”Dagens höga inflationsnivåer stressar Riksbanken. Inflationen drivs upp av framför allt två faktorer, en allt svagare krona och höga energipriser. Energipriset i Europa har stigit kraftigt i spåren av rusande gaspriser, vilket spillt över på allt högre elpriser. Det svaga risksentimentet på finansmarknaden påverkar kronan som är ovanligt svag. Men under oktober ser energipriserna ut att mattas av med lägre energipriser, vilket kan leda till lägre inflationstakt under oktober som minskar trycket på inflationen. Men risken kvarstår att kronan är fortsatt svag, vilket är en riskfaktor och inflationsdrivande”, sa Gustaf Linnell på seminariet.

Gustaf Linnell

”Det är värt att notera vad Riksbanken tror om inflationsförväntningarna respektive marknaden, skillnaden säger mycket. På kort sikt är prognoserna i princip det samma, men på längre sikt skiljer sig inflationsförväntningarna."

”Flera av marknadens aktörer har nu lägre inflationsförväntningar på den underliggande inflationen på längre sikt än vad Riksbanken har. Det innebär att även om inflationen kommer in över marknadens förväntningar kan den ligga under Riksbankens syn. Det var i princip det vi såg när den senaste inflationssiffran kom, då gav det inte så stora effekter på prissättningen på obligationsmarknaden. På sikt är det viktigt att hålla ett öga på Riksbankens respektive marknadens inflationsförväntningar, för det skapar intressanta möjligheter för prissättningen på räntemarknaden.”

Vad räknar marknaden och ni med för inflationsförväntningar och reporänta på sikt?

”Finansmarknaden prissätter idag den framtida inflationen med en 5-årig inflationsswap på nivåer kring 2,25 procent. Det är bra och det innebär att inflationsförväntningarna ligger på rimliga nivåer som är i nivå med Riksbankens långsiktiga inflationsmål. Det är intressant att de extremt höga inflationsnivåer som vi ser i dagens inflationssiffror inte bitit sig fast i inflationsförväntningarna. Vi ser liknande inflationsförväntningar hos Prospera, de ligger också runt 2,5 procent de kommande åren. Det bör indikera att marknadens inflationsförväntningar är rimliga och inte har spårat ur och det ger en rimlig förväntansbild.”

Vad tror ni Riksbankens reporänta hamnar?

”Vi går mot slutet på höjningscykeln, men det är låga förväntningar på snabba räntesänkningar när vi nått toppen. Reporäntan kommer sannolikt att landa mellan 2,5 och 3 procent, vilket skulle vara åtstramande med tanke på att skuldsättningen hos svenska hushåll är betydligt högre idag än vid finanskrisen 2008. En reporänta kring 3 procent känns rimligt och det är inte en jättehög reporänta i ett historiskt perspektiv. Riksbanken själva har en reporäntebana som hamnar kring 2,5 procent men de har ju legat fel tidigare. Marknaden har idag lite högre förväntningar än Riksbanken, vi tror att utfallet borde kunna hamna mitt emellan. Det som är intressant är att marknadens och Riksbankens förväntningar på vad som är en restriktiv räntepolitik nu börjar närma sig samsyn. En tydligare samsyn ger ett mindre utfallsrum och volatiliteten på marknaden har förutsättningar att minska på rund av det. Får vi lägre volatilitet blir det lättare att räkna på obligationer och får mer klarhet.”

Vad kan ge fortsatt press på kronan?

”I USA räknar marknaden med att det kommer två räntehöjningar på 75 punkter och lite till. Vi tror även att ECB har en potential att hamna högre med räntan än Riksbankens reporänta, vilket skulle få en fortsatt negativ effekt på kronan. Det har att göra med att räntekänsligheten är sannolikt större för svenska hushåll och företag än de europeiska och inte klarar av högre räntehöjningar.”

”Hushållen är deppiga idag och fallet vi nu ser i är historiskt brant. Det finns mycket den svenske konsumenten kan vara deppig för. Krig i Europa, höga energipriser, stigande livsmedelskostnader och höjda räntekostnader är faktorer som påverkar sentimentet för hushållen negativt. Konsumenterna är pessimistiska men arbetslösheten sjunker och de har fortfarande jobben kvar. Riksbanken är främst orolig för är att arbetsmarknaden är för tajt och det ska driva upp lönerna och skapa en inflationsspiral. Med de aktörer på arbetsmarknaden vi lyssnar på indikerar inte att det kommer att bli lönekrav kring 10 procent. Det talar för en liten recession under nästa år.”  

Hur investerar ni i dagens marknad?

”På grund av att centralbankerna nu har agerat kraftigare för att tämja inflationen än vad marknaden och till viss del de själva trodde har det lett till det inte skiljer mycket på räntekurvan. På den svenska räntemarknaden får du inte mer betalt för att ta längre ränterisk, vilket man normalt ska få. Idag får du inte mer betalt för att äga en 10-årig obligation än en 2-årig obligation. Det indikerar delvis att marknaden inte tror på så mycket högre räntor än vad de 2-åriga obligationerna handlas på idag. Idag är riskpremien på långa obligationer låg, men om räntan sjunker och du äger långa obligationer får du mer betalt i pristermer.”

”Kreditspreadarna på den svenska marknaden har gått isär på grund av minskad riskaptit och ökad volatilitet, vilket innebär ett initialt värdetapp. Kreditspreadarna började handlas isär redan för ett år sedan och det har varit en ovanligt lång period. Högt skuldsatta fastighetsbolag har drabbats hårdast med störst nedgångar när kreditspreadarna stiger. Samtidigt har bankernas krediter klarat sig bättre. Den svenska obligationsmarknaden har klarat sig relativt bra i år med en total avkastning på minus 4,3 procent. De beror till stor del på att den svenska obligationsmarknaden har en stor del korta räntepapper.”

”Det är svårt att tala om ett normalläge, men vi ser mer rimligare värderingar idag än vid årsskiftet. De ökade riskpremier leder till bättre ingångsvärde i flera räntetillgångar idag. Tror man att inte räntorna ska upp så mycket mer, så är det attraktiva nivåer nu och borde ge ett bättre investeringsklimat på sikt.”

Gå till Placera.se och läs fler artiklar

Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden? Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.

Följ mig gärna på Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter,  YouTube och Soundcloud