Under 2025 var det framför allt de amerikanska teknikjättarna – Apple, Microsoft, Nvidia, Alphabet, Amazon, Meta Platforms och Tesla – som stod för en stor del av börsuppgången. Marknaden följer noga Magnificent 7-bolagens AI-investeringar och resultaten för dessa bolag. Särskilt Nvidia följs med falkblick, inte minst som en vägledning för den AI-boom som driver investeringsökningen i USA.

Nvidia levde upp till förväntningarna med starka resultat, men aktiekursen har rört sig ganska sidledes och något nedåt sedan i november. Under 2025 har aktien stigit med 27%, vilket är en betydligt lägre nivå än toppen på över +150% som noterades tidigare i höst. Delvis kan det bero på en generell oro för att de massiva AI-investeringarna inte kommer betala sig.

Många breda globalfonder har en betydande koncentrationsrisk mot Nvidia och de andra MAG7-bolagen. För det kommande året kan det därför vara viktigt att vara medveten om att även en globalfond kan vara beroende av kursutvecklingen i ett fåtal techbolag.

Mot slutet av 2025 dämpades volatiliteten på marknaden, vilket givit utrymme att åter rikta fokus mot realekonomiska data och bolagens vinstutveckling. Osäkerheten har inte försvunnit, men drivkrafterna bakom marknadsrörelserna är mindre penningpolitiska och snarare kopplade till hur ekonomin faktiskt utvecklas.

För sparare innebär det en viktig slutsats: vi går in i ett år där avkastningen i högre grad avgörs av företagsvinster och strukturella trender än av centralbanksbesked. För att lyckas krävs att sparare förstår vad de äger, särskilt när portföljer blivit alltmer koncentrerade kring ett fåtal teknikjättar.

Behöver förstå ägandet

I Sverige präglades det senaste spararåret också av kronans markanta förstärkning. Efter flera år av valutaoro blev 2025 ett tydligt trendbrott med kronan som en stabiliserande kraft i ekonomin. Det bidrog till en lägre inflation och påverkade även sparandet.

Globala innehav utvecklades starkt i lokal valuta, men avkastningen dämpades när den räknades om till svenska kronor. En reflektion är att sparare i globalfonder under lång tid har upplevt valutamedvind. En stärkt krona innebär en korrigering, och är en påminnelse om att valutarörelser ofta har en kortsiktig effekt på avkastningen men tenderar att korrigeras långsiktigt.

Förändringar för sparare

Från och med det nya året höjs det skattefria beloppet på ISK och kapitalförsäkring från 150 000 till 300 000 kronor. Eftersom schablonskatten tas ut även när avkastningen är låg eller uteblir blir det viktigt att portföljen långsiktigt kan generera tillräcklig avkastning eller placeras i andra sparformer som inte belastas på samma sätt.

Pensionen är en annan form av långsiktigt sparande, och även där förändras spelreglerna under 2026. Den höjda riktåldern är inte bara en teknisk justering, utan ett tydligt besked om att arbetslivet och sparhorisonten förlängs.

Det innebär att den enskilde får större ansvar för att planera både när man vill sluta arbeta och hur kapitalet ska räcka över en längre tid, något som ställer högre krav på medvetna beslut under arbetslivet.

Tjänstepensionen får allt större betydelse, och för många kommer den att stå för en betydande del av den framtida pensionen. För den som tjänar över brytpunkten för statlig skatt kan löneväxling vara fördelaktigt, eftersom mer av inkomsten då kan föras över till sparande till lägre beskattning. Men även den som redan löneväxlar behöver se över sina nivåer inför 2026. När brytpunkten höjs ändras också hur stort utrymme som faktiskt är skattemässigt gynnsamt och lönen inte hamnar under de gränser som påverkar allmän pension och socialförsäkringar.

Gemensamt för pensionssparandet är att det kräver mer aktiv planering. Livslängden ökar, riktåldern höjs och arbetslivet blir mer flexibelt. Det innebär att sparandet behöver vara strukturerat, diversifierat och anpassat till hur du vill leva och arbeta genom olika delar av livet – oavsett om du vill gå tidigare i pension, fortsätta som jobbonär eller växla tempo under vägen.

Stabila kassaflöden kan premieras

När vi går in i 2026 är värderingarna i flera stora teknikbolag höga, men dessa bolag är mycket lönsamma och har historiskt visat sig ha en förmåga att skapa tillväxt. Kronan har stärkts och ränteläget har stabiliserats. Lägre inflation och fortsatt vinsttillväxt kan ge stöd för en fortsatt positiv börsutveckling – men det ökar sannolikheten för att avkastningen blir mer ojämnt fördelad än tidigare.

2026 kan marknaden i större utsträckning premiera bolag med stabila kassaflöden och starka balansräkningar. Till exempel Johnson & Johnson och Procter & Gamble inom konsumentsektorn, samt Visa och Mastercard inom betalningslösningar. Samtidigt ligger de strukturella drivkrafterna kvar. Digitalisering, energiomställning och automatisering fortsätter att forma tillväxtmöjligheter oberoende av konjunkturens kortsiktiga svängningar.

Bolag som lyckas omsätta AI-teknik i faktisk affärsnytta kan även bli vinnare. Nvidia har redan nämnts, men även bolag som Microsoft och Alphabet väntas dra nytta av sina investeringar i AI och molntjänster. Sektorer som teknik, hälsovård och grön energi kan gynnas av fortsatt digitalisering och automatisering.

Medvetet ägande

I en färsk marknadsrapport har Citigroup satt ett årsmål för S&P 500-indexet till ungefär 7 700 punkter vid slutet av 2026. Det motsvarar en uppgång på cirka 12–13 % från dagens nivåer om prognosen slår in. Det visar att det finns en optimism inför nästa år. Tre huvudfaktorer som stödjer prognosen är starka företagsresultat, fortsatt momentum kring investeringar i AI och fortsatt låga räntor.

Men det krävs reella vinster och fundamenta för att driva kursuppgång – höga värderingar i sig är inte en garanti för fortsatt rally. Banken påpekar att volatilitet sannolikt kommer att vara hög under 2026, särskilt eftersom börsen stigit under flera år.

Bolag som omsätter AI i affärsnytta, samt sektorer med stabila kassaflöden, kan bli vinnare under 2026. Det är därför viktigare än någonsin att vara medveten om vad du äger och vilka drivkrafter som styr din portfölj.

Shoka Åhrman är sparekonom och strateg på pensionsbolaget SPP