STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Utsikterna ljusnar för den svenska ekonomin där utfall och indikatorer samstämmigt pekar mot en starkare utveckling. Tillväxtprognosen för 2026 har reviderats upp och Riksbanken väntas höja sin styrränta i slutet av nästa år.

Det skriver Danske Bank i sin konjunkturprognos.

Sveriges BNP väntas öka med 1,7 procent i år och 2,8 procent nästa år. I septemberprognosen väntades BNP öka 0,8 respektive 2,2 procent. För 2027 spår Danske Bank en BNP-tillväxt på 2,6 procent.

Ekonomerna konstaterar att hushållen och den inhemska ekonomin driver återhämtningen, som får ytterligare stöd av expansiv finanspolitik nästa år.

"Hushållen fortsätter sin anpassning till ett högre ränteläge och deras skuldkvot är den lägsta på tio år. Hushållens reala köpkraft har nu tagit tillbaka tappet efter inflationsuppgången och vi bedömer att konsumtionen fortsätter vara en viktig drivkraft för tillväxten framöver", säger Susanne Spector, chefekonom på Danske Bank.

Samtidigt varnar banken för att det finns en risk för att den ekonomiska politiken blir för expansiv. Om hushållen tar till sig detta och tolkar det som en signal om framtida åtstramning kan det dämpa genomslaget av de nuvarande åtgärderna.

Att konsumtionen utvecklades svagare än förväntat under inledningen av året berodde främst på högre inflation. Hushållens konsumtion i nominella termer har utvecklats väl, men den snabbare prisökningstakten bromsade utvecklingen i reala termer och innebar också lägre reala löneökningar.

Nästa år sjunker inflationen till 1,6 procent mätt som årssnitt men en stor del av nedgången kan tillskrivas det politiska beslutet att sänka matmomsen, vilket är en övergående och tillfällig effekt. Utan den sänkta matmomsen skulle inflationen vara 2,2 procent.

Även som ekonomin förbättras är företagens lönsamhet fortsatt dämpad. När den inhemska efterfrågan ökar blir det lättare för företag att föra över kostnadsökningar till konsumenterna. I kombination med en expansiv penning- och finanspolitik innebär detta risker för nya inflationsöverraskningar framöver, enligt Danske Bank.

Samtidigt innebär ett förhöjt underliggande pristryck att Riksbanken höjer räntan, med start under andra halvåret 2026, till 2,25 procent under prognosperioden.

"Riskbilden har skiftat – från att nedåtrisker dominerat de senaste åren finns nu även tydliga uppåtrisker inför nästa år. En mer expansiv ekonomisk politik och starkare inhemsk efterfrågan innebär enligt vår bedömning att tillväxten återigen kan överträffa förväntningarna", säger Susanne Spector.

En återgång till den låginflationsmiljö som rådde före pandemin framstår som osannolik, enligt banken, som pekar på att strukturella förändringar, inklusive geopolitisk osäkerhet, handelskonflikter och ett ökat fokus på motståndskraftiga leveranskedjor, bidrar till ett högre kostnadstryck.

Löneökningarna väntas stabiliseras kring 3,5 procent per år. På längre sikt förväntar de sig att inflationen stabiliseras runt 2 procent och bedömer att riskerna främst ligger på uppsidan.

Danske Bank spår att KPIF-inflationen sjunker från 2,8 procent i år till 1,6 procent 2026. Exklusive energi väntas KPIF-inflationen bli 2,9 procent i år och 1,6 procent nästa år.

När det gäller arbetsmarknaden ser banken tydliga tecken på en vändning i Arbetsförmedlingens statistik och tycker att de ljusglimtar som anades i september har förstärkts och pekar på snabbare återhämtning.

"Även på arbetsmarknaden pekar det mesta åt rätt håll vilket innebär att oron för hög arbetslöshet snart kan ersättas av större tillförsikt. Arbetslösheten har börjat minska och korttidsarbetslösheten är den lägsta på två år, vilket talar för en snabbare återhämtning", säger Susanne Spector.

Deras prognos är att arbetslösheten stiger till 8,7 procent i år för att därefter sjunka till 8,3 procent nästa år och 7,5 procent 2027.

Banken noterar att hushållens ökade optimism också märks på bostadsmarknaden, där priserna vänt upp sedan sommaren, och att väntade lättade amorteringsregler samt ökade möjligheter att låna till sin bostad "på marginalen" bör innebära högre bostadspriser. Samtidigt har hushållen konsoliderat sin skuldsättning och viljan att öka skulderna är troligen mindre än under perioden med nollräntor. Minskade amorteringskrav kan dock frigöra konsumtionsutrymme för vissa hushåll.

Enligt Danske Bank väntas bostadspriserna öka med cirka 5 procent per år och de bedömer att riskbilden är balanserad – ett högt utbud och fortsatt global osäkerhet kan dämpa prisutvecklingen medan förbättrat sentiment kan lyfta bostadspriserna mer än i prognos.

De skriver vidare att trots tullturbulens är den globala bilden relativt stabil även om Sveriges viktigaste exportmarknad, euroområdet, växer långsamt.

Skillnaderna mellan olika delar av industrin är dock betydande. Försvarsindustrin går starkt, medan till exempel fordonsindustrin och skogsindustrin har haft en motigare utveckling. Nästa år väntas svenska företag få mer stöd av Europas militära upprustning och Tysklands finanspolitiska satsningar på infrastruktur, enligt Danske Bank.

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt