Oljekollapsen fortsätter
Trots att dollarn har försvagats mot euron under de senaste dagarna och att den geopolitiska oron i Mellanöstern är fortsatt stor har oljepriset fortsatt ned i källaren.

9 oktober, 2014
Trots att dollarn har försvagats mot euron under de senaste dagarna och att den geopolitiska oron i Mellanöstern är fortsatt stor har oljepriset fortsatt ned i källaren.

9 oktober, 2014
Klockan 9.45 på torsdagsmorgonen handlades ett fat Brentolja på termin till 91,40 dollar. Det är den lägsta nivån sedan midsommar 2012, då priset noterades i 88 dollar som lägst. Passeras den botten måste vi gå fyra år bakåt i tiden för att hitta ett lägre pris.
Skälet till prisfallet är både en globalt återhållen efterfrågan och att utbudet har vuxit. USA producerar snart lika mycket olja som på 1970-talet samtidigt som Iran har börjat exportera mer olja. I takt med att de politiska spänningarna mellan Iran och USA/Europa minskar räknar bedömare med att den iranska exporten kan fortsätta växa på sikt. Saudiarabien har beslut att sänka sitt officiella oljepris vilket satt press på alla producenter.
Att världens råvaruhandlare blir allt mer övertygade om att oljeprisfallet ska fortsätta illustreras av att på optionsmarknaden NYMEX var de tio mest handlade WTI-derivaten säljoptioner. Den amerikanska banken Goldman Sachs uppgav nyligen att de hade övergett tron på att Brentoljan ska kunna stiga till 100-dollarsnivån i närtid.
Den amerikanska WTI-oljan (Western Texas Intermediate) eller Texas Light Sweet har historiskt varit den dyraste oljesorten i världen. Den har hög kvalitet och närheten till världens största oljekonsument USA har tidigare hållit priset högt.
Men den amerikanska produktionen har ökat kraftigt och fortsätter utvecklingen i samma takt så kommer den att under nästa år uppgå till den högsta nivån på 45 år enligt U S Energy Information Administration. Det skulle innebära att USA:s importbehov sjunker till 21 procent av den inhemska konsumtionen, det är den lägsta nivån sedan 1968 enligt Bloomberg.
Nordsjöolja, eller Brent som den också kallas, har historiskt varit något billigare än WTI-oljan, bland annat på grund av att amerikanska köpare tvingas frakta oljan över Atlanten.
Samtidigt sägs Brentoljan inte hålla riktigt samma höga kvalitet som WTI-oljan. WTI har lågt svavelinnehåll och låg densitet. I regel är en lätt, svavelfattig olja dyrare än en tung olja med mycket svavel i.

Sedan 2011 har dock förhållandet varit det omvända. Prisetför ett fat Brent har varit högre än ett fat WTI med ett undantag i fjol somras då kvaliteterna handlades i paritet.
Slipande oljehandlare spekulerar inte bara i oljeprisets utveckling utan också i prisskillnaden mellan WTI och Brent. I grafen visas prisetpå ett fat Brentolja i dollar (blå linje) och prisskillnaden mellan Brent och WTI i dollar (röd linje).
Som framgår blev handlades länge WTI till högre pris eller nära paritet innan den amerikanska oljeindustrin började vädra morgonluft.
Transportkostnaderna i kombination med det stigande amerikanska utbudet är en viktig delförklaring till att prisfluktuationerna mellan WTI och Brent från tid till annan är stora.
Som störst var prisskillnaden under 2011, då Brent var 25 dollar dyrare per fat, eller drygt 20 procent. I dagsläget kostar ett fat Brent 91,8 dollar och ett fat WTI 87,9 dollar, en skillnad på drygt 4 procent.
Frågan är då hur mycket oljepriset ska falla och hur snabbt? En viktig pusselbit kommer redan 27 november när oljekartellen Opecs tolv medlemsländer håller sitt 166:e möte.
Vid novembermötet ska medlemmarna besluta om huruvida oljeproduktionen ska strypas eller inte. Det kommer att få en direkt avgörande för oljeprisets utveckling i vinter. Opecs medlemmar står för 40 procent av världsproduktionen av olja och deras samlade oljereserver beräknas motsvara cirka 80 procent av världens totala reserver.
Saudiarabien, som nyligen sänkte sitt officiella pris på olja, har inte minskat sin produktion. En del bedömare tror att det beror på att saudierna vill försvara sin marknadsposition, andra att det handlar om att pressa oljepriset så pass mycket att ytterligare exploatering inte blir lönsam.
I förlängningen skulle det kunna leda till att USA fortsätter importera olja.
Trots att dollarn har försvagats mot euron under de senaste dagarna och att den geopolitiska oron i Mellanöstern är fortsatt stor har oljepriset fortsatt ned i källaren.

9 oktober, 2014
Klockan 9.45 på torsdagsmorgonen handlades ett fat Brentolja på termin till 91,40 dollar. Det är den lägsta nivån sedan midsommar 2012, då priset noterades i 88 dollar som lägst. Passeras den botten måste vi gå fyra år bakåt i tiden för att hitta ett lägre pris.
Skälet till prisfallet är både en globalt återhållen efterfrågan och att utbudet har vuxit. USA producerar snart lika mycket olja som på 1970-talet samtidigt som Iran har börjat exportera mer olja. I takt med att de politiska spänningarna mellan Iran och USA/Europa minskar räknar bedömare med att den iranska exporten kan fortsätta växa på sikt. Saudiarabien har beslut att sänka sitt officiella oljepris vilket satt press på alla producenter.
Att världens råvaruhandlare blir allt mer övertygade om att oljeprisfallet ska fortsätta illustreras av att på optionsmarknaden NYMEX var de tio mest handlade WTI-derivaten säljoptioner. Den amerikanska banken Goldman Sachs uppgav nyligen att de hade övergett tron på att Brentoljan ska kunna stiga till 100-dollarsnivån i närtid.
Den amerikanska WTI-oljan (Western Texas Intermediate) eller Texas Light Sweet har historiskt varit den dyraste oljesorten i världen. Den har hög kvalitet och närheten till världens största oljekonsument USA har tidigare hållit priset högt.
Men den amerikanska produktionen har ökat kraftigt och fortsätter utvecklingen i samma takt så kommer den att under nästa år uppgå till den högsta nivån på 45 år enligt U S Energy Information Administration. Det skulle innebära att USA:s importbehov sjunker till 21 procent av den inhemska konsumtionen, det är den lägsta nivån sedan 1968 enligt Bloomberg.
Nordsjöolja, eller Brent som den också kallas, har historiskt varit något billigare än WTI-oljan, bland annat på grund av att amerikanska köpare tvingas frakta oljan över Atlanten.
Samtidigt sägs Brentoljan inte hålla riktigt samma höga kvalitet som WTI-oljan. WTI har lågt svavelinnehåll och låg densitet. I regel är en lätt, svavelfattig olja dyrare än en tung olja med mycket svavel i.

Sedan 2011 har dock förhållandet varit det omvända. Prisetför ett fat Brent har varit högre än ett fat WTI med ett undantag i fjol somras då kvaliteterna handlades i paritet.
Slipande oljehandlare spekulerar inte bara i oljeprisets utveckling utan också i prisskillnaden mellan WTI och Brent. I grafen visas prisetpå ett fat Brentolja i dollar (blå linje) och prisskillnaden mellan Brent och WTI i dollar (röd linje).
Som framgår blev handlades länge WTI till högre pris eller nära paritet innan den amerikanska oljeindustrin började vädra morgonluft.
Transportkostnaderna i kombination med det stigande amerikanska utbudet är en viktig delförklaring till att prisfluktuationerna mellan WTI och Brent från tid till annan är stora.
Som störst var prisskillnaden under 2011, då Brent var 25 dollar dyrare per fat, eller drygt 20 procent. I dagsläget kostar ett fat Brent 91,8 dollar och ett fat WTI 87,9 dollar, en skillnad på drygt 4 procent.
Frågan är då hur mycket oljepriset ska falla och hur snabbt? En viktig pusselbit kommer redan 27 november när oljekartellen Opecs tolv medlemsländer håller sitt 166:e möte.
Vid novembermötet ska medlemmarna besluta om huruvida oljeproduktionen ska strypas eller inte. Det kommer att få en direkt avgörande för oljeprisets utveckling i vinter. Opecs medlemmar står för 40 procent av världsproduktionen av olja och deras samlade oljereserver beräknas motsvara cirka 80 procent av världens totala reserver.
Saudiarabien, som nyligen sänkte sitt officiella pris på olja, har inte minskat sin produktion. En del bedömare tror att det beror på att saudierna vill försvara sin marknadsposition, andra att det handlar om att pressa oljepriset så pass mycket att ytterligare exploatering inte blir lönsam.
I förlängningen skulle det kunna leda till att USA fortsätter importera olja.
Flat Capital
Nya bolåneregler
Analys
Fonder

ETF:er
Flat Capital
Nya bolåneregler
Analys
Fonder

ETF:er
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
−1,35%
(vid stängning)
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
2 965,69
bostadsmarknaden
2 april, 14:44
Doldis i bolånereglerna slår mot renoveringar: ”8 av 10 har inte fattat”
Klarna
2 april, 14:37
Efter AI-affären: Klarna tar större plats i Flat