Tullar och en ilsken geopolitik kommer följa med oss in i hösten. Trump-styret garanterar fortsatta överraskningar och en bestående osäkerhet. Trenden i svensk ekonomi är en av få ljuspunkter, skriver Olof Manner i en krönika.
Idag, 09:00
När jag gick in i sommarledigheten såg det mesta förhållandevis svajigt ut. Tullar, sommarens följetång, har dominerat rampljuset. Men nu ser dimmorna ut att börja lätta.
Genomsnittstullarna till USA ligger i skrivande stund någonstans strax under 20%. Det är den högsta nivån sedan den stora depressionen under 30-talet. EU och Sverige ser ut att drabbas av tullar på 15% – illa, men ganska förväntat.
Andra får det tuffare; Kanada och Schweiz får tullsatser på mellan 35 och 40%.
Vilka tullar som kommer drabba världens två mest folkrika nationer Indien och Kina är inte heller säkert. I skrivande stund ser det ut att vara 30% som gäller för Kina medan Indien, som misshagat Trump med sina köp av rysk olja, ser ut att få tullar på 50%.
Oaktat vad tullsatserna blir för de inblandade drar i alla fall jag tre slutsatser; dämpad global tillväxt, omdirigerad varuexport och fortsatt ovisshet.
För det första kommer tullarna dämpa global tillväxt och störa världshandeln. Tullarna fungerar som en direkt skatt för konsumenter.
USA kommer alltså inte heller slippa undan när köpkraften urholkas. Alla blir förlorare – Trump får en pyrrhusseger att stoltsera med.
För det andra kommer Kina, med höga tullar till USA, att intensifiera varuexporten mot världens – tillsammans med Kina – näst största konsumentmarknad EU.
Det kan innebära lägre inflation när billigare kinesiska varor väller in över Europas gränser.
Och kan slå särskilt hårt mot vissa delar av europeisk industri; personbilstillverkarna i EU knäar sedan länge vilket i förlängningen resulterat i tullar på kinesiska fordon på mellan 15 och 40%.
Under galgen är inte heller EU främmande för att jobba med tullvapnet.
För det tredje, tullsatserna kommer inte vara huggna i sten – de kommer förändras. Så här långt ser det ut att vara en kombination av handelsflöden, politik och dagshumöret hos Trump som har varit avgörande.
Vid flera tillfällen har Trump visat att hans geopolitiska agenda inneburit höga tullsatser för dem som inte ställer in sig i ledet. Brasilien, som enligt Trump behandlat ex-presidenten (och tillika kompisen) Bolsonaro dåligt, har fått den högsta tullbördan på 50%.
Indien ser ut att få samma tullsats, enligt skäl angivna ovan.
Oförutsägbarheten och osäkerheten som följer med Trumps personlighet innebär rimligen också att tullföljetången kommer följa med oss framöver; inget är säkert, allt kan förändras.
Att Trump dessutom avskedande en hög tjänsteman, efter att dennes departement redovisat arbetsmarknadssiffror som visade på dålig fart i amerikansk ekonomi, är allt annat än bra.
Om man måste frisera statistik för att behålla jobbet kommer tilltron till makroekonomiska data från världens största ekonomi erodera.
Osäkerheten ökar därmed och det, har det visat sig, kan slå mot såväl konsumtion som investeringar.
Inte heller det geopolitiska läget är speciellt förändrat – och därmed fortsatt farligt.
Striderna i Ukraina fortsätter i ett krig som alltmer liknar frontlinjer i Europa under första världskriget; små territoriella förändringar till priset av tusentals människooffer.
Situationen i Mellanöstern är fortsatt mycket instabil även om Israel tycks ha uppnått huvuddelen av sina ambitioner. I luften och vattnen runt Taiwan fortsätter Kina sina aggressiva manövrar, allt kraftfullare och allt närmare.
Sammantaget en alltigenom farlig och osäker säkerhetspolitisk miljö. Men, vi har vant oss. De finansiella marknaderna har blivit stryktåliga av en lång period av geopolitisk osäkerhet.
Det saknas dock inte positiva nyheter. IMF – den Internationella valutafonden – skrev nyligen upp sin globala tillväxtprognos, efter att ha nedreviderat den i samband med Liberation Day i april.
Likaså har börserna återhämtat sig efter vårens tullsmocka. Inte minst på hemmaplan har de senaste veckorna bjudit på goda nyheter. Inköpschefsindex (PMI) visade på en tydlig återhämtning i svensk industri i juli till en ny årshögstanivå.
Mindre osäkerhet om tullnivåer – oaktat Trumps nycker – kan komma att lyfta investeringar framöver; man vet vilka kort som ligger på bordet. Förutsägbarhet trumfar exakta tullsatser.
De svenska hushållen ser också mer positivt på tillvaron.
Även om konsumtionen fortfarande är klen och stämningsläget svagt visar färska siffror från Konjunkturinstitutet att hushållen ser mer positivt på sin egen ekonomi i dagsläget och framöver.
Detta har nyligen backats upp av färska siffror från SCB vilka visade på såväl ökad konsumtion hos hushållen som bättre orderingång i industrin i juni.
Om hushållen agerar som de känner kan konsumtion, och därmed tillväxt, lyfta under hösten. Konkurserna minskade med hela 30% i juli jämfört med samma månad 2024. Också det ett tecken på att vi har det värsta bakom oss.
Innan semestern spekulerades det om Riksbanken skulle sänka styrräntan redan i augusti. De bättre inhemska ekonomiska utsikterna tillsammans med en inflation (KPIF) som ligger på 3% har nu inneburit att marknaden nu är mer skeptisk till ytterligare räntesänkningar från Riksbanken.
En augustisänkning är inte att räkna med. Att såväl ECB som Fed stretar emot räntesänkningar har också påverkat.
Marknadens prissättning indikerar en knappt 50-procentig sannolikhet för ytterligare en räntesänkning under hösten. De flesta banker och prognosmakare tror dock alltjämt på ytterligare en styrräntesänkning – ner till 1,75% – i september.
Tulltemat och en ilsken geopolitik kommer följa med oss in i hösten. Trump-styret garanterar fortsatta överraskningar och en bestående osäkerhet. Men trenden i svensk ekonomi är i alla fall en av få ljuspunkter att glädjas åt.
Olof Manner är senior rådgivare vid Swedbank och makroekonom
Tullar och en ilsken geopolitik kommer följa med oss in i hösten. Trump-styret garanterar fortsatta överraskningar och en bestående osäkerhet. Trenden i svensk ekonomi är en av få ljuspunkter, skriver Olof Manner i en krönika.
Idag, 09:00
När jag gick in i sommarledigheten såg det mesta förhållandevis svajigt ut. Tullar, sommarens följetång, har dominerat rampljuset. Men nu ser dimmorna ut att börja lätta.
Genomsnittstullarna till USA ligger i skrivande stund någonstans strax under 20%. Det är den högsta nivån sedan den stora depressionen under 30-talet. EU och Sverige ser ut att drabbas av tullar på 15% – illa, men ganska förväntat.
Andra får det tuffare; Kanada och Schweiz får tullsatser på mellan 35 och 40%.
Vilka tullar som kommer drabba världens två mest folkrika nationer Indien och Kina är inte heller säkert. I skrivande stund ser det ut att vara 30% som gäller för Kina medan Indien, som misshagat Trump med sina köp av rysk olja, ser ut att få tullar på 50%.
Oaktat vad tullsatserna blir för de inblandade drar i alla fall jag tre slutsatser; dämpad global tillväxt, omdirigerad varuexport och fortsatt ovisshet.
För det första kommer tullarna dämpa global tillväxt och störa världshandeln. Tullarna fungerar som en direkt skatt för konsumenter.
USA kommer alltså inte heller slippa undan när köpkraften urholkas. Alla blir förlorare – Trump får en pyrrhusseger att stoltsera med.
För det andra kommer Kina, med höga tullar till USA, att intensifiera varuexporten mot världens – tillsammans med Kina – näst största konsumentmarknad EU.
Det kan innebära lägre inflation när billigare kinesiska varor väller in över Europas gränser.
Och kan slå särskilt hårt mot vissa delar av europeisk industri; personbilstillverkarna i EU knäar sedan länge vilket i förlängningen resulterat i tullar på kinesiska fordon på mellan 15 och 40%.
Under galgen är inte heller EU främmande för att jobba med tullvapnet.
För det tredje, tullsatserna kommer inte vara huggna i sten – de kommer förändras. Så här långt ser det ut att vara en kombination av handelsflöden, politik och dagshumöret hos Trump som har varit avgörande.
Vid flera tillfällen har Trump visat att hans geopolitiska agenda inneburit höga tullsatser för dem som inte ställer in sig i ledet. Brasilien, som enligt Trump behandlat ex-presidenten (och tillika kompisen) Bolsonaro dåligt, har fått den högsta tullbördan på 50%.
Indien ser ut att få samma tullsats, enligt skäl angivna ovan.
Oförutsägbarheten och osäkerheten som följer med Trumps personlighet innebär rimligen också att tullföljetången kommer följa med oss framöver; inget är säkert, allt kan förändras.
Att Trump dessutom avskedande en hög tjänsteman, efter att dennes departement redovisat arbetsmarknadssiffror som visade på dålig fart i amerikansk ekonomi, är allt annat än bra.
Om man måste frisera statistik för att behålla jobbet kommer tilltron till makroekonomiska data från världens största ekonomi erodera.
Osäkerheten ökar därmed och det, har det visat sig, kan slå mot såväl konsumtion som investeringar.
Inte heller det geopolitiska läget är speciellt förändrat – och därmed fortsatt farligt.
Striderna i Ukraina fortsätter i ett krig som alltmer liknar frontlinjer i Europa under första världskriget; små territoriella förändringar till priset av tusentals människooffer.
Situationen i Mellanöstern är fortsatt mycket instabil även om Israel tycks ha uppnått huvuddelen av sina ambitioner. I luften och vattnen runt Taiwan fortsätter Kina sina aggressiva manövrar, allt kraftfullare och allt närmare.
Sammantaget en alltigenom farlig och osäker säkerhetspolitisk miljö. Men, vi har vant oss. De finansiella marknaderna har blivit stryktåliga av en lång period av geopolitisk osäkerhet.
Det saknas dock inte positiva nyheter. IMF – den Internationella valutafonden – skrev nyligen upp sin globala tillväxtprognos, efter att ha nedreviderat den i samband med Liberation Day i april.
Likaså har börserna återhämtat sig efter vårens tullsmocka. Inte minst på hemmaplan har de senaste veckorna bjudit på goda nyheter. Inköpschefsindex (PMI) visade på en tydlig återhämtning i svensk industri i juli till en ny årshögstanivå.
Mindre osäkerhet om tullnivåer – oaktat Trumps nycker – kan komma att lyfta investeringar framöver; man vet vilka kort som ligger på bordet. Förutsägbarhet trumfar exakta tullsatser.
De svenska hushållen ser också mer positivt på tillvaron.
Även om konsumtionen fortfarande är klen och stämningsläget svagt visar färska siffror från Konjunkturinstitutet att hushållen ser mer positivt på sin egen ekonomi i dagsläget och framöver.
Detta har nyligen backats upp av färska siffror från SCB vilka visade på såväl ökad konsumtion hos hushållen som bättre orderingång i industrin i juni.
Om hushållen agerar som de känner kan konsumtion, och därmed tillväxt, lyfta under hösten. Konkurserna minskade med hela 30% i juli jämfört med samma månad 2024. Också det ett tecken på att vi har det värsta bakom oss.
Innan semestern spekulerades det om Riksbanken skulle sänka styrräntan redan i augusti. De bättre inhemska ekonomiska utsikterna tillsammans med en inflation (KPIF) som ligger på 3% har nu inneburit att marknaden nu är mer skeptisk till ytterligare räntesänkningar från Riksbanken.
En augustisänkning är inte att räkna med. Att såväl ECB som Fed stretar emot räntesänkningar har också påverkat.
Marknadens prissättning indikerar en knappt 50-procentig sannolikhet för ytterligare en räntesänkning under hösten. De flesta banker och prognosmakare tror dock alltjämt på ytterligare en styrräntesänkning – ner till 1,75% – i september.
Tulltemat och en ilsken geopolitik kommer följa med oss in i hösten. Trump-styret garanterar fortsatta överraskningar och en bestående osäkerhet. Men trenden i svensk ekonomi är i alla fall en av få ljuspunkter att glädjas åt.
Olof Manner är senior rådgivare vid Swedbank och makroekonom
Börsen
Inflationen
Aktieanalyser
Börsen
Inflationen
Aktieanalyser
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
2 610,63
