Hedgefondförvaltaren Michael Burry blev världsberömd när han satsade mot den amerikanska bostadsbubblan, som ledde fram till finanskrisen 2008. Warren Buffett ska ha liknat honom vid den grekiska profeten Cassandra, vars förbannelse var att aldrig bli trodd.

Numera tycks det som att marknaden åtminstone lyssnar med ena örat, trots att Burry haft fel i åtskilliga börsvarningar de senaste åren. Nyheten om att förvaltaren blankat AI-raketerna Nvidia och Palantir sammanföll med en bred utförsäljning i AI-sektorn för några veckor sedan, där flera medier talade om en ”Burry-effekt”.

Falskt narrativ

Efter en rad kryptiska inlägg på X har Big Short-profilen nu för första gången utvecklat sin tes i ett längre inlägg på Substack. Där börjar han med att citera Fedchefen Jerome Powell, som har hävdat att dagens AI-rally skiljer sig från IT-bubblan på 90-talet genom att bolagen nu är lönsamma.

Enligt Burry är detta ett populärt – men falskt – narrativ som fått fäste på Wall Street.

Han skriver att Nasdaq-uppgången 1999 inte alls drevs av olönsamma bolag. Tvärtom var det "mycket lönsamma storbolag" som Microsoft, Intel, Dell och Cisco som stod för den absoluta merparten av uppgången. Precis som den Magnifika sjuan i dag driver indexen.

Boom i utbyggnaden

Men den som fastnar i lönsamheten missar samtidigt huvudpoängen i jämförelsen med IT-bubblan, enligt Burry. Det som får honom att varna för en repris är de massiva investeringar som techjättarna nu gör i AI-infrastruktur. Och det faktum att techbolagen både är leverantörer och kunder åt varandra.

Han ser en stor risk för att kapaciteten byggs ut i en takt som långt överstiger efterfrågan.

På 90-talet skedde en liknande boom i den "maniska utbyggnaden" av bredbandsinfrastruktur. Telekombolag som AT&T, MCI, Sprint, BellSouth, SBC, Global Crossing och Level 3 satsade enligt Burry tiotals miljarder dollar vardera på infrastruktur.

Ofta med affärsplaner som förutsatte en explosionsartad efterfrågan på bredband, vilket i praktiken skulle dröja många år. År 2002 var bara 5% av all denna infrastruktur faktiskt i bruk, enligt inlägget.

"Det verkade som att efterfrågan var stark, men i praktiken var det bara tech som sålde till tech i dataöverföringens namn", skriver Burry.

Toppen inne?

I sitt inlägg pekar han på en graf som visar att börstoppar tenderar att inträffa mitt under en investeringsboom, likt dagens.

När Nasdaq-indexet toppade den 10 mars 2000 såg kursraketen Cisco fortfarande en kraftigt stigande efterfrågan på routrar och nätverksutrustning. I slutet av 2001 hade Cisco rasat 78%, medan Nasdaq var ner 62% från toppen. Därefter tog det över 16 år innan indexet återhämtade sig till samma nivå, enligt inlägget.

Massiva investeringar

Burry placerar dagens AI-boom i samma mönster. Microsoft, Alphabet, Meta, Amazon, Oracle och en rad andra bolag har utlovat nästan 3 000 miljarder dollar i AI-relaterade investeringar de kommande tre åren. Därtill har OpenAI aviserat åtaganden om 1 400 miljarder dollar över åtta år, finansierade i stor utsträckning genom partnerskap med bland andra Microsoft, Nvidia och Oracle.

Precis som under IT-bubblan är det inte brist på kapital eller vilja att investera som är problemet – utan risken för en ”katastrofalt överbyggd” infrastruktur, skriver förvaltaren.

Burry pekar ut Nvidia som den här cykelns motsvarighet till Cisco år 2000 – leverantören av ”hackor och spadar” till guldruschen.

"AI-tjurar på aktiemarknaden hävdar nästan unisont att massiva investeringar kommer att fortsätta under överskådlig framtid och leda till börsuppgångar [...] Historiens dokumentation berättar en annan historia", skriver Big Short-profilen – som utlovar fler inlägg på samma tema.