Oron för energileveranser genom Hormuzsundet väcker nya farhågor för den europeiska ekonomin.

Europa är fortsatt beroende av importerad energi och stigande gas- och oljepriser riskerar att pressa både industri och hushåll.

Men högre energipriser kan samtidigt ge den pressade svenska skogsindustrin en oväntad fördel.

När energikostnaderna stiger förbättras konkurrenskraften för nordiska skogsbolag jämfört med många europeiska konkurrenter.

Det menar Danske Banks skogsanalytiker Oskar Lindström.

"Nordiska skogsbolagen är inte bara tillverkare av trävaror, utan även av energi", säger han.

"Ingen kostnadsökning"

Analytikern berättar att en stor del av trädet inte används i själva produktionen, utan blir restprodukter som i Sverige ofta eldas för att producera energi.

Papperstillverkning är samtidigt en energiintensiv verksamhet, där elpriset får stora konsekvenser för produktionskostnaden.

De nordiska bolagen är däremot i stor utsträckning skyddade mot energichocker eftersom de i praktiken producerar mycket av sin egen energi i fabrikerna.

På kontinenten ser situationen annorlunda ut. Många massabruk har inte tillgång till egen vedråvara utan köper i stället in färdig massa eller returfiber och måste dessutom köpa energi på marknaden.

När gaspriserna stiger driver det därför snabbt upp kostnaderna för europeiska pappersproducenter.

"Men för de nordiska bruken så blir det ingen kostnadsökning, för de äger redan veden som genererar energin."

"Galet bra år"

Det syntes tydligt under energikrisen 2022 efter Rysslands invasion av Ukraina, när gas och elpriser i Europa sköt i höjden.

Efterfrågan på alternativa energikällor ökade kraftigt och skogsbaserade bränslen som energived och flis blev ett attraktivt alternativ till gas och kol.

Samtidigt minskade utbudet av virke när importen från Ryssland, Belarus och Ukraina försvann från marknaden.

Resultatet blev rekordhöga virkespriser och mycket starka resultat för skogsägare och integrerade skogsbolag.

Högre energipriser dämpade samtidigt efterfrågan i ekonomin. Det slog mot byggandet och konsumtionen av förpackade varor, två centrala marknader för skogsindustrin.

"Trots det blev det ett galet bra år för de svenska bolagen", säger analytikern, som menar att något liknande kan ske vid en ny energikris.

Låga värderingar

Samtidigt menar Oskar Lindström att skogsbolagen i dag handlas till ovanligt låga värderingar.

Han pekar särskilt på SCA och Holmen. Aktierna handlas under det bokförda värdet på deras skogstillgångar, trots att värdet bygger på faktiska marknadspriser för skog.

De stora skogsinnehaven fungerar dessutom som en buffert i konjunktursvängningar och har historiskt gett bolagen en stabilare lönsamhet än mer renodlade industribolag i sektorn.

Även andra bolag handlas enligt Lindström på historiskt låga nivåer. Billerud värderas exempelvis kring nivåer som senast sågs omkring 2015, trots att bolaget i dag har en betydligt större verksamhet.

Att värderingarna är så låga samtidigt som sektorn befinner sig i en svag del av konjunkturcykeln är enligt Danske Bank-analytikern ovanligt.

För cykliska bolag brukar multiplarna i sådana lägen snarare vara högre, eftersom marknaden börjar prisa in en framtida uppgång.

Dessutom påpekar han att bolagen står relativt stabilt finansiellt utan större investeringsprojekt.

Är det köpläge?

"Jag ger inte köp- och säljrekommendationer. Men man kan konstatera att aktierna är förvånansvärt lågt värderade", säger Oskar Lindström.