STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Högutbildade och tjänstemän har drabbats mer av arbetslöshet i denna lågkonjunktur än i tidigare, en orsak kan vara ökad användning av AI.

Det skriver Unionen i en fördjupningsruta i den konjunkturrapport som publicerades på onsdagen.

De noterar att det syns i deras uppdelning av de arbetslösa efter utbildningsnivå att högutbildade drabbats mer än tidigare och i att förändringen av arbetslösheten har varit större i tjänstemannafackens a-kassor än i arbetarfackens.

Unionen noterar att lågkonjunkturens effekter på arbetsmarknaden har skett i två faser, där den första var isolerad till uppsägningar kopplade till det minskade bostadsbyggandet. Men ju mer utdragen lågkonjunkturen blev, desto bredare dabbades också arbetsmarknaden.

"Att arbetslösheten för högutbildade och tjänstemän ökat i högre utsträckning skiljer sig från tidigare lågkonjunkturer", skriver Unionen.

Eftersom arbetskraftens utbildningsnivå i allmänhet har ökat kraftigt de senaste decennierna, och om en allt större andel av de anställda är tjänstemän och högutbildade, "är det kanske rimligt att dessa grupper också kommer att vara mer vanligt förekommande bland de arbetslösa i lågkonjunkturer", enligt Unionen. De bedömer att detta är något som kommer att bestå i framtiden.

Tjänstemännens andel av de sysselsatta har ökat under flera decennier, men har de senaste två åren planat ut och till och med minskat något. 2022 uppgick andelen tjänstemän på svensk arbetsmarknad till drygt 64 procent, men sedan andra halvåret 2023 har andelen sjunkit till strax under 64 procent.

Nedgången har drivits av yrken inom administration och kundtjänst, även om alla tjänstemannagrupper med undantag för militära yrken har minskat.

Unionen noterar att just administration och kundtjänst har färre utbildningsår än andra tjänstemannagrupper och att arbetsuppgifterna delvis kan automatiseras med hjälp av AI.

Enligt Unionen kan en viss bortrationalisering ha skett för denna grupp, men det kan också bero på den bredare konjunkturnedgången.

I Unionens branschbarometer svarar 66 procent av klubbarna att de har implementerat AI i verksamheten, vilket är en kraftig uppgång sedan hösten 2023 så motsvarande andel var 30 procent.

Inom IT/Telekom svarar 87 procent av klubbarna att företaget har implementerat AI, varav 15 procent uppger att detta lett till att ersättningsrekryteringar dragits in.

Enligt SCB-statistik har antalet pågående anställningar minskat i samtliga delbranscher inom IKT, störst är minskningen av programvaruproducenter med cirka 4.000 färre anställda sedan juli 2023.

Enligt Unionen är det svårt att fastställa huruvida detta är en effekt av AI eller om det beror på lågkonjunkturen, "men det går inte att utesluta att åtminstone en del av minskningen beror på detta".

Samtidigt noterar Unionen att anställningarna inom resebyråer och researrangörer inte har minskat trots lågkonjunkturen och den ökade tillgängligheten av AI-botar där en marknadsförd funktion just är att kunna boka resor.

Unionen konstaterar att den svenska ekonomin och därmed också arbetsmarknaden under lång tid har blivit alltmer avancerad och kunskapsintensiv och att befolkningen samtidigt blivit mer välutbildad och andelen tjänstemän som andel av sysselsättningen vuxit i snabb takt.

De tycker det är svårt att säga om den inbromsning som skett de senaste två åren är ett trendbrott eller ett tillfälligt undantag.

"Det blir av den anledningen högintressant att följa hur arbetslösheten respektive sysselsättningen utvecklas för de olika tjänstemanna- och arbetargrupperna när konjunkturuppgången väl sker i Sverige", skriver Unionen.

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt