Som vi kunde konstatera för knappt två veckor sedan när Astrazeneca som sista bolag i OMXS30 släppte sin rapport, så har drygt hälften av bolagen i indexet kommit med bättre resultat än väntat. Orderingången och försäljningen överraskade ännu mer positivt under den gångna rapportperioden.

När analytikerna nu har hunnit smälta den nya informationen och uppdaterat sina excelark kan vi också konstatera att det smörgåsbord av makrorisker som finns där ute inte har gått särskilt hårt åt de samlade vinstprognoserna.

När vi summerar snittprognoserna i databasen Factset för årets nettovinst i de rörelsedrivande bolagen i OMXS30 och jämför dem med hur prognoserna såg ut den 30 september, det vill säga sista dagen på tredje kvartalet, handlar det om en nedjustering på 2 procent.

Kanske inte så förvånande givet att det bara återstår ett kvartal på helåret och att många bolag har både välfyllda orderböcker och valutamedvind att luta sig mot. Då är det mer anmärkningsvärt i våra ögon att inte heller nettovinstprognosen för 2023 har tagit mer stryk. Den är också nedjusterad med blygsamma 2 procent.

Som brukligt i slutet av året, särskilt i en period med en stökig omvärld, finns en del nedskrivningar och andra engångssmällar som tynger innevarande års resultat. Det är en förklaring till den relativt starka vinsttillväxt på 13 procent som analytikerprognoserna pekar mot nästa år, men inte hela förklaringen.

Vinsttillväxten får också börsens värdering att krypa ned från årets 18 till drygt 15 nästa år, mätt som det genomsnittliga p/e-talet för OMXS30-bolagen. Hur p/e-talen ser ut just nu och hur prognoserna har förändrats i de enskilda bolagen sedan 30 september framgår av tabellen nedan.

De två bolag som sticker ut mest negativt, Sinch och Electrolux, förtjänar en nyansering av den dystra prognosbilden.

I Sinchs fall handlar det om en stor goodwillnedskrivning på 5 miljarder kopplat till förvärvet av Pathwire som gjordes så sent som i fjol. Samtidigt som den smällen presenterades några veckor före rapporten meddelade Sinch också att den underliggande verksamheten utvecklats bättre än väntat. Det beskedet i kombination med den tidigare storägaren Softbanks sorti har fått aktien att tjurrusa under hösten.

Electrolux förekom också sin rapport med en resultatuppdatering och med ett besparingsprogram för att mota ökade kostnader och sämre efterfrågan i grind. Trots det blev resultatet klart lägre än väntat och analytikerna fick hyvla ned helårsprognosen ytterligare.

På aktiemarknaden har man dock börjat skönja en botten och det som ger hopp är att besparingarna ska bita samt försiktiga tecken på minskad motvind från det bolaget beskriver som externa faktorer (råmaterial, valuta, löneinflation mm). Nästa år väntas vinsten för vitvarujätten studsa upp rejält och årets höga p/e-tal faller då till mer normala 11 nästa år.

Även SKF hör till bolagen som analytikerna har behövt sänka sina förväntningar på kraftigt, efter en ny rapportbesvikelse. Här har även nästa års vinstprognoser tagits ned markant vilket sticker ut i sammanhanget.

ABB och Sandvik å sin sida har båda tagit engångsposter i miljardklassen som slår igenom på nettoresultaten i år, medan nästa års vinstestimat håller emot bra med stöd från bra kvartalsrapporter.

Värt att notera år också att det går tungt för den normalt sett ganska ocykliska telekomsektorn. Telia tar oväntat mycket stryk av de höga elpriserna och Ericssons marginalmiss har föranlett sänkta prognoser både i år och nästa år.

I den andra vågskålen ligger samtidigt höjda prognoser både i år och nästa år för de fyra storbankerna som nu drar nytta av ett stigande ränteläge. Att de indextunga bankerna och flera av industribjässarna står relativt starka både 2022 och 2023 innebär att de värsta farhågorna om en annalkande vinstkollaps har dämpats, vilket är en förklaring till att Stockholmsbörsen repat mod den senaste månaden.