Det råder brist på kobolt. Under 2018 väntas världens koboltproduktion uppgå till 110 000 ton. Sedan mitten av 2016 har priset på kobolt fyrdubblats. Ett ton kobolt kostar nu knappt 90 000 amerikanska dollar på metallbörsen i London. Bara i år har priset på kobolt stigit 24 procent.

Prisutveckling för kobolt på metallbörsen i London

Efterfrågan på kobolt väntas stiga med 40 procent under 2018, enligt brittiska Darton Commodities.

Kobolt är en bimetall i koppar- och nickelgruvor. Cirka hälften den producerade mängden kobolt används till batteritillverkning. En Tesla S innehåller ungefär 8,5 kilo kobolt. Kobolt används även som en superlegering i flygplansturbiner och antalet flygplan och flygningar spås fortsätta öka kraftigt under de kommande decennierna.

Det kobolt mer exakt gör är att det förlänger livstiden för litiumbatterier, vilket gör att biltillverkare kan garantera batteriernas livslängd till mellan åtta och tio år. I nuläget finns inga ersättningsmetaller för kobolt.

Nyligen meddelade tyska biltillverkaren Volkswagen att man letar efter en koboltproducent som vill binda upp kapacitet under de kommande tio åren. Volkswagen planerar att investera 24 miljarder dollar under de kommande tio åren för att ställa om produktionen till elbilar.

Ett problem med kobolt är att större delen av världens fyndigheter finns i Demokratiska republiken Kongo som är ett av världens oroligaste länder. Två tredjedelar av världens koboltproduktion kommer från Kongo. Av det skälet letar koboltproducenter med ljus och lykta efter andra fyndigheter i säkrare länder.

För den som vill ha exponering mot kobolt är det schweiziska gruvbolaget Glencore som har störst del av världsmarknaden med 25 procent, enligt Morgan Stanley. Under 2018 har Glencore lovat att öka produktionen av kobolt till 39 000 ton, vilket skulle innebära att man ökar andelen till 35 procent.

Att äga aktier i Glencore är långt ifrån en renodlad investering i kobolt. Ett sätt att köpa ett bolag som enbart sysslar med kobolt är att investera direkt i Katanga Mining som är noterat på Torontobörsen och som till 75 procent ägs av Glencore. Katanga Mining driver koppar- och koboltgruvor i Kongo. Katanga Minings aktie har stigit med drygt 500 procent under senaste året. Bolaget värderas till 3,2 miljarder kanadensiska dollar, motsvarande cirka 21 miljarder kronor.

Kongo är dock ett ytterst riskabelt land att producera i. Den politiska risken är skyhög. Nyligen uttalade regeringsföreträdare sig och krävde bättre betalt från gruvbolagen som utvinner metallen i landet.

Fördelen med koboltfyndigheterna i Kongo är att de ligger ytligt och är förhållandevis enkla och därmed miljövänliga att bryta. Nackdelen utöver den politiska situationen i landet är att Kongo även har stora problem med energiförsörjningen. Det leder till många produktionsavbrott och leveransproblem.

Världens största koboltproducenter

Bäst av världens fem största koboltproducenter har kinesiska China Molybdenum gått. Aktien som handlas på Hongkongbörsen har stigit med 117 procent under de senaste tolv månaderna.China Molybdenum är världens näst största koboltproducent. Man kontrollerar cirka 14 procent av marknaden. Även China Molybdenum utvinner kobolt i Kongo.

Världens tredje största koboltproducent brasilianska Vale producerar kobolt i Sydamerika och i Kanada. Deras andel av världsmarknaden uppgår till 6 procent. Vales aktie är upp med 37 procent under de senaste tolv månaderna.

Världens koboltproducenter går en ljus framtid till mötes. Under de kommande åren väntas koboltproduktionen någorlunda hänga med efterfrågan. Efter 2022 väntas dock efterfrågan återigen klart överstiga produktionskapaciteten, enligt Darton Commodities. Det gör att vi sannolikt kan förvänta oss ännu högre koboltpriser framöver.