukrainska barn", säger Marko Papic.

Ukrainakriget befinner sig för närvarande på sitt femte år, räknat från den fullskaliga invasionen 2022, som skedde åtta år efter att Ryssland tog Krimhalvön från Ukraina.

Johan Lind +46 8 5191 7954

Nyhetsbyrån Direkt