Terranor växer snabbt men har länge haft för låga marginaler. På kapitalmarknadsdagen 26 maj satte bolaget tydligare mål för 2026 till 2028. Marknaden har regerat positivt och aktiekursen är upp 25% den senaste veckan. Frågan är om aktien har mer att ge?
Idag, 14:00
Terranor | |
Börskurs: 31,50 kr | Antal aktier: 20,0 m |
Börsvärde: 630 Mkr | Nettoskuld: 50 Mkr (456 Mkr inkl. leasing) |
VD: Michael Berglin | Ordförande: Anders Gustafsson |
Fakta
Företaget har de senaste åren varit ägt av tyska riskkapitalbolaget Mutares. Noteringen gjordes för att de ville minska ägandet. De har vid flera tillfällen sålt aktier och i en transaktion 21 maj avyttrades det sista. Köparna sägs vara ett antal svenska och internationella institutionella investerare, men detaljer saknas i dagsläget.
Vi tycker försäljningen är positiv, eftersom ett tidigare säljöverhäng försvinner ur bilden. Ägandet är dock betydligt mer splittrat nu (ingen har över 3% som offentligheten känner till) och det är svårare att förstå sig på vilka krafter som kan tänkas påverka bolaget framöver. Insynsägandet är bara 2,5% av totala kapitalet.
Tempot är också värt att notera. Mutares gick från 75% vid noteringen till 0% på under ett år. Redan vid IPO:n tyckte vi försäljningen verkade forcerad (bland annat på grund av hög noteringskostnad och låg värdering på bolaget). Vi ser tecken på att försäljningen var tvingad på grund av att Mutares snabbt behövde likvida medel. Det starkaste beviset är att Mutares bröt mot ett villkor i sina egna obligationslån. Enligt 2025-siffrorna klarade bolaget inte den kvot mellan koncernens nettoskuld och eget kapital som anges i villkoren för deras obligationer.
Terranor (31,5 kr) är näst största aktören inom drift och underhåll av vägar i Norden. Aktien noterades på First North juni 2025 till kursen 20 kr. Bolaget växte fram ur NCC:s vägdriftsverksamhet, har verksamhet i Sverige, Danmark och Finland, och omsatte 3,6 mdr kr i fjol.
Omkring 90% av intäkterna kommer från vägdrift och vägunderhåll, cirka 7% från lättare anläggningsjobb och resten från grönskötsel och tillfälliga trafiksäkerhetstjänster. Kunderna är främst stat och kommun, där Trafikverket är det bästa exemplet.
Affärsvärldens huvudscenario | 2025 | 2026E | 2027E | 2028E |
Omsättning | 3 603 | 3 963 | 4 359 | 4 795 |
- Tillväxt | +14,5% | +10,0% | +10,0% | +10,0% |
Rörelseresultat | 15 | 120 | 136 | 154 |
- Justeringar | 68 | -5 | -5 | -5 |
Justerat rörelseresultat | 84 | 115 | 131 | 149 |
- Rörelsemarginal (Ebita) | 2,3% | 2,9% | 3,0% | 3,1% |
Resultat efter skatt | -23 | 87 | 99 | 113 |
Vinst per aktie | 12,93 | 4,40 | 4,90 | 5,60 |
Utdelning per aktie | 1,50 | 2,30 | 2,70 | 3,20 |
Direktavkastning | 4,8% | 7,3% | 8,6% | 10,2% |
Avkastning på eget kapital | -11% | 39% | 34% | 33% |
3% | 6% | 6% | 6% | |
-1,9x | 0,1x | -0,1x | -0,3x | |
2,4x | 7,2x | 6,4x | 5,6x | |
8,1x | 5,9x | 5,2x | 4,6x | |
0,2x | 0,2x | 0,2x | 0,1x | |
Justeringar avser räntebetalning på leasing (ca 15 Mkr 2026), förvärvsrelaterade avskrivningar (ca 10 Mkr 2026) samt jämförelsestörande engångsposter. | ||||
Fakta
Verksamheten har också ett tydligt säsongsmönster. Första kvartalet brukar vara svagare lönsamhetsmässigt, eftersom det mest handlar om volymer i vinterdriften. Andra halvåret ger större utrymme för extraarbeten och bättre marginal. Det är viktigt att ha med sig när man tittar närmare på kvartalen. Ett svagt första kvartal behöver inte säga så mycket om helåret, och ett starkt fjärde kvartal kan se bättre ut än helåret.
Terranor lämnar anbud på fyraåriga drift- och underhållskontrakt åt Trafikverket, finska Väylävirasto, danska Vejdirektoratet samt kommuner. De tre statliga vägmyndigheterna i Norden stod för 53% av intäkterna förra året.
Vägunderhåll är kärnverksamheten. Till det kommer mindre infrastrukturuppdrag, grönyteskötsel och trafiksäkerhet. Bolaget skiljer sig från konkurrenter som Svevia (Trafikverkets största leverantör), NCC och Peab genom att vara renodlat inom området. Tunga investeringar i egna maskiner undviks. Bolaget leasar istället, och köper in mycket arbete från lokala åkerier. Det gäller även personalen där Terranor använder sig av underentreprenörer. Det ger en flexibel kostnadsbas men också tunna marginaler.
Intäktsmodellen är relativt simpel. Det finns en fast del i kontrakten, som ger basintäkter, och en rörlig del, som beror på volymer, väder och extraarbeten.
Av segmentens Ebita på sammanlagt 30 Mkr för helåret 2025 kom närmare 94% från Sverige. Finland förlorade pengar (-4,8 Mkr) och Danmark bidrog ytterst lite trots att landet står för över 20% av omsättningen.
Det finns en del tecken på att det nu går lite mindre dåligt i Finland och Danmark. Under första kvartalet vände Finland justerad Ebita från -0,9 Mkr till +0,4 Mkr. Förbättringen kom från bättre kostnadskontroll och kommunala kontrakt, enligt bolaget.
Danmark förbättrade justerad Ebita till -2,5 Mkr (-3,3) på 3% högre omsättning. Marginalen är fortsatt negativ (-1,7%), men bolaget guidar för gradvis förbättring i Danmark.
Fakta
Cirka 80% av intäkterna kommer från fleråriga baskontrakt. Inom varje kontrakt prissätts upp mot 50 separata moment, med en mix av fast och rörlig ersättning. En snörik vinter ger exempelvis hög omsättning men låga marginaler, medan mild vinter ger tvärtom. Den stora lönsamhetshävstången ligger i extraarbeten, alltså oförutsedda reparationer eller tillkommande uppdrag som faktureras utöver baskontraktet. De ligger framför allt i perioden vår till höst och förklarar varför andra halvåret nästan alltid är bättre än det första.
Omsättningen har drygt fördubblats sedan 2021. Från 1,5 mdr 2021 till 3,6 mdr 2025 motsvarar det en snittillväxt om cirka 24% per år. Det är högt för ett tjänstebolag mot offentlig sektor och förklaras av att Terranor lyckats vinna många kontrakt på prispress. Siffran ska alltså ses med viss försiktighet, då volymtillväxten delvis skedde på bekostnad av marginalerna.
Snittet för justerad rörelsemarginal (Ebita) de senaste tre åren ligger på knappt 2,5%. Marginaltrenden har varit svagt nedåt, från mer än 4% 2022 till 2,5% 2024 och cirka 2,3% 2025. På rullande 12 månader ligger den på 2,8% (enligt Afv:s sätt att räkna).
Som jämförelse redovisade konkurrenten Svevia en koncernövergripande rörelsemarginal på 2,2% för helåret 2025 och 0,9% för helåret 2024 enligt bokslutskommunikén från den 10 februari 2026.
Terranor förklarar svagheten med att äldre prispressade kontrakt och inflationen har slagit hårt mot fastprisdelarna. Två småförvärv 2024 (Norvia och NU Entreprenad) inom byggtransporter har varit förlustaffärer och dragit ned koncernens marginal med omkring en procentenhet.
Det finns ett par saker som vi tycker är intressant med bolaget just nu.
På kapitalmarknadsdagen 26 maj hos DNB Carnegie kvantifierade bolaget för första gången sin marginalresa. Prognosen lyder enligt följande:
Resultatbrygga (Mkr) | Helår 2025 | Helår 2024 |
|---|---|---|
Justerad Ebita | 98,1 | 89,5 |
- Jämförelsestörande poster | -72,4 | -13,0 |
Ebita | 25,7 | 76,5 |
- Avskrivningar förvärvsrelaterade immateriella | -10,2 | -10,6 |
Rörelseresultat (Ebit) | 15,5 | 65,9 |
Av 2025 års 72 Mkr i jämförelsestörande poster var bara 22 Mkr IPO-kostnader. Resten var omstrukturering och en finsk tvist som fortsatte i Q1 2026 med 5,3 Mkr till.
Resterande 50 Mkr är främst omstruktureringskostnader i Norvia och Finland. Dessa är de underpresterande dotterbolagen från diversifieringsstrategin under Mutares. Terranor köpte två transport- och entreprenadbolag i juli 2024 som blev Terranor Norvia. Åtgärderna som nu belastar resultatet har handlat om att backa ur diversifieringen och fokusera tillbaka på kärnverksamheten vägunderhåll.
En risk vi ser är att en del av dessa poster återkommer även under kommande år. Därför är vi extra försiktiga i våra marginalantaganden för de närmsta åren.
Det innebär att 5%-målet, som vid IPO låg "tre till fem år" bort, nu sätts till 2028. De långsiktiga finansiella målen (tillväxt över 8% per år, justerad Ebita-marginal över 5%, nettoskuld under 2,5x Ebitda och utdelning minst 50% av nettoresultatet) är oförändrade. Bolaget har alltså inte ändrat målsättningen, men de har gjort tidshorisonten kortare och mer konkret. Tabellen till höger ger en bild av relationen mellan de olika resultatposterna i Terranor.
Vi tycker guidningen verkar trovärdig på omsättningssidan givet orderstocken på 6,3 mdr kr. Lönsamheten är mer av ett osäkerhetsmoment. Att gå från 2,7% (2025) och 2,2% i Q1 2026 till 3,9% på helåret 2026 kräver ett betydligt starkare andra halvår än 2025, då H2 gav cirka 3,7%. Här hänger mycket på Sverige och på att de nya kontrakten levererar enligt de bättre villkor som bolaget lyfter fram.
Vi använder en mer försiktig prognos än bolagets egen guidning, framförallt vad gäller lönsamheten. Skälet är att marginalen historiskt har varit lågt, att första kvartalet 2026 landade på 2,2% justerad Ebita-marginal.
På omsättningssidan räknar vi med 10% tillväxt per år 2026 till 2028. Det tar Terranor från 3,6 mdr 2025 till knappt 4,0 mdr 2026, drygt 4,3 mdr 2027 och knappt 4,8 mdr 2028. Tillväxten är underbyggd av orderstocken på 6,3 mdr.
Kring marginalen råder det mer osäkerhet. Vi skissar på 2,9% rörelsemarginal 2026 och en gradvis förbättring till 3,1% 2028. På 2028 års omsättning ger det ett justerat Ebita kring 150 Mkr.
Terranor har historiskt vunnit marknadsandelar genom att lämna låga anbud, och flera av de kontrakten visade sig vara olönsamma. Bolaget självt menar att de nya kontrakten vinns på bättre villkor. Vi tycker ändå att man ska vara försiktig, eftersom vi inte vet förrän kostnaderna fallit ut om de nya priserna verkligen är lönsamma, eller om bolaget upprepar samma misstag.
På en multipel om 6x EV/Ebit blir uppsidan över 60%.
I det optimistiska scenariot, där bolaget faktiskt levererar de finansiella målen från kapitalmarknadsdagen. En justerad Ebita-marginal över 5% på en omsättning kring 5 mdr kr 2028 ger en Ebita på minst 250 Mkr. Uppsidan med multipeln 7x ger en uppsida på drygt 200% i aktien.
Om vi istället tänker oss att Ebita-marginalen planar ut kring 1% och aktien värderas till 6x rörelsevinsten blir nedsidan stor på 50%. Det är alltså små förändringar i lönsamheten som får stora effekter på bolagets värdering.
Fakta
Som vi nämnde inledningsvis är den stora händelsen i denna kategori Mutares utförsäljning av sin andel, värd 357 Mkr.
I år har även styrelseordförande Anders Gustafsson köpt aktier för drygt 1,5 Mkr. Även styrelseledamoten Carl Kistenmacher har förvärvat aktier för 1 Mkr medan VD Michael Berglin ökade med cirka 0,3 Mkr.
Terranor är ett servicebolag i en bransch där prispressen är hård och där marginalerna historiskt har varit usla. Kombinationen av en låg värdering, en konkret prognos fram till 2028, en orderstock som täcker omsättningen flera år framåt, statliga vägbudgetar som höjs kraftigt gör att vi ändå tycker att aktien är intressant. Därtill har Mutares utförsäljning nu avslutats. Den försäljningen verkar ha drivits av Mutares behov av att snabbt frigöra kapital.
Vår prognos räcker för en helt okej avkastning på ett par års sikt. Nås de finansiella målen är uppsidan flera gånger så stor. Vi sätter ett positivt betyg på aktien.
Tio största ägare i Terranor (Ej uppdaterad efter Mutares försäljning) | Värde (Mkr) | Kapital |
Sten A Olssons Pensionsstiftelse | 19 | 3,0% |
Nordnet Livsforsikring AS | 18 | 3,0% |
Nordnet Pensionsförsäkring | 18 | 2,8% |
Formica Capital AB | 17 | 2,8% |
Discover Capital GmbH | 16 | 2,5% |
Robin Laik | 12 | 1,9% |
Gerald Engström | 11 | 1,7% |
Exelity AB | 9 | 1,5% |
Carl Kistenmacher | 9 | 1,5% |
Arta Holding AS | 5 | 0,8% |
Källa: Holdings | Totalt insynsägande: | 2,5% |
Terranor växer snabbt men har länge haft för låga marginaler. På kapitalmarknadsdagen 26 maj satte bolaget tydligare mål för 2026 till 2028. Marknaden har regerat positivt och aktiekursen är upp 25% den senaste veckan. Frågan är om aktien har mer att ge?
Idag, 14:00
Terranor | |
Börskurs: 31,50 kr | Antal aktier: 20,0 m |
Börsvärde: 630 Mkr | Nettoskuld: 50 Mkr (456 Mkr inkl. leasing) |
VD: Michael Berglin | Ordförande: Anders Gustafsson |
Fakta
Företaget har de senaste åren varit ägt av tyska riskkapitalbolaget Mutares. Noteringen gjordes för att de ville minska ägandet. De har vid flera tillfällen sålt aktier och i en transaktion 21 maj avyttrades det sista. Köparna sägs vara ett antal svenska och internationella institutionella investerare, men detaljer saknas i dagsläget.
Vi tycker försäljningen är positiv, eftersom ett tidigare säljöverhäng försvinner ur bilden. Ägandet är dock betydligt mer splittrat nu (ingen har över 3% som offentligheten känner till) och det är svårare att förstå sig på vilka krafter som kan tänkas påverka bolaget framöver. Insynsägandet är bara 2,5% av totala kapitalet.
Tempot är också värt att notera. Mutares gick från 75% vid noteringen till 0% på under ett år. Redan vid IPO:n tyckte vi försäljningen verkade forcerad (bland annat på grund av hög noteringskostnad och låg värdering på bolaget). Vi ser tecken på att försäljningen var tvingad på grund av att Mutares snabbt behövde likvida medel. Det starkaste beviset är att Mutares bröt mot ett villkor i sina egna obligationslån. Enligt 2025-siffrorna klarade bolaget inte den kvot mellan koncernens nettoskuld och eget kapital som anges i villkoren för deras obligationer.
Terranor (31,5 kr) är näst största aktören inom drift och underhåll av vägar i Norden. Aktien noterades på First North juni 2025 till kursen 20 kr. Bolaget växte fram ur NCC:s vägdriftsverksamhet, har verksamhet i Sverige, Danmark och Finland, och omsatte 3,6 mdr kr i fjol.
Omkring 90% av intäkterna kommer från vägdrift och vägunderhåll, cirka 7% från lättare anläggningsjobb och resten från grönskötsel och tillfälliga trafiksäkerhetstjänster. Kunderna är främst stat och kommun, där Trafikverket är det bästa exemplet.
Affärsvärldens huvudscenario | 2025 | 2026E | 2027E | 2028E |
Omsättning | 3 603 | 3 963 | 4 359 | 4 795 |
- Tillväxt | +14,5% | +10,0% | +10,0% | +10,0% |
Rörelseresultat | 15 | 120 | 136 | 154 |
- Justeringar | 68 | -5 | -5 | -5 |
Justerat rörelseresultat | 84 | 115 | 131 | 149 |
- Rörelsemarginal (Ebita) | 2,3% | 2,9% | 3,0% | 3,1% |
Resultat efter skatt | -23 | 87 | 99 | 113 |
Vinst per aktie | 12,93 | 4,40 | 4,90 | 5,60 |
Utdelning per aktie | 1,50 | 2,30 | 2,70 | 3,20 |
Direktavkastning | 4,8% | 7,3% | 8,6% | 10,2% |
Avkastning på eget kapital | -11% | 39% | 34% | 33% |
3% | 6% | 6% | 6% | |
-1,9x | 0,1x | -0,1x | -0,3x | |
2,4x | 7,2x | 6,4x | 5,6x | |
8,1x | 5,9x | 5,2x | 4,6x | |
0,2x | 0,2x | 0,2x | 0,1x | |
Justeringar avser räntebetalning på leasing (ca 15 Mkr 2026), förvärvsrelaterade avskrivningar (ca 10 Mkr 2026) samt jämförelsestörande engångsposter. | ||||
Fakta
Verksamheten har också ett tydligt säsongsmönster. Första kvartalet brukar vara svagare lönsamhetsmässigt, eftersom det mest handlar om volymer i vinterdriften. Andra halvåret ger större utrymme för extraarbeten och bättre marginal. Det är viktigt att ha med sig när man tittar närmare på kvartalen. Ett svagt första kvartal behöver inte säga så mycket om helåret, och ett starkt fjärde kvartal kan se bättre ut än helåret.
Terranor lämnar anbud på fyraåriga drift- och underhållskontrakt åt Trafikverket, finska Väylävirasto, danska Vejdirektoratet samt kommuner. De tre statliga vägmyndigheterna i Norden stod för 53% av intäkterna förra året.
Vägunderhåll är kärnverksamheten. Till det kommer mindre infrastrukturuppdrag, grönyteskötsel och trafiksäkerhet. Bolaget skiljer sig från konkurrenter som Svevia (Trafikverkets största leverantör), NCC och Peab genom att vara renodlat inom området. Tunga investeringar i egna maskiner undviks. Bolaget leasar istället, och köper in mycket arbete från lokala åkerier. Det gäller även personalen där Terranor använder sig av underentreprenörer. Det ger en flexibel kostnadsbas men också tunna marginaler.
Intäktsmodellen är relativt simpel. Det finns en fast del i kontrakten, som ger basintäkter, och en rörlig del, som beror på volymer, väder och extraarbeten.
Av segmentens Ebita på sammanlagt 30 Mkr för helåret 2025 kom närmare 94% från Sverige. Finland förlorade pengar (-4,8 Mkr) och Danmark bidrog ytterst lite trots att landet står för över 20% av omsättningen.
Det finns en del tecken på att det nu går lite mindre dåligt i Finland och Danmark. Under första kvartalet vände Finland justerad Ebita från -0,9 Mkr till +0,4 Mkr. Förbättringen kom från bättre kostnadskontroll och kommunala kontrakt, enligt bolaget.
Danmark förbättrade justerad Ebita till -2,5 Mkr (-3,3) på 3% högre omsättning. Marginalen är fortsatt negativ (-1,7%), men bolaget guidar för gradvis förbättring i Danmark.
Fakta
Cirka 80% av intäkterna kommer från fleråriga baskontrakt. Inom varje kontrakt prissätts upp mot 50 separata moment, med en mix av fast och rörlig ersättning. En snörik vinter ger exempelvis hög omsättning men låga marginaler, medan mild vinter ger tvärtom. Den stora lönsamhetshävstången ligger i extraarbeten, alltså oförutsedda reparationer eller tillkommande uppdrag som faktureras utöver baskontraktet. De ligger framför allt i perioden vår till höst och förklarar varför andra halvåret nästan alltid är bättre än det första.
Omsättningen har drygt fördubblats sedan 2021. Från 1,5 mdr 2021 till 3,6 mdr 2025 motsvarar det en snittillväxt om cirka 24% per år. Det är högt för ett tjänstebolag mot offentlig sektor och förklaras av att Terranor lyckats vinna många kontrakt på prispress. Siffran ska alltså ses med viss försiktighet, då volymtillväxten delvis skedde på bekostnad av marginalerna.
Snittet för justerad rörelsemarginal (Ebita) de senaste tre åren ligger på knappt 2,5%. Marginaltrenden har varit svagt nedåt, från mer än 4% 2022 till 2,5% 2024 och cirka 2,3% 2025. På rullande 12 månader ligger den på 2,8% (enligt Afv:s sätt att räkna).
Som jämförelse redovisade konkurrenten Svevia en koncernövergripande rörelsemarginal på 2,2% för helåret 2025 och 0,9% för helåret 2024 enligt bokslutskommunikén från den 10 februari 2026.
Terranor förklarar svagheten med att äldre prispressade kontrakt och inflationen har slagit hårt mot fastprisdelarna. Två småförvärv 2024 (Norvia och NU Entreprenad) inom byggtransporter har varit förlustaffärer och dragit ned koncernens marginal med omkring en procentenhet.
Det finns ett par saker som vi tycker är intressant med bolaget just nu.
På kapitalmarknadsdagen 26 maj hos DNB Carnegie kvantifierade bolaget för första gången sin marginalresa. Prognosen lyder enligt följande:
Resultatbrygga (Mkr) | Helår 2025 | Helår 2024 |
|---|---|---|
Justerad Ebita | 98,1 | 89,5 |
- Jämförelsestörande poster | -72,4 | -13,0 |
Ebita | 25,7 | 76,5 |
- Avskrivningar förvärvsrelaterade immateriella | -10,2 | -10,6 |
Rörelseresultat (Ebit) | 15,5 | 65,9 |
Av 2025 års 72 Mkr i jämförelsestörande poster var bara 22 Mkr IPO-kostnader. Resten var omstrukturering och en finsk tvist som fortsatte i Q1 2026 med 5,3 Mkr till.
Resterande 50 Mkr är främst omstruktureringskostnader i Norvia och Finland. Dessa är de underpresterande dotterbolagen från diversifieringsstrategin under Mutares. Terranor köpte två transport- och entreprenadbolag i juli 2024 som blev Terranor Norvia. Åtgärderna som nu belastar resultatet har handlat om att backa ur diversifieringen och fokusera tillbaka på kärnverksamheten vägunderhåll.
En risk vi ser är att en del av dessa poster återkommer även under kommande år. Därför är vi extra försiktiga i våra marginalantaganden för de närmsta åren.
Det innebär att 5%-målet, som vid IPO låg "tre till fem år" bort, nu sätts till 2028. De långsiktiga finansiella målen (tillväxt över 8% per år, justerad Ebita-marginal över 5%, nettoskuld under 2,5x Ebitda och utdelning minst 50% av nettoresultatet) är oförändrade. Bolaget har alltså inte ändrat målsättningen, men de har gjort tidshorisonten kortare och mer konkret. Tabellen till höger ger en bild av relationen mellan de olika resultatposterna i Terranor.
Vi tycker guidningen verkar trovärdig på omsättningssidan givet orderstocken på 6,3 mdr kr. Lönsamheten är mer av ett osäkerhetsmoment. Att gå från 2,7% (2025) och 2,2% i Q1 2026 till 3,9% på helåret 2026 kräver ett betydligt starkare andra halvår än 2025, då H2 gav cirka 3,7%. Här hänger mycket på Sverige och på att de nya kontrakten levererar enligt de bättre villkor som bolaget lyfter fram.
Vi använder en mer försiktig prognos än bolagets egen guidning, framförallt vad gäller lönsamheten. Skälet är att marginalen historiskt har varit lågt, att första kvartalet 2026 landade på 2,2% justerad Ebita-marginal.
På omsättningssidan räknar vi med 10% tillväxt per år 2026 till 2028. Det tar Terranor från 3,6 mdr 2025 till knappt 4,0 mdr 2026, drygt 4,3 mdr 2027 och knappt 4,8 mdr 2028. Tillväxten är underbyggd av orderstocken på 6,3 mdr.
Kring marginalen råder det mer osäkerhet. Vi skissar på 2,9% rörelsemarginal 2026 och en gradvis förbättring till 3,1% 2028. På 2028 års omsättning ger det ett justerat Ebita kring 150 Mkr.
Terranor har historiskt vunnit marknadsandelar genom att lämna låga anbud, och flera av de kontrakten visade sig vara olönsamma. Bolaget självt menar att de nya kontrakten vinns på bättre villkor. Vi tycker ändå att man ska vara försiktig, eftersom vi inte vet förrän kostnaderna fallit ut om de nya priserna verkligen är lönsamma, eller om bolaget upprepar samma misstag.
På en multipel om 6x EV/Ebit blir uppsidan över 60%.
I det optimistiska scenariot, där bolaget faktiskt levererar de finansiella målen från kapitalmarknadsdagen. En justerad Ebita-marginal över 5% på en omsättning kring 5 mdr kr 2028 ger en Ebita på minst 250 Mkr. Uppsidan med multipeln 7x ger en uppsida på drygt 200% i aktien.
Om vi istället tänker oss att Ebita-marginalen planar ut kring 1% och aktien värderas till 6x rörelsevinsten blir nedsidan stor på 50%. Det är alltså små förändringar i lönsamheten som får stora effekter på bolagets värdering.
Fakta
Som vi nämnde inledningsvis är den stora händelsen i denna kategori Mutares utförsäljning av sin andel, värd 357 Mkr.
I år har även styrelseordförande Anders Gustafsson köpt aktier för drygt 1,5 Mkr. Även styrelseledamoten Carl Kistenmacher har förvärvat aktier för 1 Mkr medan VD Michael Berglin ökade med cirka 0,3 Mkr.
Terranor är ett servicebolag i en bransch där prispressen är hård och där marginalerna historiskt har varit usla. Kombinationen av en låg värdering, en konkret prognos fram till 2028, en orderstock som täcker omsättningen flera år framåt, statliga vägbudgetar som höjs kraftigt gör att vi ändå tycker att aktien är intressant. Därtill har Mutares utförsäljning nu avslutats. Den försäljningen verkar ha drivits av Mutares behov av att snabbt frigöra kapital.
Vår prognos räcker för en helt okej avkastning på ett par års sikt. Nås de finansiella målen är uppsidan flera gånger så stor. Vi sätter ett positivt betyg på aktien.
Tio största ägare i Terranor (Ej uppdaterad efter Mutares försäljning) | Värde (Mkr) | Kapital |
Sten A Olssons Pensionsstiftelse | 19 | 3,0% |
Nordnet Livsforsikring AS | 18 | 3,0% |
Nordnet Pensionsförsäkring | 18 | 2,8% |
Formica Capital AB | 17 | 2,8% |
Discover Capital GmbH | 16 | 2,5% |
Robin Laik | 12 | 1,9% |
Gerald Engström | 11 | 1,7% |
Exelity AB | 9 | 1,5% |
Carl Kistenmacher | 9 | 1,5% |
Arta Holding AS | 5 | 0,8% |
Källa: Holdings | Totalt insynsägande: | 2,5% |
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
1,29%
(14:35)
Terranor Group
Idag, 14:00
Terranor: Marginalresan avgör
Boliden
Idag, 12:49
Boliden och EQT i topp på grön börs
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
3 134,37
