Varning för skräp bland flexfonderna

Fondanalys Bland de flexibla blandfonderna gömmer sig många med skyhöga avgifter, dålig avkastning och hög risk. Samtidigt finns det några få som är bra. Placera visar vilka du ska undvika.

Vi inledde vår genomgång av de svenska blandfonderna med en övergripande analys av de tre svenska blandfondskategorierna, aggressiva, försiktiga och flexibla blandfonder, läs här. Vi blev minst sagt överraskade över resultatet för gruppen flexibla blandfonder.

Flexfonder säljs framför allt med argumenten att avkastningen kan bli så mycket bättre när förvaltaren inte är låst till en viss andel aktier eller räntor, utan kan variera innehaven beroende på hur finansmarknaderna utvecklas. På pappret är det ju jättebra att vara på aktiemarknaden när den går upp och växla över till räntemarknaden när det blir sämre börstider.

Trots fondernas stora frihetsgrader, därav namnet flexibla, har de som grupp levererat betydligt sämre avkastning och högre risk än de båda andra blandfondskategorierna.

Den genomsnittliga årsavkastningen för 37 observationer, baserat på rullande 36 månader (tre år) sedan oktober 2007, uppgår till knappt 1,6 procent för de flexibla blandfonderna som grupp. Motsvarande siffra för aggressiva och försiktiga blandfonder ligger på 5 respektive 4 procent.

När vi beräknar risken, mätt som standardavvikelse, på samma sätt uppgår den till drygt 11 procent för de flexibla blandfonderna medan de aggressiva och försiktiga kommer in på 9 respektive 4 procent.

Det föranleder oss att gräva djupare bland dem för att försöka förstå varför de har presterat så undermåligt. För det fösta kan vi konstatera att kategorin, flexibla blandfonderna, inte är lika homogen som de andra underkategorierna.

Här blandas fonder som investerar i Sverige med fonder som investerar globalt. Det skulle delvis kunna förklara en del av skillnaden i avkastning, men inte risken. Bredare placeringsmöjligheter borde ge lägre risk, men så har inte varit fallet.

De stora förklaringarna finns istället när vi ser på vilka bolag som står bakom fonderna och hur de förvaltas. Det finns en tydlig koppling mellan fonder med dåliga resultat och avgifter och förvaltningssätt.

De fonder som investerar i andra fonder, så kallade fond-i-fond, har generellt klarat sig sämst. Som grupp uppgår den genomsnittliga årliga avkastningen till minus 1,5 procent, jämfört med 4,5 procent för de fonder som investerar direkt.

Den sämsta av alla har Swedbank Robur Momentum varit. I snitt har fonden fallit med 7 procent per år sedan start. Banken har dock insett misslyckandet och lade ned fonden den 17 oktober. Det finns dock fler fonder där fondbolagen borde göra samma sak.

Independent Kameleont RC har inte, sedan starten 2008, levererat en enda treårsperiod (36 månader) med positiv avkastning. I snitt har fondandelsägarna förlorat 6 procent per år. Nästan lika illa har det varit för IKC World Wide och Fondbytesprogrammet 0-100 och 0-50, vilka namn!

Ingen av fonderna har levererat någon 36 månadersperiod med positiv avkastning. Fondbytesprogrammet 0-100 snittar en årlig avkastning på minus 4,5 procent sedan start. För systerfonden, Fondbytesprogrammet 0-50, ligger den på minus 2 procent och för IKC World Wide har fondandelarna minskat med drygt 4 procent per år i snitt.

Gemensamt för fonderna är också att avgifterna är skyhöga. För Independent Kameleont RC ligger årsavgiften på 3,88 procent, för Fondbytesprogrammet 0-100 på 2,79 procent och för Fondbytesprogrammet 0-50 på 2,31 procent.

Bland fond-i-fonderna finns det även andra där fondbolaget inte blygs över att ta betalt. JRS Trend HNW kostar 3,13 procent per år. Fondens genomsnittliga 36-månadersavkastning ligger på minus 1,5 procent. Mobilis Kapital Aktiv tar ut 3,12 procent per år i avgift, för det har fondspararna i snitt fått sitt kapital att växa med 0,4 procent per år.

Det är inte mycket bättre för Naventi Aktiv Förvaltning Balanserad, sedan sommaren 2009 har fonden inte levererat en enda positiv 36-månadersperiod. I snitt har kunderna tappat 1,1 procent per, men fondbolaget har tagit ut 2,75 procent i år i avgifter.

Fondernas skyhöga avgifter är helt oskäliga och beror främst på att fondbolagen bakom har en annan affärsmodell än traditionella fondbolag. Försäljningen står i fokus medan förvaltningen är sekundär. Ofta baseras placeringsbesluten på billiga och dåligt konstruerade matematiska modeller. Krutet läggs istället på försäljningen som många gånger sker genom externa försäljningspartners.

Kritiker hävdar att de säljer fonder som ger högst provisioner, vilket i så fall innebär att fondspararnas intressen inte sammanfaller med varken försäljarnas eller fondbolagens.

Det har också visat sig att fonder som förvaltas med matematiska förvaltningsmodellerna fungerar dåligt i praktiken. Det visar inte minst Simplicity Balans och Enter Maximal där målet är att investera i aktiemarknaden när den går upp och välja ränteplaceringar när börsen går ned. Medan fondbolagen tar avgifter på cirka 2 procent per år har fondspararna fått negativ avkastning.

Simplicity Balans har inte stigit i värde under någon 36-månadersperiod (3 år) sedan start. Den genomsnittliga årliga avkastningen ligger på minus 4,7 procent. Det har inte heller varit roligt att vara andelsägare i Enter Maximal de senaste fyra åren. Fonden har backat med knappt 3 procent per år i genomsnitt de 15 senaste 36-månadersperionderna, alltså från augusti 2009. Placera rekommenderade sälj redan på våren 2011.

Fonden finns även i Skandias sortiment och Placera hoppas att det bara är en tidsfråga innan Skandia tar sitt förnuft till fånga och lyfter ut Enter Maximal. För Skandias egen flexibla blandfonder, Skandia Skala 3:5 och Skandia Skala 2:5 är klart mycket bättre både avkastnings- och riskmässigt, samtidigt som de håller betydligt lägre avgift, trots att de är fond-i-fonder.

Faktum är att Skandia Skala 2:5 är den flexibla blandfonden som har haft höst riskjusterad avkastning i genomsnitt sedan start. Det kommer främst från en låg risk, för avkastningsmässigt finns det andra fonder som har varit starkare.

En av dem är Sensor Sverige Select. Fondens mål är att skapa en långsiktig kapitaltillväxt genom att variera risknivån i fonden över tiden. Detta gör den genom att aktivt öka eller minska exponeringen mot aktiemarknaden och på så sätt följer den med i uppgångar och undviker stora nedgångar.

De senaste tre åren har fonden gått riktigt starkt och stigit med drygt 20 procent, vilket är den högsta avkastningen av samtliga flexibla blandfonder. Sedan starten i slutet av 2009 ligger den genomsnittliga årsavkastningen på 6,5 procent, baserat på rullande 36-månader.

Faktum är att det är samma avkastning som Humle Kapitalförvaltningsfond som också intar tätpositionen bland de flexibla blandfonderna. Trots relativt hög risk i båda fonderna, knappt 13 procent i genomsnitt, väger den goda avkastningen tyngre. På helheten blir bra, och den riskjusterad avkastning ligger på 0,5, vilket är klart högre än genomsnittet, 0,1 procent.

Värdepapper Råd från Placera Kurs vid publicering Sedan publicering
Sälj 90,35 -
Sälj 92,66 -
Sälj 1 216,61 -
Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -