STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Ekonomer räknar med att Europeiska centralbanken (ECB) lämnar räntorna oförändrade åtminstone till 2027, trots att inflationsriskerna åter ökar.

Det visar en enkätundersökning utförd av Bloomberg News,

genomförd den 6–11 mars.

I enkäten uppger endast 7 procent av de tillfrågade att de väntar sig en räntehöjning före årets slut. Mindre än en tredjedel tror på någon åtstramning före slutet av nästa år.

Det står i kontrast till marknaden, som prisar in en höjning av depositräntan till 2,25 procent i juli och en betydande sannolikhet för ytterligare en höjning till 2,5 procent vid årets slut.

En viktig orsak till skillnaden är synen på kriget med Iran. Ekonomerna i enkäten räknar i stor utsträckning med att konflikten blir kortvarig.

ECB:s beslutsfattare, och ordförande Christine Lagarde, är samtidigt vaksamma efter inflationschocken som följde Rysslands invasion av Ukraina 2022. De signalerar att de är redo att agera om inflationen åter stiger kraftigt, men uppmanar tills vidare till tålamod.

"Det är uppenbarligen alldeles för tidigt att dra starka slutsatser om effekten", sade Bill Diviney på ABN Amro.

Enligt undersökningen anser fyra av fem ekonomer att ECB:s nästa räntebeslut sannolikt blir en höjning, upp från 59 procent i den förra enkäten. Nästan 60 procent bedömer att uppåtriskerna för inflationen har ökat.

Samtidigt väntar sig ingen av de tillfrågade ekonomerna en förändring av räntan vid nästa veckas möte. Omkring två tredjedelar anser att det fortfarande är för tidigt att avgöra om kriget kommer att förändra de ekonomiska utsikterna i grunden.

Flera ECB-ledamöter har dock redan antytt en mer hökaktig hållning. Slovakiens centralbankschef Peter Kazimir sade till Bloomberg att räntesänkningar är "definitivt uteslutet" och att en höjning kan vara "potentiellt närmare än många tror".

Lagarde har samtidigt lovat att centralbanken ska se till att hushållen inte drabbas av samma kraftiga prisökningar som under 2022 och 2023.

Ekonomer framhåller att ECB i dag är mer känslig för störningar på utbudssidan än tidigare.

"Det är viktigt att komma ihåg att ECB:s känslighet för utbudschocker nu är högre", sade Andrzej Szczepaniak på Nomura.

En viktig faktor framöver blir löneutvecklingen, som spelade en stor roll i den senaste inflationsuppgången.

"Ju längre varaktighet för högre energipriser, desto högre risk för andrahandseffekter och medellångsiktig inflationseffekt," sade Pia Fromlet, ekonom på SEB.

Samtidigt råder stor osäkerhet kring den ekonomiska tillväxten. Nästan 80 procent av ekonomerna bedömer att de nya prognoser som ECB presenterar i samband med nästa räntebesked kommer att ge begränsad information, eftersom mycket av underlaget togs fram innan kriget bröt ut.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt