Sverige går mot starkare tillväxt än både Norge och Danmark nästa år, enligt den amerikanska investmentbanken JP Morgan. ”Nu ser vi tecken på att utvecklingen håller på att vända”, säger chefsekonomen Morten Lund till Placera. Hushållens köpkraft och expansiv politik driver uppsvinget.
Idag, 15:45
Svensk ekonomi står inför ett tydligt uppsving nästa år. Det bedömer JP Morgans chefsekonom för Skandinavien, Morten Lund, som räknar med att Sveriges BNP växer med 2,4% nästa år. Dock något lägre än regeringens förväntan på drygt 3%.
"Sverige har haft en svagare utveckling än flera jämförbara ekonomier under de senaste åren, men nu ser vi tecken på att utvecklingen håller på att vända", säger Lund till Placera.
Sverige väntas få starkare tillväxt nästa år än både Norge och Danmark – eftersom Sverige kommer från ett svagare utgångsläge.
Land | BNP-tillväxt | Inflation (KPIF) | Styrränta |
|---|---|---|---|
Sverige | 2,4 % | KPIF ca 1,2 % i genomsnitt KPIF exkl. matmoms tillfälligt < 1 % | 1,75 % Oförändrad 2026 Risk mot sänkning |
Norge | 1,7 % (fastlands-BNP) | KPIF-motsv. ca 3 % Inflationstrycket kvar | 4,0 % Oförändrad 2026 Sänkning först 2027 |
Danmark | ca 1,5 % | KPIF-motsv. nära 2 % | Följer ECB I praktiken oförändrad 2026 |
En central förklaring till den förbättrade tillväxtbilden är hushållens ekonomi. Enligt Lund väntas de reala disponibla inkomsterna öka tydligt nästa år.
"Nominella löner stiger relativt snabbt samtidigt som inflationen är låg och dessutom pressas ned av momssänkningen på livsmedel. Det stärker hushållens köpkraft", säger han.
Samtidigt är företagens syn på framtiden – vad gäller orderingång, investeringar och produktion – mer positiv nu efter flera svaga år.
Lund pekar på att finanspolitiken nu spelar en större roll än under de senaste åren.
"Tidigare har politiken i hög grad varit inriktad på att stötta Riksbankens arbete med att få ned inflationen. Nu är inriktningen tydligare expansiv", säger han.
Därutöver väntas de tidigare räntesänkningarna från Riksbanken få större genomslag under nästa år, till följd av fördröjda effekter.
Trots den starkare tillväxten tror JP Morgan inte att Riksbanken kommer att höja räntan nästa år.
"Kärninflationen väntas falla till under 1%, även om det till stor del beror på tekniska faktorer (till exempel matmoms red. anm.). Det gör det svårt att motivera räntehöjningar", säger Morten Lund.
Hans huvudscenario är att styrräntan lämnas oförändrad under hela 2026. Riskerna bedöms i stället ligga på nedsidan, särskilt under första halvåret då inflationen väntas falla som mest.
Kronans utveckling är enligt Lund en viktig faktor för inflationsutsikterna.
"Kronan har stärkts tydligt i år och våra strateger räknar med att den fortsätter stärkas nästa år. Det bidrar till att hålla inflationen nere", säger han.
Sammantaget ser han begränsade uppåtrisker för inflationen, bortsett från oförutsedda externa händelser.
Morten Lund menar också att marknaden gått för långt i att prisa in räntehöjningar under nästa år.
"Det finns redan förväntningar om en höjning, till och med med viss sannolikhet redan i juni. Det tycker jag är för tidigt", säger Lund.
När det gäller externa risker pekar Lund på handelspolitik och geopolitik, men lyfter särskilt frågan om förtroende för penningpolitiken i USA.
"Om Fed:s oberoende på allvar skulle ifrågasättas vore det en stor chock för de finansiella marknaderna", säger han.
Sverige går mot starkare tillväxt än både Norge och Danmark nästa år, enligt den amerikanska investmentbanken JP Morgan. ”Nu ser vi tecken på att utvecklingen håller på att vända”, säger chefsekonomen Morten Lund till Placera. Hushållens köpkraft och expansiv politik driver uppsvinget.
Idag, 15:45
Svensk ekonomi står inför ett tydligt uppsving nästa år. Det bedömer JP Morgans chefsekonom för Skandinavien, Morten Lund, som räknar med att Sveriges BNP växer med 2,4% nästa år. Dock något lägre än regeringens förväntan på drygt 3%.
"Sverige har haft en svagare utveckling än flera jämförbara ekonomier under de senaste åren, men nu ser vi tecken på att utvecklingen håller på att vända", säger Lund till Placera.
Sverige väntas få starkare tillväxt nästa år än både Norge och Danmark – eftersom Sverige kommer från ett svagare utgångsläge.
Land | BNP-tillväxt | Inflation (KPIF) | Styrränta |
|---|---|---|---|
Sverige | 2,4 % | KPIF ca 1,2 % i genomsnitt KPIF exkl. matmoms tillfälligt < 1 % | 1,75 % Oförändrad 2026 Risk mot sänkning |
Norge | 1,7 % (fastlands-BNP) | KPIF-motsv. ca 3 % Inflationstrycket kvar | 4,0 % Oförändrad 2026 Sänkning först 2027 |
Danmark | ca 1,5 % | KPIF-motsv. nära 2 % | Följer ECB I praktiken oförändrad 2026 |
En central förklaring till den förbättrade tillväxtbilden är hushållens ekonomi. Enligt Lund väntas de reala disponibla inkomsterna öka tydligt nästa år.
"Nominella löner stiger relativt snabbt samtidigt som inflationen är låg och dessutom pressas ned av momssänkningen på livsmedel. Det stärker hushållens köpkraft", säger han.
Samtidigt är företagens syn på framtiden – vad gäller orderingång, investeringar och produktion – mer positiv nu efter flera svaga år.
Lund pekar på att finanspolitiken nu spelar en större roll än under de senaste åren.
"Tidigare har politiken i hög grad varit inriktad på att stötta Riksbankens arbete med att få ned inflationen. Nu är inriktningen tydligare expansiv", säger han.
Därutöver väntas de tidigare räntesänkningarna från Riksbanken få större genomslag under nästa år, till följd av fördröjda effekter.
Trots den starkare tillväxten tror JP Morgan inte att Riksbanken kommer att höja räntan nästa år.
"Kärninflationen väntas falla till under 1%, även om det till stor del beror på tekniska faktorer (till exempel matmoms red. anm.). Det gör det svårt att motivera räntehöjningar", säger Morten Lund.
Hans huvudscenario är att styrräntan lämnas oförändrad under hela 2026. Riskerna bedöms i stället ligga på nedsidan, särskilt under första halvåret då inflationen väntas falla som mest.
Kronans utveckling är enligt Lund en viktig faktor för inflationsutsikterna.
"Kronan har stärkts tydligt i år och våra strateger räknar med att den fortsätter stärkas nästa år. Det bidrar till att hålla inflationen nere", säger han.
Sammantaget ser han begränsade uppåtrisker för inflationen, bortsett från oförutsedda externa händelser.
Morten Lund menar också att marknaden gått för långt i att prisa in räntehöjningar under nästa år.
"Det finns redan förväntningar om en höjning, till och med med viss sannolikhet redan i juni. Det tycker jag är för tidigt", säger Lund.
När det gäller externa risker pekar Lund på handelspolitik och geopolitik, men lyfter särskilt frågan om förtroende för penningpolitiken i USA.
"Om Fed:s oberoende på allvar skulle ifrågasättas vore det en stor chock för de finansiella marknaderna", säger han.
Guldrallyt
Fonder
Bolån
Guldrallyt
Fonder
Bolån
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
2 843,75
