STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Löneglidningen, alltså löneökningar utöver centrala avtal, har varit låg i Sverige i många år, men förutsättningarna för att den ska ta fart är nu högre än på länge, med tecken på stigande inflation och begynnande arbetskraftsbrist.

Det säger Knut Hallberg, seniorekonom vid Swedbank, till Nyhetsbyrån Direkt.

"Man får vara ödmjuk, vi har inte sett mycket till löneglidning på länge, men den skulle kunna ta lite mer fart och överraska på uppsidan. Det finns flera tecken på en ökad aktivitet på arbetsmarknaden och att företagen har svårare att rekrytera. Går dessutom inflationen upp kan kraven på lokala lönepåslag öka. Jag är mer observant än tidigare", säger han.

Med de nya löneavtal som tecknades i höstas finns nu centrala avtal på plats till våren 2023, vilka för den normerande industrin ger totalt 5,4 procents löneökningar. Ovanpå detta kommer eventuellt högre lokala lönepåslag i form av löneglidning. Den har alltså varit låg länge, men Knut Hallberg ser flera risker på uppsidan. En del handlar om arbetsmarknaden, som visat sig överraskande stark i den andra virusvågen:

"Arbetslösheten ser ut att redan ha toppat. Får vi en oväntad snabb återhämtning, där folk vill konsumera allt de tidigare gått miste om samtidigt som industrin fortsätter att tuffa på bra, kommer det snabbt att bli knapphet på arbetsmarknaden. Vi har tyvärr en hög strukturell arbetslöshet i Sverige, så det är inte säkert att de arbetslösa är direkt anställningsbara", säger han.

Han konstaterar att Konjunkturinstitutets barometer visar att bristen på arbetskraft redan har börjat öka igen, om än från låga nivåer.

"Den kommer att bli väldigt intressant att följa framöver", säger han.

Ytterligare ett tecken är att Silf/Swedbanks inköpschefsindex för industrin, som publicerades på måndagen, visade att delindex för sysselsättning steg till 57,3 i februari.

"Det är högt och då är vi fortfarande mitt inne i krisen. Vi får se om även tjänstesektorn kommer att börja röra på sig också", säger han.

Till detta kommer utsikterna för högre inflation, som varit i finansmarknadernas fokus på sistone. Knut Hallberg menar att en anledning till den låga löneglidningen på senare år står att finna i den likaledes låga inflationen, som gjort att reallöneökningarna ändå hållits uppe.

"Men skulle inflationen överraska på uppsidan kan man tänka sig att det blir ett större tryck från löntagarna, som redan nu känner av stigande priser på el, drivmedel och livsmedel", säger han.

I dagsfärska inköpschefsindex steg delindex för rå- och insatsvarupriser till 82,9 i februari, den högsta nivån sedan hösten 2004, vilket Knut Hallberg ser som ett tecken i tiden.

"Mycket handlar om råvarupriser, men även fraktpriser och containerbrist. Får man tillräckligt många sådana här överraskningar på uppsidan kan det skapa en prisprocess. Det är inte huvudscenariot, men här finns lärdomar från 70- och 80-talet. Inflationsprocesser kommer oväntat och blir sedan lätt självförstärkande", säger han.

Han menar att risken för stigande inflation är högre efter coronakrisen, som skakat om både konsumtion och produktion.

"Det kan skapa oväntade flaskhalsar. Dessutom har vi den ekonomiska politiken, med ett ökat fokus på fördelningspolitik. Typexemplet är USA, men vi ser det i många andra länder också. Det finns en press att ge fortsatta stöd", säger Knut Hallberg.

Bild: Löneökningar och avtal, hela ekonomin

Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt