Från och med den 1 juli 2025 gäller nya regler kring snabblån. Förändringen har som mål att skydda konsumenterna, men innebär samtidigt att mer än 60 aktörer inom industrin står inför ett vägval:

"Att regelverket för snabblånesektorn förändras helt innebär att många aktörer måste ansöka om banktillstånd, ställa om sin verksamhet eller lämna marknaden", säger Martin Tidesten, Head of Risk Advisory Services på revisonsbyrån BDO.

All utlåning tvingas in i banksektorn

Han kallar förändringen "drastisk" och berättar att Lagen om Viss verksamhet med Konsumentkrediter (LVK), som hittills reglerat aktörerna inom snabblån, upphävdes vid halvårsskiftet. Därefter har bolagen drygt år på sig att ansöka om banktillstånd, eller att hitta en annan form av exit.

"Förändringen tar sikte på LVK-bolag som lånar ut i eget namn. Syftet är att sådan utlåning ska omfattas av banktillstånd och därmed regleras av LBF. I dag finns omkring 60 bolag med tillstånd enligt LVK som behöver anpassa sig till den nya ordningen”, säger Tidesten.

Totalt omsätter LVK-sektorn runt 3,7 mdr kronor, med hög koncentration: Lendo, Riverty, Enklare, Prioritet Finans och Thorn står för 46% av marknaden.

Större bolag - inte nödvändigtvis bara de fem ovan nämnda - tror Tidesten har en möjlighet att söka tillstånd och uppfylla de avsevärt högre krav som ställs på bolag som regleras av Lagen om bank och Finansieringsrörelse (LBF).

"Andra delar av sektorn, småaktörerna, kommer att få svårt att uppfylla kraven. Där kan vi kan vänta oss en konsolidering" säger han.

Skillnaderna på tillsyn mellan LVK och LBF kallar han "enorma", inom alltifrån riskhantering till kreditprövning.

LVK-regelverket har inneburit en relativt lätt tillsynsmässig börda för bolagen, med begränsade krav på exempelvis intern styrning, riskhantering och kapitalkrav. Under LBF ställs däremot höga krav på alltifrån internkontroll till rapportering, regelefterlevnad och ansvarig riskfunktion.

"Det innebär att företag som vill fortsätta bedriva utlåning under det nya regelverket behöver genomgå stora organisatoriska och strukturella förändringar, något som kräver både resurser och tid", säger Tidesten.

Mindre jobb för Kronofogden

På den positiva sidan kommer färre personer att beviljas riskabla lån. Det borde minska antalet personer som hamnar hos Kronofogden, tror Martin Tidesten.

"Det handlar om en tydlig förskjutning på kreditmarknaden mot konsumentskydd. Sverige och EU har under lång tid tagit till aktiva åtgärder för att bekämpa överskuldsättning."

Som exempel tar han två sanktionsärenden som Resurs Bank och Svea Bank förlorade mot Finansinspektionen. FI hade sanktionerat bankerna för brister i kreditprövningen och fick rätt i Kammarrätten, vilket etablerat en ny praxis där FI vunnit tolkningsföreträde.

Kan hamna hos lånehajar

Mer ansvarstagande kreditgivning finns alltså på plussidan med den nya lagen. En risk är dock att konsumenter med låg kreditvärdighet inte alls får tillgång till lån. Etablerade banker kan tänkas avstå ifrån att erbjuda högrisklån, även om de kan prisa in risken i räntan.

Osäkrade blancolån i dagens LVK-sektor har enormt höga effektiva räntor, internationellt sett i ett spann från 25% på årsbasis, till flera hundra procent för korta lån. I Sverige finns ett räntetak för LVK på max 20% över referensräntan. Oavsett är det oaptitliga siffror för många bankers varumärken.

De som stängs ute från den reglerade marknaden kan frestas att vända sig till alternativa utlånare.

"På många utländska webbplattformar råder ingen tillsyn alls och lånen kan vara rena ockerlån. För de konsumenterna kan konsekvenserna bli allvarliga", säger Tidesten.

Kanske litet lägre ränta

Den långsiktiga effekten på genomsnittsräntorna tycker han är svårbedömd. Men i och med att utbudet på dyra lån stryps, kan hushållens genomsnittliga lånekostnad sjunka något.

"När de som inte borde låna helt enkelt inte får tillgång till lån, och de som får lån kanske erbjuds lite lägre ränta än de betalat på snabblånen, så blir det effekten."

Detaljhandeln förlorar

När utbudet av snabblån minskar, krymper sannolikt den totala kapitaltillgången för konsumtion. Hushållens köpkraft blir mindre, något som detaljhandeln kan komma att märka av.

"Den här typen av lån är ofta konsumtionslån, och används till exempel för kläder, resor, elektronik och andra vardagliga utgifter", säger Martin Tidesten.