Fagerhult (27,60 kr) är en av de större tillverkarna av belysningslösningar i Europa. Huvudkontoret ligger i Habo utanför Jönköping men koncernen har också ett tjugotal produktionsenheter runtom i världen. Totalt sysselsätter bolaget drygt 4 000 anställda.

Försäljningen uppgår till omkring 8 miljarder kronor på årsbasis fördelat på 13 olika varumärken. Runt 80% av intäkterna finns i Europa och fokus är på armaturer som säljs till proffsmarknaden för installation i exempelvis kontor, butiker och offentliga miljöer såväl inomhus som utomhus.

Största ägare med 48% av aktierna är investmentbolaget Latour. VD sedan 2018 är Bodil Sonesson som äger aktier i Fagerhult för drygt 2 Mkr.

Långvarig svacka

Fagerhult har haft ett antal tuffa år. Först under pandemin 2020 då kontoren tömdes, efterfrågan från handeln torkade upp och nya byggprojekt slog halt.

2022 återhämtade sig verksamheten, men redan 2023 började tillväxten återigen mattas av när högre räntor och sämre konjunktur slog mot bygg- och fastighetssektorn.

2024 föll omsättningen 3% organiskt, och under 2025 förvärrades utvecklingen ytterligare efter ett organiskt tapp på ytterligare 6%. Rörelsemarginalen har halkat ned från senaste årens cirka 10% till drygt 7%.

Bättre marginal i Q4

För att parera den svaga utvecklingen har Fagerhult fokuserat på renoveringssegmentet, samtidigt som bolaget försökt hålla nere kostnaderna och stärka volymerna genom förvärv.

I fjol förvärvades franska Trato TLV som tillförde omkring 600 Mkr i årlig omsättning med något högre marginal än Fagerhults. Bolaget är verksamt bland annat inom belysningslösningar för detaljhandeln och kollektivtrafikmiljöer. Totalt betalade Fagerhult knappt 1 miljard kr.

Trots bolagets arbete med att stärka effektiviteten har Fagerhult stor egen tillverkning och en hel del fasta kostnader. Ledningen talar om en ”magisk gräns” runt 2 miljarder kronor i försäljning per kvartal, där skalbarheten verkligen visar sig. I fjärde kvartalet nådde intäkterna över den nivån vilket direkt gav bra utväxling på lönsamheten.

Att konsekvent nå den nivån verkar dock svårt. VD Bodil Sonesson är tydlig med att bolaget just nu aktivt prioriterar volym, och kanske inte riktigt är lika disciplinerade vad gäller prissättning. Troligen agerar många konkurrenter på likartat sätt. Marknaden beskrivs som svag och konkurrensen hård. Sammantaget tecknar det bilden av en bransch som troligen har viss överkapacitet i nuläget.

Fortsatt svaga utsikter

Även om resultatet var starkt i fjärde kvartalet kan man inte säga detsamma om utsikterna. Orderingången föll 10% organiskt i kvartalet. Ledningen varnar dessutom för att orderingången under första kvartalet 2025 var exceptionellt stark, med 180 Mkr i specialaffärer som man nog inte ska räkna med återkommer.

Orderingången lär alltså falla ytterligare nu i första kvartalet, och risken är därmed överhängande att Fagerhult går ett svagt första halvår till mötes under 2026.

Vårt intryck är att den europeiska byggkonjunkturen är fortsatt trög. Detta med undantag för enstaka segment så som infrastruktur. Fagerhults egen infrastrukturaffär har dock utvecklats dåligt, med 10% organiskt försäljningstapp och halverad rörelsemarginal under 2025. Här har bolaget bland annat haft exponering mot lager/logistik som utvecklats svagt.

Nybyggnation av sådant som bostäder och kontor har inte direkt lossnat än. Vissa bedömare tror att europeisk byggkonjunktur gradvis kommer vända till tillväxt under 2026 och 2027. Fagerhult är dock en sencyklisk verksamhet då belysning ofta installeras mot slutet av ett projekt. Risken finns att ett trendskifte för bolagets del dröjer bortåt 2027 eller 2028. Det är vad vi tagit avstamp i för våra prognoser.

Slutsats

Givet att återhämtningen dröjer värderas Fagerhult till drygt 12 gånger vårt väntade rörelseresultat för året. När tillväxten väl kommer bör dock marginalerna kunna stiga något. På sikt antar vi 9% rörelsemarginal och då faller värderingen till 10 gånger.

Så mycket mer än det undrar vi om bolaget ska värderas till. Bolagets exponering mot nybyggnation och svag byggkonjunktur har helt trumfat den parallella trend där gammal belysning av miljö- och energiskäl ska bytas till LED. De mest jämförbara börsbolagen värderas ännu lägre.

Det finns tendenser som pekar mot överkapacitet på marknaden, och något väsentligt trendskifte i efterfrågan tror inte vi sker det närmsta året. Första kvartalet 2026 blir troligen extra tufft.

Nettoskulden är dessutom mycket hög kring 4 gånger rörelseresultatet, samtidigt som bolaget fortsätter gasa med nya förvärv. Bolaget gör vinst och har en stor kassaposition så kanske är det inget större problem, men Fagerhult drivs likväl med skuldsättning som är högre än vi känner oss bekväma med.

Aktien står lägre än på mycket länge och kan vara intressant inför en vändning i byggkonjunkturen. Här och nu stannar vi med ett neutralt råd.