Många förmedlare och rådgivare får idag provisionsbaserad lön vilket kan vara problematiskt. I många fall erbjuder förmedlarna nämligen de försäkringar eller fonder som ger dem bäst betalt istället för de som är bäst för kunden.

Idag är det inte ovanligt att en förmedlare får 20 procent av första årets premier direkt vid försäljningstillfället. Enligt en tidigare genomgång av DN har förmedlarna på en av landets ledande firmor, Max Matthiessen, cirka 810 000 kronor i genomsnittslön.

”Som det ser ut idag kan en förmedlare få bra betalt bara genom att sälja en produkt tack vare en så kallad up-front provision som faller ut direkt vid försäljningen”, säger Maria Landeborn, privatekonom på SBAB och tillägger:

”Hur produkten sedan går spelar ingen som helst roll, förmedlaren har fått betalt ändå. Det här uppmuntrar inte till att se till kundens bästa ur ett långsiktigt perspektiv.”

Av den anledningen har finansiell rådgivning varit föremål för debatt under senare år och för ett par år sedan tillsatte regeringen en utredning kallad Värdepappersmarknadsutredningen. 

Om bara en vecka, 29 januari, ska utredningen presentera sitt betänkande, men redan nu rapporterar flera medier, däribland Di och Realtid.se att ett totalt förbud mot provisioner ska föreslås. Alltså inte bara de så kallade up-front provisionerna som det tidigare varit fokus på.

Ettprovisionsförbudskulle innebäraatt förmedlarna måste ta betalt direkt av kunden.

”Vi avser alla förmedlare eller rådgivare oavsett om de lyder under bank- eller försäkringsregler i övrigt” kommenterade utredningens ordförande Ann-Christine Lindeblad, i Di.

Men många i branschen är inte helt nöjda med ett lagstadgat provisionsförbud.

”Min bild är att det är bra att avskaffa de så kallade up-front provisionerna men när det gäller övriga provisioner finns det både för- och nackdelar med ett förbud", säger Jens Gabrielsson, chefsekonom på SEB och fortsätter:

"Mindre aktörer skulle förmodligen ha svårare att få betalt direkt av kunden med ett totalt provisionsstopp och effekten skulle kunna bli att många kunder skulle blir utan rådgivning helt och hållet.” Han får medhåll av Maria Landeborn:

”Man ska inte glömma att många människor vill ha rådgivning, men den måste syfta till spararens bästa på lång sikt”, säger hon.

Jens Gabrielsson lyfter ytterligare potentiella problem om man med hjälp av lagstiftning skulle förbjuda alla provisioner rakt av. Lagstiftning skulle framtvinga många besvärliga definitioner och gränsdragningar. Hur skiljer man exempelvis provisioner från andra ersättningar, exempelvis lön? Och hur definierar man ”oberoende rådgivare”.

”Här och nu tror jag att den mest framkomliga vägen är att ett, stoppa up front- provisionerna och två, skapa så stor tydlighet och transparens som det bara är möjligt kring övriga provisioner så att kunden alltid vet hur mycket, och av vem, som förmedlaren får sin ersättning”, säger han och fortsätter:

”Då tror jag kunderna får bästa möjliga service och har kvar både möjligheten att gå direkt till försäkringsbolaget och handla ”direkt från fabriken” utan mellanhänder, och vända sig till en förmedlare för att få del av deras rådgivning innan beslut fattas.”

Fotnot: När Värdepappersmarknadsutredningen väl lagt sitt betänkande den 29 januari överlämnas bollen till Finansinspektionen som ska bestämma hur provisionsstoppet ska utformas.