Den nya lagen innebär att den som vill investera i ett företag som bedriver skyddsvärd verksamhet i Sverige från och med den 1 december har en skyldighet att anmäla investeringen till Inspektionen för Strategiska Produkter, ISP.
Sverige är det 21:a landet i EU att inför en sådan lag efter att EU-förordningen upprättades för fyra år sedan. Med utländsk direktinvestering menas att den görs direkt eller indirekt av en aktör utanför EU. Men även investerare inom EU och Sverige omfattas av anmälningsskyldigheten.
Det är det som skapat en viss oro inom den svenska fondbranschen. Fondbolagens förening befarar helt enkelt att det kommer att göra att fonders investeringar i aktier kan komma att ta flera veckor, vilket inte skulle gagna fondspararna.
Det gäller dock bara investeringar över 10 procent av bolagsvärdet och som enskild fond är det ju sällan man har ett så stort aktieinnehav i ett enskilt bolag.
”Det kommer främst gälla specialfonder och alternativa investeringsfonder, där man kan ha större innehav i ett bolag”, säger Helene Wall, chefsjurist på Fondbolagens förening.
Helene Wall
Det största problemet skulle kunna uppstå när det kommer till finansiella koncerner, såsom våra banker som har både fondbolag och försäkringsbolag, där man har ett ägande genom båda. Det är nämligen det sammanlagda ägandet som inte får överstiga 10 procent utan att man måste anmäla.
Fondbolagens förening tolkar det dock som att fondbolag inte behöver sammanräkna sina innehav med övriga koncernbolags, trots att det är utgångspunkt i lagstiftningen.
”Då kanske fondbolaget äger 5 procent av Volvo och försäkringsbolaget 5 procent, och då skulle det vara så att så fort man vill handla en enda aktie till så går inte det.”
Helene Wall tror att lagen i praktiken kommer innebära att fondbolag kommer att avstå att handla över 10-procentsgränsen.
”Så fungerar inte aktiehandel hos ett fondbolag, Man tar investeringsbeslutet på en viss kurs och den är kanske inte densamma efter flera veckor. Det kommer att bli en cap, man kommer inte kunna göra affären om man först måste göra en ansökan till en myndighet.”
Det är inte helt självklart vilka bolag vars aktier anses ha en skyddsvärd verksamhet. Här kan du läsa Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps (MSB) föreskrift om vilka verksamheter som räknas in. Det rör sig om hundratusentals bolag inom en rad olika branscher.
Det är ISP (Inspektionen för Strategiska Produkter) som är ansvarig för granskningarna. Handläggningsprocessen kommer att ske i två steg. I det första steget har ISP 25 dagar på sig att bestämma om man ska inleda en granskning, som är det andra steget. Den kan ta tre månader, ibland sex månader, om det finns särskilda skäl.
Fondbolagens förening vill i första hand ha ett undantag för fondbolag, annars vill de ha ett godkännande som ägare utifrån att man inte gör några ägarförändringar i fondbolaget (som ändå måste anmälas till Finansinspektionen). Föreningen har också skrivit till ISP om att man tolkar UDI-lagen så att ett fondbolag trots allt inte ska behöva räkna samman fondernas aktier med övriga koncernbolags.
Placera erfar att det ändå kommer att vara relativt få fonder som kommer att drabbas av detta eftersom ägarandelen på 10 procent ändå är ganska hög.
I praktiken skulle det kunna bli så att fond- och pensionsbolag kommer att göra en rad anmälningar och få bolagen prövade ”ifall att”, så att man har ett godkännande klart i det fall man riskerar att hamna över 10-procentsgränsen i ett bolag.
Det skulle å andra sidan kunna innebära en hög arbetsbelastning för ISP, men då kan man hävda att det borde vara ganska enkelt att konstatera att fondbolagens ägare inte tillhör ett land utanför EU.
ISP svarar i ett mejl att myndigheten inte svarar på specifika tolknings- eller tillämpningsfrågor. Sanktionsavgifterna är som lägst 25 000 kronor och som högst 100 miljoner kronor.
Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration.
Följ mig gärna på X
Följ Placera på Facebook , LinkedIn, X, Spotify och Soundcloud
