Investeringarna i amerikanska datacenter och AI-infrastruktur väntas uppgå till 10,3 biljoner dollar mellan 2025 och 2032, motsvarande i genomsnitt 3,6 procent av BNP per år. Det rapporterar Wall Street Journal med hänvisning till beräkningar från ekonomen Stijn van Nieuwerburgh vid Brookings Institution.

Om prognosen infrias blir AI-utbyggnaden den största infrastruktursatsningen i USA:s historia mätt som andel av BNP. Investeringstakten överstiger enligt beräkningarna satsningarna på bland annat kanaler, järnvägar, elektrifiering, motorvägar samt telekom- och fibernät.

Enligt Goldman Sachs väntas AI-investeringarna motsvara 1,9 procent av USA:s BNP 2026. Satsningarna skapar arbetstillfällen och driver bygginvesteringar, men ökar samtidigt efterfrågan på el, arbetskraft och komponenter.

WSJ pekar även på risker från en växande skuldfinansiering. Alphabet, Amazon, Meta, Microsoft och Oracle väntas tillsammans investera 4,2 biljoner dollar under fyraårsperioden till och med 2029. En kraftig inbromsning i AI-investeringarna skulle därmed kunna få bredare ekonomiska och finansiella konsekvenser. Samtidigt skapar utbyggnaden flaskhalsar kring el, mark, arbetskraft och utrustning.

Efterfrågan på bland annat minneschip har bidragit till brist och högre kostnader. Importpriserna på datorer, kringutrustning och halvledare var 20 procent högre i augusti än året före, vilket i sin tur pressar upp priserna på bland annat mobiltelefoner och spelkonsoler. Fed-ledamöter har även varnat för att datacenterinvesteringar driver upp löner, långräntor och elräkningar i vissa områden.

AI-boomen har samtidigt kopplats till över 750 000 nya amerikanska jobb sedan 2023 och kraftiga börsuppgångar. Amerikanska hushålls innehav av aktier och fonder uppgick till 63 biljoner dollar under andra kvartalet, nästan dubbelt så mycket som vid utgången av 2022.

Irma Santic
Nyhetsbyrån Finwire

Läs mer på Finwire