MSCI:s världsindex, som omfattar 1 600 aktier på de 23 största börserna på de utvecklade marknaderna, är ett av de mest använda index för att mäta och beskriva den globala aktiemarknaden.

I början av året stod de amerikanska börserna för 56 procent av MSCI Global Index, vilket redan då var en klart dominerande ställning.

Inför amerikanska presidentvalet hade den andelen stigit med drygt 3 procentenheter men därefter har ytterligare ett jätteklivkliv tagits på rekordkort tid.

Den 30 november svarade USA-börserna för inte mindre än 61 procent av MCSI World Index. Tvåan på listan, Japan, stod för 9 procent av världsindex och Storbritannien för drygt 6 procent.

Vän av ordning frågar sig hur det kan gå till, så fort? Det finns två mer eller mindre självklara faktorer: Underliggande börsutveckling och valuta.

USA-börserna har utvecklats starkt i år och noterat nya rekordnivåer i veckan samtidigt som Europa och Japan ligger på minus. Den amerikanska dollarn har stärkts mot i stort sett allt och MCSI World Index beräknas i dollar.

Dollarförstärkningen och börsuppgången har accelererat efter Trumps valvinst.

Frågan nu är om USA:s globala börsdominans kommer att klinga av eller fortsätta stärkas. Hittills har vi sett hur stora mängder amerikanska investerare flyttat pengar från ränteplaceringar till aktier.

Stigande amerikanska inflationsförväntningar och därmed marknadsräntor gör ränteinvesteringar mindre attraktiva. Utlovade skattesänkningar och bland annat omfattande infrastrukturinvesteringar talar för bättre vinstutsikter för amerikanska företag.

Samtidigt står Europa inför en serie politiska utmaningar den närmaste tiden med bland annat det italienska valet om konstitutionen och brexit, vilket talar för fortsatt dollarstyrka.

Om den här trenden med kapitalflöden in i aktier och fortsatt starkare dollar består kan USA:s vikt i MCSI World Index mycket väl stiga till 70 procent i en inte avlägsen framtid– något nästan ingen trodde för ett år sedan.

De här förändringarna är inte bara ett samtalsämne för inbitna indexnördar, utan får betydelse även för oss vanliga investerare.

Den som tycker sig vara väldiversifierad med exempelvis 40 procent av portföljen placerad i en globalfond och 30 procent i en USA-fond har i själva verket en USA-exponering motsvarande 55 procent av portföljen.

Det innebär också att en allt högre andel av portföljen är exponerad mot dollarn, vilket naturligtvis innebär risker i sig.

Hur är det med Sverige, då? Jo, Sveriges vikt i MSCI World Index är inte mer än 1 procent. Att vi inte väger mer i index är inte precis överraskande. Störst i indexet är amerikanska Apple med ett marknadsvärde på 5 700 miljarder kronor, mer än hela Sveriges BNP.  

Trots det är vi inte så små ändå. EU:s fjärde största ekonomi Italien står för bara 0,6 procent av index, mindre än lilla Danmarks vikt.

Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.