STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Den tullsmocka som USA:s president Donald Trump delade ut fick inte den amerikanska ekonomin på fall. Företag som anpassat sig, dämpad "tullskatt" och AI-investeringar har hållit uppe tillväxten under 2025.

Det skriver Commerzbank i en analys.

Förutsägelser om en förestående ekonomisk kris var utbredda våren 2025 när Donald Trump kraftigt höjde USA:s tullar.

Sjuttiofem års framsteg inom den fria globala handeln tycktes hotade när de amerikanska tullarna steg i en aldrig tidigare skådad takt till nivåer som senast sågs på 1930-talet.

Både företagens och konsumenternas förtroende rasade och det verkade bara vara en tidsfråga innan detta även skulle påverka amerikanernas vilja att konsumera.

I själva verket tycks ekonomin ha klarat de drastiska tullhöjningarna förvånansvärt väl. Efter en nedgång under första kvartalet tog tillväxten fart igen, och under tredje kvartalet ökade BNP med 4,3 procent (annualiserat).

Under fjärde kvartalet väntas en tillväxt på 2,0 procent, vilket innebär att USA:s ekonomi sannolikt växte med 2,4 procent under 2025, lika starkt som 2024.

Ekonomins flexibilitet ligger bakom denna överraskande positiva utveckling. Importörer och deras leverantörer reagerade snabbt på införandet av tullhinder, de fyllde på sina lager innan tullarna trädde i kraft. Det gjorde det möjligt att åtminstone skjuta upp effekten av tullrelaterade prisökningar. De högre tullarna fick därför ingen omedelbar effekt.

Många företag beviljades undantag och övergångsregler för ”nödvändiga” importer. Minst lika viktigt var att importen från Mexiko och Kanada gjordes USMCA-kompatibel, vilket innebär att den omfattas av låga tullar inom den nordamerikanska ekonomiska zonen. Arbetet för att göra importen USMCA-kompatibel har ökat, och idag är 80–90 procent av importen från Kanada och Mexiko det, dubbelt så mycket som före 2025.

Den faktiskt betalda genomsnittliga tullsatsen ligger därför runt 10 procent, betydligt lägre än de 16–17 procent som exempelvis Yale Budget Lab beräknar.

USA:s federala budgetdata, det vill säga de faktiska månadsvisa tullintäkterna, ger en bättre bild av tullarnas direkta effekt. Under hösten 2025 uppgick dessa till omkring 30 miljarder dollar per månad, jämfört med ett månadsgenomsnitt på 6,5 miljarder dollar under 2024.

Tullintäkterna steg därmed från cirka 0,3 procent av BNP 2023 och 2024 till 1,1 procent av BNP under andra halvåret 2025. Det innebär att den dämpande effekten av tullhöjningarna uppgår till cirka 0,8 procent av BNP.

"Det räcker inte för att driva USA:s ekonomi in i en kris. I nominella termer växer den trots allt med 4–5 procent per år", skriver Commerzbank.

Ekonomin fick också stöd av en investeringsboom inom AI. Dessa investeringar bidrog avsevärt till tillväxten, särskilt under första halvåret då de tullrelaterade bördorna ökade snabbt.

Under första halvåret bidrog AI-relaterade investeringar med knappt 1,1 procentenheter till BNP-tillväxten, betydligt mer än 2024 (cirka 0,2 procentenheter). Även om investeringarna nu är mindre dynamiska, kom boomen vid exakt rätt tidpunkt.

Euforin kring AI har också lett till stigande aktiekurser, vilket har stöttat konsumtionen genom förmögenhetseffekten.

Det verkar därmed som att en kombination av snabba anpassningar från amerikanska företag och tur har förhindrat de befarade negativa effekterna på USA:s ekonomi. Men man bör inte bli alltför självgod.

Vissa negativa effekter kommer sannolikt med fördröjning; företagen lär försöka föra över de tullrelaterade prisökningarna till konsumenterna i större utsträckning under 2026.

Arbetsmarknadsdata ger en mindre positiv bild än BNP-tillväxten. Arbetslösheten har stigit med knappt 1 procentenhet sedan bottennoteringen 2023, och relativt få nya jobb skapas.

Försäljningen av tunga lastbilar, en viktig ledande indikator för ekonomin, rasade också med omkring 32 procent under andra halvåret 2025.

"Sammantaget ger detta bilden av en ekonomi med åtminstone vissa svagheter. Det är sannolikt fortfarande för tidigt att dra en slutgiltig slutsats om tullarnas effekter", skriver Commerzbank.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt