Efter en stark inledning på 2022, där speciellt det andra kvartalet sticker ut, så har den svenska BNP-tillväxten betydligt lägre fart under juli. Mellan juni och juli var SCB:s BNP-indikator oförändrad. Vilket nog ändå var ett lite bättre utfall än man kunde befara. Jämfört med juli i fjol steg tillväxten med 1,6 procent.

Det börjar nu synas tydliga tecken på att hög inflation och stigande räntor börjat skava ordentligt för hushållen. Hushållens konsumtion sjönk med 1,5 procent mellan juni och juli och då var ändå juni också en minusmånad med en nedgång på 1,0 procent från föregående månad. Alla siffror fastprisberäknade och kalenderkorrigerade.

Det är ändå inte lika försiktiga hushåll som det mer generella hushållshumöret pekat mot. Enligt Konjunkturinstitutets undersökningar ligger hushållshumöret klart under de nivåer som uppmättes i samband med finanskrisen eller Covid-utbrottet. Fortsatt stigande inflation och höga energipriser talar dock för att konsumtionsviljan kommer att minska ytterligare framöver.

Enligt medlingsinstitutet sjönk reallönerna (löneökningar minus inflation) med 5,5 procent i juni och räknas även stigande räntor in i kalkylen så är de svenska hushållens köpkraft nu nere på 2015 års nivå. Så det är sex års reallöneökningar som sopats bort på bara några månader. Och Riksbanken väntas dessutom lägga lite ytterligare sten på bördan i samband med det penningpolitiska beskedet den 20 september.

Så det hastar verkligen med den kompensation för stigande elpriser som både regering och opposition utlovat ska komma någon gång under hösten. Hur denna kompensation exakt kommer att utformas får vi förhoppningsvis besked om inte särskilt långt efter söndagens val.   

Dessbättre fortsätter statens finanser att se bättre ut än väntat och statens budgetsaldo landad på höga 44,5 miljarder i överskott i augusti. Väl över Riksgäldens prognos på 28,7 miljarder. Så det finns definitivt utrymme för en större satsning. Inte minst för att Svenska Kraftnät fortsätter att slussa in stora pengar till statskassan. Svenska Kraftsnät intäkter/behållning ökade med 31,4 miljarder under perioden januari - juli och saldot låg på 52,0 miljarder per den sista juli. Det här bidrog till att statens budgetsaldo visade ett överskott på hela 147,8 miljarder under perioden januari – juli. Svenska Kraftnät lär också fortsätta att göda statskassan undre den närmaste tiden. Regeringen räknar med runt 90 miljarder under året.

I näringslivet såg det fortsatt relativt ljust ut under juli. Detaljhandeln och byggsektorn undantagen. Produktionen (eller produktionsvärdeindex som är den korrekta termen) steg med 1,2 procent i juli jämfört med juni. I årstakt var uppgången 3,6 procent.

I årstakt var uppgången 7,8 procent för industrin och 3,6 procent för tjänstesektorn. Däremot backade både detaljhandel och byggsektor med 4,5 respektive 8,7 procent jämfört med hur det såg ut för ett år sedan.

Det kan också noteras att orderingången till industrin steg med 3,0 procent mellan juli och juni. Så fortsatt god fart i industrin. Vilket även diverse indikatorer påvisat. Störst ökning uppvisades av industrin för elapparatur som ökade med hela 137,9 procent jämfört med juni. Enligt oss på Placera ett tecken på att hushåll och företag håller på att ställa om till följ av de höga elpriserna.

Ett lite oroande tecken är att både orderingång och produktion minskar i industrin för metallvaror, med 8,6 respektive 14,4 procent från juni till juli. Den här branschen brukar vanligtvis ses som en bra indikator på konjunktur och investeringsklimat, inte bara i Sverige utan även globalt. Nu ska man inte dra alltför drastiska slutsatser från ett enskilt månadsutfall men det kan vara något att hålla sina konjunkturögon på under kommande månader.

Huruvida dessa siffror kommer att påverka utfallet av söndagens val återstår att se. Oppositionen kan visserligen peka på en svagare ekonomi men ekonomiska kriser tenderar också att ge regeringen en liten boost.