STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Den kortsiktiga turbulensen på valutamarknaden kan gynna kronan på kort sikt, men rörelsen är inte nödvändigtvis ett tecken på "säker hamn"-status utan mer en signal om minskad exponering mot USA-tillgångar.

Det skriver Michel Gubel på Handelsbanken i en marknadskommentar.

Berättelsen om ”Sell America” vinner mark, men europeiska motparter förefaller sakna en sammanhållen strategi.

Tesens kärna är en bred rotation i investerarsentimentet bort från amerikanska tillgångar, dollarn, aktier och statsobligationer, mot traditionella säkra hamnar och guld.

Vissa europeiska beslutsfattare har till och med lanserat idén om att använda tillgångarna som ett vapen genom statligt styrda avyttringsprogram, även om detta är en helt annan fråga. Sådana vedergällningsåtgärder skulle sannolikt vara kontraproduktiva för de europeiska marknaderna, givet den privata sektorns betydande exponering mot USA-tillgångar.

Den nordiska regionen har fått särskild uppmärksamhet i detta avseende. Danmarks pensionsfond har avvecklat hela sitt innehav av amerikanska statsobligationer, medan svenska statliga fonder har mött ett ökande tryck i frågan.

Vissa menar att förhöjda riskpremier på amerikanska aktier och obligationer motiverar en sådan ompositionering. Den mer relevanta långsiktiga frågan kvarstår dock: vilka alternativ kan mäta sig med de amerikanska marknadernas djup, likviditet och tillväxtutsikter?

Avgörande är att ”Sell America”-fenomenet ännu inte utgör bevis för en systematisk "avdollarisering".

Globala centralbanker och institutionella investerare behåller betydande innehav av amerikanska statsobligationer, medan den privata sektorn bär huvuddelen av aktierisken.

För närvarande förefaller detta i högre grad drivas av förändrat sentiment och portföljflöden än av någon samordnad politik för att undvika USA.

Den nordiska exponeringen mot amerikanska tillgångar har varit etablerad i decennier. Huvudpoängen är att minskad exponering mot USA inte bör misstas för säkra-hamn-flöden.

I takt med att den USA-centrerade marknadsoron tilltar har ett välbekant narrativ återigen tagit form: kapital söker skydd i euron, den svenska kronan och schweizerfrancen.

Denna berättelse påminner dock iögonfallande mycket om sommaren 2012, då de skandinaviska valutorna stämplades som säkra hamnar, stödda av starka fundamenta och finanspolitisk disciplin, med EUR/SEK under 8:20.

Tidigare analyser slog fast att kronan hade fått egenskaperna hos en "säker hamn"-valuta.

Historien berättar emellertid en annan historia. De skandinaviska valutorna försvagades successivt efter toppen 2012 och stärktes endast under korta perioder av minskad USA-exponering, i synnerhet i mars 2020 och i mitten av 2023, vilket bekräftas av TICS- och flödesdata.

Den nuvarande dynamiken framstår som slående lik 2020 års episod, vilket motiverar viss försiktighet i tolkningen av de senaste valutaförändringarna.

Under de senaste 18 månaderna har de starkast presterande valutorna tillhört ekonomier med historiskt högst exponering mot amerikanska aktiemarknader, medan eftersläntrarna, den mexikanska peson, den nyzeeländska och australiska dollarn samt den japanska yenen, representerar länder med relativt begränsad USA-exponering.

Detta mönster indikerar att den kortsiktiga valutastyrkan sannolikt i första hand kommer att följa amerikanska "deleverage"-flöden snarare än traditionell säker-hamn-dynamik.

Talande nog försvagades den svenska kronan kraftigast bland jämförbara valutor i slutet av 2024, exakt när portföljflödena i övervägande grad var USA-koncentrerade.

Med detta sagt finns skäl till försiktighet.

"En omfattande repatriering av svenskt kapital från USA-marknaderna skulle visserligen stärka kronan, men en starkare valuta ger begränsat stöd till inhemsk vinsttillväxt eller exportföretag. Risken är en självförstärkande och kontraproduktiv cykel om amerikanska aktier och dollarn återtar sin överavkastning, ett scenario där valutastyrka blir en ekonomisk belastning snarare än en bekräftelse på säker-hamn-status", skriver Handelsbanken.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt