STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Produktivitet är en viktig drivkraft för långsiktig tillväxt, och innovation spelar en viktig roll för att stimulera långsiktig produktivitetstillväxt. Men överraskande nog har produktivitetstillväxten dämpats i flera decennier i utvecklade ekonomier trots en stabil ökning i forskning och utveckling (FoU).

Det skriver IMF-ekonomerna Philip Barrett, Niels Jakob Hansen, Jean-Marc Natal och Diaa Noureldin i ett delkapitel ur den kommande globala konjunkturprognosen.

Ekonomernas analys tyder på kompositionen av (FoU) har betydelse för tillväxten, och de har funnit att vetenskaplig grundforskning påverkar fler sektorer, i fler länder och under en längre tid än tillämpad forskning (kommersiellt orienterad FoU i företag), och för tillväxt- och utvecklingsekonomier är tillgång till utländsk forskning särskilt viktig.

"Enkel teknologiöverföring, gränsöverskridande vetenskapliga samarbeten och åtgärder för att finansiera grundforskning kan fostra den typ av innovationer vi behöver för långsiktig tillväxt", skriver IMF-ekonomerna i rapporten.

Tillämpad forskning är visserligen viktigt för att föra ut innovationer till marknaden, men grundläggande forskning behövs för banbrytande vetenskapliga framsteg.

Ett exempel är, enligt ekonomerna, utvecklingen av covid-19-vaccin, som utöver att rädda miljontals liv har hjälpt till att tidigarelägga återöppnandet av flera ekonomier och därmed potentiellt tillfört tusentals miljarder dollar till den globala ekonomin.

"Liksom andra stora innovationer drog forskarna här nytta av decennier av ackumulerad kunskap inom olika fält för att utveckla mRNA-vaccinet", skriver IMF-ekonomerna.

De konstaterar att grundforskning inte är kopplad till några särskilda produkter och den kan kombineras på oförutsedda sätt och användas inom olika områden. Det innebär att den sprids bredare och förblir relevant under en längre tid än tillämpad forskning.

Grundforskning görs i huvudsak i utvecklade ekonomier, men IMF-ekonomernas analys tyder på att kunskapsöverföring mellan länder är en viktig drivkraft för innovation, i synnerhet i tillväxt- och utvecklingsekonomier.

Tillväxt- och utvecklingsekonomier förlitar sig mer till utländsk forskning än inhemsk för innovation och tillväxt. I dessa ekonomier kan åtgärder för att anpassa utländska kunskap till lokala förhållanden vara, enligt ekonomerna, en bättre väg mot utveckling än att investera direkt i egen grundforskning.

De tillägger att en 1-procentig ökning i utländsk grundkunskap leder till att antalet årliga patent i tillväxt- och utvecklingsekonomier ökar med omkring 0,9 procentenheter mer än i utvecklade ekonomier.

Patent är enligt ekonomerna ett sätt att mäta innovation, och de konstaterar att en ökning i antalet patent med 1 procent kan öka arbetsproduktiviteten med 0,04 procent.

"Det kanske inte låter så mycket, men blir det om det läggs ihop. Små ökningar över tiden förbättrar levnadsvillkoren", skriver IMF-ekonomerna.

Enligt ekonomernas uppskattningar innebär en 10-procentig permanent ökning i ett lands egen grundforskning kan öka produktiviteten med 0,3 procent. Effekten av en lika stor ökning i utländsk grundforskning är dock större, 0,6 procent.

De konstaterar vidare att grundforskning spelar en större roll för gröna innovationer, vilket tyder på att åtgärder för att öka grundforskningen kan hjälpa till att motverka klimatförändringar.

Privata företag kan dock bara dra nytta av en mindre del av de osäkra finansiella belöningarna av att engagera sig i grundforskning, vilket innebär att de underinvesterar i detta. Det innebär att det finns starka skäl för offentliga policyinterventioner, men det kan vara svårt att utforma rätt policy.

Ekonomernas analys tyder på att en implementerbar hybridpolicy som dubblar bidragen till privat forskning (såväl tillämpad som grundforskning) och ökar de offentliga forskningsanslagen med en tredjedel kan öka produktivitetstillväxten i utvecklade ekonomier med 0,2 procentenheter per år. Bättre riktade anslag till grundforskning och närmare offentlig-provat samarbete kan öka detta ytterligare, till en lägre kostnad för de offentliga finanserna.

"Dessa investeringar skulle börja betala sig själva inom omkring ett decennium och skulle ha en betydande effekt på inkomsterna. Vi uppskattar att per capita-inkomsterna skulle ha varit omkring 12 procent högre än de är nu om dessa investeringar hade gjorts mellan 1960 och 2018", skriver IMF-ekonomerna.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt