(Länk till artikeln, med grafer, illustrationer och bilder på Placera.se)
Ricardo Reis är professor vid London School of Economics. Han är känd för sin forskning inom penningpolitik, inflationsdynamik och effekterna av finanspolitiken. Reis doktorerade i ekonomi vid Harvard University 2004.
Placera träffar Ricardo Reis i samband med hans deltagande i Amundi World Investment Forum i Paris.
Vad är din syn på inflationen i världen idag? Har centralbankerna lyckats tämja inflationen?
”Jag är optimistisk. Inflationen kommer att hålla sig klart under 3 procent i eurozonen. I Storbritannien kommer den att ligga på 2 procent och i Japan på runt 2,5 procent och i USA runt 3 procent i slutet av året.”
”För bara två år sedan låg inflationen på över 10 procent och sett ur det perspektivet är denna inflationsnivå väldigt bra. Det visar också att centralbankerna var väldigt seriösa med sina inflationsmål.”
”Det fyller mig med optimism att centralbankerna har visat på sitt oberoende. Det har vi också sett exempel på under de senaste sex till nio månaderna när pressen från omvärlden på centralbankerna att sänka har varit stor. Då har de sagt nej till att sänka och hänvisat till att vi först måste få in bättre data.”
”Nu när flera centralbankerna har börjat sänka säger de också att de inte tänker sänka särskilt snabbt så centralbankerna konservatism gör mig också positiv. De är seriösa när det gäller inflationsmålet på 2 procent. Det gör mig optimistisk.”
Ser du några likheter med dagens situation jämfört med 1970-talet?
”Det finns alltid likheter, men det finns också tydliga skillnader. Precis som på 1970-talet så steg inflationen snabbt till följd av snabbt stigande energipriser. Till skillnad från den tiden (med undantag av Bundesbank) så var centralbankerna då inte alls lika aggressiva i sin inflationsbekämpning. De senaste två åren är därför väldigt annorlunda av hur det såg ut under 1970-talet med världens centralbanker så bestämda att få ner inflationen så snabbt och tydligt.”
”På samma sätt som under 1970-talet är vi oroliga att det kommer att uppstå nya utbudschocker framöver till följd av geofragmentering, handelskrig, deglobalisering, stängda gränser på grund av migrationsströmmar och krig.”
”Men jämfört med 1970-talet är inflationsförväntningarna bättre förankrade idag. Inflationskontrollen är betydligt bättre idag. Denna vilar på tre ben; en självständig centralbank, ett inflationsmål och medlet att använda styrräntan för att bekämpa inflationen. Inget av detta fanns på 1970-talet.”
”Dessa tre ben har levererat stabil inflation i över 20 års tid nu och jag tror att denna strategi kommer att fortsätta att vara framgångsrik även under de kommande utbudskriserna som vi kommer att få se framöver.”
”Det finns alltså avgörande skillnader mot inflationsperioden i dag jämfört med den under 1970-talet. Jag tror inte alls att det kommer att se ut på samma sätt som under 1970-talet om vi blickar framåt. Jag har visserligen justerat upp min prognos för inflationen under de kommande tio år något men inte alls mycket. Jag tror att en inflation på runt 2 procent kommer att vara normen i Europa under de kommande åren.”
Kan AI göra någon skillnad när det gäller inflationen?
”Jag är ingen expert på AI, men ur mitt perspektiv är AI ytterligare ett steg i automatiseringen som pågått under de senaste 150 åren. Vi har under denna period haft alla möjliga olika typer av automatisering, men tillväxten har varit relativt stabil.”
”Skillnaden med AI skulle man kunna säga att det nu handlar om automatisering av intellektuella jobb som du och jag sysslar med. Det skapar spänningar som vi inte hade tidigare. Tidigare har detta drabbat skickliga hantverkare nu kanske det är vår tur att drabbas av automatiseringen. Det har historiskt alltid varit så med nya teknologier att vi ser deras potential, de introduceras och börjar användas. Sedan tar det åtminstone fem till tio år innan det får någon större effekt på ekonomin.”
”På 1980-talet kom datorerna och alla såg att nu behövde vi inte längre lika många sekreterare och assistenter, men under de kommande femton åren såldes otroligt många datorer men antalet assistenter var lika många. Så det tar lång tid innan detta få real effekt. Jag tror absolut att AI kommer att verka transformativt men det kommer inte att ske under de kommande 12–24 månaderna. Det tar många år för oss att förstå hur detta fungerar och bäst integreras.”
”Jag tror inte att den här typen av nya teknologier har en direkt påverkan på inflationen. Anledningen är att centralbankerna kommer att anpassa sig till detta. AI kanske kommer att påverka realräntan på upp eller ner på lång sikt, men det spelar ingen roll om centralbankerna gör sitt jobb som de ska.”
”Inflation kan alltid skapas med penningpolitik. AI och andra utbudschocker betyder bara att man måste kalibrera om penningpolitiken och så längre man gör detta så kommer man att kunna hålla inflationen på 2 procent. Det finns inget skäl till att centralbankerna inte skulle kunna hantera AI och fortsatt hålla inflationen på 2 procentsmålet.”
Hur ser du på krigscykeln och dess påverkan på inflationen?
”Vi lever i väldigt oroliga tider och vi måste investera mer i vapenproduktion men jag hör samtidigt ingen säga att vi ska dra ner på de sociala utgifterna. Du hör heller ingen säga att skatterna ska höjas. Utmaningen är att vi då måste öka skuldsättningen och vi har under de senaste åren finansierat oss genom att ta lån och vi är väldigt skuldsatta idag. Vi har inte jättemycket utrymme att låna mer idag jämfört med hur det har varit. Frankrikes skuld uppgår till exempel till 110 procent av BNP. Det är tufft.”
Hur ser du på agerandet under pandemin? Gjorde vi rätt?
”Det var rätt att stödja hushållen och företagen. Genom detta undvek vi en stor depression. Sett i retroperspektiv kan vi säga att mycket av de pengar som delades ut delades ut i onödan. Man hade kanske kunnat nå samma effekt genom att bara dela ut hälften av pengarna. Det gällde helt säkert för USA, där man skickade ut checkar till alla. Hälften av dessa var helt onödiga. Vi gjorde alltså rätt men var alltför aggressiva. Det kan vi säga nu i retrospektiv.”
”När vi kom ut ur pandemin gjorde vi ett annat misstag. Vid denna tidpunkt var den stora rädslan att deflationen skulle komma tillbaka. Denna rädsla gjorde att centralbankerna var alltför långsamma att höja räntorna under 2021. De borde ha höjt räntorna redan under sommaren 2021.”
Varför var de så långsamma?
”De såg de senaste tio årens kamp mot deflationen och synen att styrräntorna alltid kommer att vara väldigt låga. Centralbankerna ville vänta så länge som möjligt med att höja räntorna. Men det var en miss på ungefär nio månaderna och sedan dess har de agerat helt korrekt. Vi skulle ha haft en hög inflation i vilket fall som helst men den hade inte behövt bli så kraftig som den blev.”
”En sak jag är orolig för idag är att pandemin har visat att politikerna alltid är beredda att gå in och rädda marknaden finansiellt. Denna föreställning hos marknaden utgör en risk. Å andra sidan är det också positivt att denna föreställning finns, men det får inte gå så långt att marknaden tror att det finns finansiell hjälp utan någon bortre gräns. Ordet åtstramning har blivit ett skällsord och jag är samtidigt rädd att statsskulderna är alltför höga.”
Tror du vi kommer att få se nollräntor någon gång igen?
”Ja, helt säkert. Någon gång kommer det att ske igen men inte under de kommande tre åren. Jag är tillräckligt smart för att inte göra någon prognos som sträcker sig längre än så.”
Hur höga kommer räntorna vara om tre år?
”Det nya normala i USA är runt 4 procent och i eurozonen kommer den att ligga på ungefär 3 procent. Jag tror inte alls på den allmänna föreställningen att styrräntorna nu är höga och kommer att falla tillbaka till samma nivå som de brukade ligga på. Vi kommer att ha dessa styrräntor två till tre år framåt.”
Stämmer det att styrräntorna i genomsnitt legat runt 3 procent under de senaste 3000 åren?
”Jag är väldigt misstänksam mot den typen av undersökningar. Jag har kollegor som arbetar med denna typ av saker och jag är ändå väldigt skeptisk. Vad en ränta var för tusen år sedan är inte samma sak som den är idag. När vi pratar räntor idag så är det räntan på 10 åriga statsobligationer. När människor säger att räntan varit si och så hög under 1000 år brukar jag fråga vilken typ av ränta är det och svaret då landar alltid i att räntorna de mätt inte finns idag. Det går inte att jämföra utifrån likviditet och risk. Det är helt enkelt inte möjligt att jämföra.”
Vad anser du om bruket av kvantitativa lättnader?
”Det är en naturlig del av en centralbanks arsenal och centralbanker ska vara beredda att använda detta. Jag tycker också att det gav goda resultat när det hjälpte till att få upp inflationen när detta behövdes. Relativt till att sänka styrräntorna är det dock ett mindre bra verktyg.”
Vad ser du som största utmaningarna för världsekonomin under de kommande åren?
”De geopolitiska chockerna är väldigt allvarliga. Handelskrig, krig och marknadsfragmentering är saker som är väldigt oroande. Det är också oroande med den politiska situationen i världen är så extrem. Jag ser väldigt många saker och sätt som lätt kan gå snett i världen idag. Det kommer att bli den stora utmaningen att navigera världen i under de kommande åren.”
Vad oroar du dig för annars?
"Jag är ekonom och jag är alltid oroad, särskilt som europé. Jag är ursprungligen portugis från Porto, och det som oroar mig mest är kriget i Ukraina. Det som oroar mig allra mest personligen är att jag har en 17-årig son som kanske hamnar på ett slagfält under de kommande fem till sex åren. Det fanns inte på kartan över vad mina föräldrar oroade sig över när det gällde mig,” säger Ricardo Reis.
Intervjun gjordes av Karl Lans som är journalist på Placera.se