Amorteringsbefrielsen kan ge ett välbehövligt andrum om du eller någon i ditt hushåll riskerar arbetslöshet eller redan blivit av med jobbet.
En förvärrad ekonomisk situation eller sämre utsikter är däremot inte ett krav. Bankerna ger i praktiken amorteringsfritt till alla som ansöker.
Amorteringsfritt – en krisåtgärd
Finansinspektionen gav bankerna möjligheten till bolånetagarna att pausa amorteringen redan i mars. I praktiken kunde bankerna redan innan coronakrisen göra undantag för låntagare i ekonomisk knipa, men nu uppmanade Finansinspektionen dem att vara ”generösa i sin tillämpning av att medge undantaget”.
Från början gällde det kunder som på något sätt drabbats av minskad inkomst och nya bolån var undantagna amortering. Perioden som många banker erbjöd amorteringsfritt var vanligen kring sex månader.
I början av april släppte Finansinspektionen ytterligare på kraven och efter en snabb remissvända bestämdes att även nya bolån skulle omfattas av amorteringsbefrielsen från den 14 april. Tiden som amorteringsbefrielsen gäller utökades också till 31 augusti 2021.
Amorteringsfritt även för de med nya lån
Även du som tar ett nytt lån kan alltså slippa amortera. Tänk ändå på att amorteringsreglerna kommer börja gälla igen enligt Finansinspektionen. Tidigast händer det här alltså i slutet av sommaren nästa år, men det kan förlängas till att ”ekonomin återgår till det normala”.
Den som tar ett nytt lån ska med andra ord ha med i kalkylen att amorteringskravet kommer tillbaka, annars kan det bli en jobbig omställning. Det är också något som bankerna kräver i sina kalkyler.
Ränta-på-ränta-effekten går åt båda hållen
Amorteringsfritt, eller amorteringsbefrielse, som det också kallas, för tankarna till amorteringen försvinner helt och hållet. Så är förstås inte fallet, du skjuter bara upp den. I långa loppet gör det också att du betalar en högre ränta, eftersom lånebeloppet inte minskar under den här tiden.
Nedan ser du några räkneexempel på hur amorteringsbefrielse slår mot ekonomin och framtida räntekostnader.
Räkneexempel:
Anna är hotellreceptionist och har blivit av med jobbet. Hon lever nu på ungefär 70 procent av lönen. Hennes man Bill har inte förlorat jobbet än, men utsikterna är osäkra, eftersom han jobbar som kock på en restaurang där sommarturismen är avgörande för företagets överlevnad.
De har en buffert på 50 000 kr på ett högräntesparkonto, vilket motsvarar löpande utgifter i två månader. Deras mål är att ha en buffert på tre månadslöner i goda tider. De bestämmer sig för att stoppa sin amortering från och med april för att öka sitt buffertsparande maximalt så att de kan bo kvar i sin bostad om båda förlorar jobbet under lång tid.
Eftersom Anna och Bill dragit ned på alla onödiga utgifter kan de spara hela amorteringssumman på 5 000 kr i månaden trots att Anna förlorat jobbet.
Ränta buffertsparande |
0,50% |
Ränta bolån |
1,50% |
Amortering innan |
5 000 kr |
Amortering nu |
0 kr |
Lån |
2 000 000 kr |
Bostadsvärde |
3 200 000 kr |
Den 31 mars året efter har Anna och hennes man sparat ungefär 60 400 kr. De arbetar då båda heltid igen. Eftersom ekonomin återgått till det normala väljer de att återuppta amorteringen.
Då deras mål var att ha en buffert på sparkontot för att klara löpande utgifter under tre månader under normala ekonomiska förhållanden är uppfyllt bestämmer de sig för att investera det överskjutande beloppet på ungefär 36 650 (50 250 kr + 60 400 kr – 75 000 kr) kronor i ett fondsparande.
Tabellen nedan visar att det kostar Anna och hennes man nästan 6 000 kr utslaget på 10 år att hålla uppe med amorteringen i ett år. Den här effekten är alltså ganska liten givet att det kan minska den ekonomiska stressen ganska mycket.
Med amortering |
Utan amortering 1 år |
|
Räntekostnad år 1 |
20 712 |
21 000 |
Räntekostnad år 2 |
20 082 |
20 712 |
Räntekostnad år 3 |
19 452 |
20 082 |
Räntekostnad år 4 |
18 822 |
19 452 |
Räntekostnad år 5 |
18 192 |
18 822 |
Räntekostnad år 6 |
17 562 |
18 192 |
Räntekostnad år 7 |
16 932 |
17 562 |
Räntekostnad år 8 |
16 301* |
16 932 |
Räntekostnad år 9 |
15 672 |
16 301* |
Räntekostnad år 10 |
15 042 |
15 672 |
Total räntekostnad |
162 468 |
168 426 |
Skillnad |
5 958 |
|
*Från och med detta år blir amorteringen frivillig (under 50 % belåning) |
Kostnaden blir förstås högre om räntan stiger. Anna och hennes man hade också kunnat lägga det överskjutande beloppet på en större engångsamortering och på det sättet minskat sin räntekostnad mer.
Tänk efter innan du väljer amorteringsfritt
Trots att amorteringsbefrielse i praktiken nu ges till alla som vill ha det är inget man ska utnyttja per automatik, tycker Johanna Kull, sparekonom på Avanza.
”Att amortera är i grunden bra, därför ska man ha en bra anledning till att pausa det.”
En mindre god anledning till att skippa amorteringen är att konsumera istället för att amortera – så länge det inte gäller att sätta mat på bordet förstås.
"Att slentrianamortera är bra, att slentriankonsumera är inte bra", säger Johanna Kull.
Goda anledningar till att sluta amortera tillfälligt kan exempelvis vara lägre inkomst eller osäker arbetssituation, en liten sparbuffert, att man har konsumtionslån med hög ränta där amorteringen gör mer nytta eller att ett sparande på börsen väntas ge en högre avkastning. Den sistnämnda anledningen gäller de som har låg belåningsgrad, poängterar Johanna Kull.
”Har man en belåningsgrad över 70 till 75 procent bör man inte pausa sin amortering, eftersom man då är känslig för nedgångar på bostadsmarknaden.”
Har man en låg amorteringsgrad kan ett månadssparande på börsen vara ett alternativ till att betala av sitt lån, även om man såklart ska vara medveten om att risken är betydligt högre än du använder pengarna till att amortera.
”De genomsnittliga boräntorna ligger kring 1,5 procent så det finns mycket som talar för att man får bättre avkastning på börsen än att amortera”, säger Johanna Kull.
Eftersom en amorteringspaus ger en marginell effekt på räntekostnaden talar de rationella ekonomiska argumenten för att investera istället för att amortera. Problemet är att vi människor sällan är så rationella som vi vill tro.
”Det är våra tankefällor som ställer till det. Exempelvis kanske vi säljer av om börsen går ned kraftigt, då gör vi i själva verket en förlustaffär”, säger Johanna Kull.
Hur ska man tänka om man exempelvis blivit korttidspermitterad och tjänar 90 av procent av sin vanliga lön, en inkomstminskning som gör att man inte har råd med sitt månadssparande? Ska man prioritera att amortera eller spara?
”Då kan det vara rimligt att tillfälligt sluta amortera och istället fylla på sin buffert så man har en ordentlig krockkudde om inkomsten skulle sina mer. Även om amortering också är en typ av sparande så är det inga pengar du kan komma åt om det verkligen skulle behövas.”
Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration.
Följ mig gärna på Twitter
Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter, YouTube och Soundcloud